Umeå/Mjölekusten

Inlägg

  • Västerbottens Kuriren: Umeå kommun avvaktar med sin Vatten- och avloppsstrategi. Det gäller i huvudsak fritidshusområden. - – Det är det vi strävat efter, säger Lars-Gunnar Hampusson i Mjölebygdens vattenförening. Ny bedömning är en anledning till beslutet. Det är Umeå kommuns näringslivs- och planeringsutskott som beslutat att det ska avvaktas med genomförandet av VA-strategin. Orsakerna är nya rättsfall, ett pågående regeringsuppdrag samt ny bedömning av påverkan på
  • Avloppsreningsverk- egenkontroll och utsläpp - Hej! Tack för att det alltjämt finns hårda dalmasar! Här uppe i Västerbotten är det mest mjukisar. Jag och min fru har nu ett ärende i Mark- och Miljödomstolen gentemot Vännäs kommun. Detta gäller tvångsanslutning till kommunalt avlopp och ärendet handlar om undantag från avgiftsskyldigheten utifrån att vi anser vår
  • Umeå: Information från samverkansgruppen VA i tiden (Umeå) - Hej! Här kommer en liten statusuppdatering från samverkansgruppen VA i tiden. Den 15 januari 2018 genomfördes ett stormöte på Sörmjöle Bygdegård som var välbesökt. I stort sett alla föreningar och byamän längs Mjölekusten var representerade. VA i tiden informerade om vårt arbete, om miljönyttan och om totalkostnaderna för kommunens planerade
  • Frågor från Umeå: storlek omvanlingsområde; kommunala vattenföreningar, VA lån; service LTA pumpar -  1.      Känner du till om det finns det nåt större omvandlingsområde än Umeå i Sverige? I Umeå kommuns VA-strategi finns 5 föreslagna omvandlingsområden med totalt 1451 fastigheter, varav Mjölekusten är det största på ca 1000 fastigheter. 2.      Om man redan har kommunalt vatten via en avtalsbunden vattenförening (ungefär 70% av fastigheterna längs
  • Umeå: Reningsverk förstört i brand – toaletter påverkas - 2018-03-03; På lördagsmorgonen larmades räddningstjänsten till Täfteå där det skulle ha börjat brinna i en ladugårdsbyggnad. Larmet kom in klockan 06.18 på lördagsmorgonen. När räddningstjänsten kom till platsen stod det klart att det brann i en av Vakins byggnader. – Vi tror att det är reningsverket, men vi är inte
  • Brev från Umeå/Mjölekusten - Fler och fler privatpersoner börjar vakna nu när vi haft stormöte och skickat ut info till alla i föreningarna. Vi har dock ännu inte gått ut med några enskilda kostnader, bara att totalkostnaden för hela VA-utbyggnaden kommer att hamna på ca 1000 Mkr och att det inte finns något miljöbehov.

 

Om Mjölekusten

Vi i en arbetsgrupp företräder ca 1300 fastighetsägare längs kusten utanför Umeå där Umeå Kommun planerar kommunalt VA. Vi för en konstruktiv dialog med politiker och tjänstemän från kommunen i syfte att få dem att tänka om och har inte skickat in någon formell skrivelse ännu, men den finns förberedd men behöver lite finslipning. Bifogar den ifall det är något i den som kan vara av värde.

Kommunen baserar sitt beslut, som berör ca 1300 fastigheter, på att det finns risk för övergödningsproblem i Bottenhavet (i detta fall Mjölefjärden) och att påverkan från enskilda avlopp (framförallt näringstillförsel i form av fosfor) är en av de främsta orsakerna till denna risk. Underlaget som kommunen baserar sitt beslut på har presenterats av Länsstyrelsen tillsammans med Viss Vatteninformationssystem och grundar sig på SMHI:s modelldata. Länsstyrelsen har gjort bedömningen att enskilda avlopp står för en betydande påverkan av havet.

Projektet att anlägga kommunalt VA längs kusten utanför Umeå beräknas kosta ca 800 Mkr, vi i arbetsgruppen anser att det för dessa pengar finns betydligt mer kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra miljön i havet. Vi har också analyserat SMHI:s modelldata och kommit fram till att det rör sig om ca 200 kg fosfor som årligen tillförs Mjölefjärden från enskilda avlopp. Drygt hälften kommer från fastigheter uppströms de stora åarna medan resten kommer från de berörda fastigheterna. I det planerade kommunala avloppssystemet är det tänkt att pumpa allt avlopp till Öns reningsverk (ligger i centrala Umeå längs Umeälven på ett avstånd av 2-3 mil från de berörda fastigheterna). Öns reningsverk har idag en reningsgrad av ca 94% för fosfor, ändå släpps ca 5000 kg fosfor årligen ut i Umeälven efter rening. Det planerade avloppssystemet skulle kunna reducera fosforutsläppet till Mjölefjärden med knappt 100 kg (om modelldatat stämmer), men istället skulle ca 50 kg släppas ut i Umeälven efter rening. En nettoreducering på totalt ca 50 kg, till en oerhört hög kostnad, som de berörda fastighetsägarna får stå för. Vi tycker inte det är rimligt.

För att verifiera modelldatat har vi gjort egna inventeringar av berörda fastigheters nyttjande, avloppslösningar och avstånd till närmaste vattendrag, sjö eller hav. Utifrån bl a dessa uppgifter har vi kunnat beräkna det totala utsläppet från dessa fastigheter och hur mycket som når havet. När det gäller markretentionen så har vi gjort det ganska enkelt för oss och räknat att den ökar med 10% för varje 50 m från vattendrag, sjö eller hav. En fastighet på en strandtomt påverkar alltså havet mycket, medan en fastighet 500 m från havet inte påverkar alls. I Peter Ridderstolpes projekt beskrivs att marken ger ett betydande skydd mot övergödning och att det redan efter ca 100 m inte blir något läckage alls från enskilda avlopp. Det skulle i så fall innebära för vårt område att påverkan på havet blir betydligt lägre än vad Länsstyrelsen påstår i sin bedömning och att kommunalt avlopp längs kusten inte skulle vara motiverat.

Leif Berglund
VA i tiden, Samverkansgruppen för Mjölekusten

Dyr nota för Umeåbor (artikel i Västerbottenkuriren, 2017-10-)
Läsares reaktion på artikeln

Artiklar i Hela_Hälsingland.se

Artiklar i Sundsvall Tidning