Trosa/Tofsö

 

Tofös hemsida.

Projektet som gick snett. Det som lät så bra från början, se nedan som blev skrivet 2017 och början av 2018, blev ett sätt för kommunen att skaffa sig intäkter för va avgift och slamtömning.

Trosa kommun har inte velat belasta fastighetsägarna på Tofsö mer än nödvändigt och samarbetet mellan kommun och Tofsöbor har varit gott, i alla fall sen tidigare kommunchef bytte jobb.  Länsstyrelsen har ställt krav på genomförande, men kommunen har tillsammans med Tofsö jobbat för andra  lösningar. Trosa har överklagat besluten från länsstyrelsen och ställt LAV gentemot miljöbalken, som ställer i vissa fall motsatta krav, och har till slut vunnit via juridik.

Därigenom blev kostnaden inte 400 000 kr utan 150 000 kr/ fastighet. Många har redan idag separata septitankar för svartvatten. De som idag har mulltoor och bränntoa får behålla dessa lösningar. Att idag få tillstånd till detta går inte längre.

Trosa förvaltningen tog fram 4 alternativ och presenterade uppåt i förvaltningen. Alternativen presenterades med för och nackdelar samt drifts- och anläggningskostnad samt teknisk livslängd.
(Det har funnits flera olika lösningar på reningsverk. Ett var att placera ett reningsverk i badviken och lägga en rörledning ut i Östersjön till en djuphåla där. Detta hade i så fall föranlett fritidshusområdet att åtala kommunen för miljöbrott.)

Kommunen skall i utvärderingen tänka på lång sikt och har kravet på sig att anläggningen skall kunna fungera dygnet runt, att provtagningar skall göras fortlöpande och att statistik över anläggningarna skall föras. Dvs helt andra krav på sig, än vad en enskild person upplever från sin horisont.

Mycket snart insåg Trosa kommun de tekniska svårigheterna med att ha de långa sjöförlagda ledningarna från Nyköping resp de landförlagda ledningarna från Trosa  ut till Tofsö. Simuleringar av vattenmängderna i systemet gav att vid högbelastning på sommaren skulle det nog gå bra, övriga tider så skulle det leda till stopp i ledningarna.  

Detta ledde till att de undersökte andra alternativ, bl a den lösning som nu etableras, dvs ”Tofsö” metoden med snålspolande toaletter, septitank på 3 m3? per fastighet och infiltrationsbädd.
Det koncentrerade slammet körs till en våtkompsoteringsanläggning och sprids sen på åkrar för biobränsle. Det höggradiga och värdefulla näringssubstrat som kommer från behandlingsanläggningen är garanterat fritt från smittämnen, d v s hygieniserat och kontrollerat. Koncentrationen av läkemedelsrester är betydligt lägre än det kommunala reningsverk släpper ut i våra vatten, där de bryts ner mycket sämre och gör betydligt större skada än i jord.
Resultatet blir en kretsloppslösning. 

 

Mellan Tofsö och Trosa kommun har så småningom ett mycket gott samarbete uppnåtts i va frågorna. Mycket tack vare att Tofsöborna har varit enade om en lösning.

Problemet med denna ”Tofsö”anläggningen är från kommunens sida de långa transporterna med avfall och kravet på fortlöpande provtagningar. Det slipper man med kommunala stora reningsverk.   På Tofsö skall 180 fastigheter anslutas. Idag finns 8-9 permanentboende, resten fritidshus.

De som velat sälja under flera års process om va, har upplevt att fastigheterna är i princip osäljbara, köparna vet inte vad de kommer att få betala. Ett antagande är att huspriserna går upp när va är installerat.

Kommunen har tagit på sig ansvaret att ta fram avloppsanläggningarna och sedan driva dem. För detta kommer man ta ut en anslutningsavgift och en förbrukningsavgift. Eftersom slamtömning tillkommer gentemot resten av kommunen, så får förbrukningstaxan ett tillägg för denna tömnningstjänst.  Vatten kommer inte dras fram till fastigheterna, detta är redan löst. Kommunen har höjt normalavgifterna för kommunen för att täcka dessa kostnader.

Oklart just nu är bland många andra frågor hur man hanterar avstyckningar och vilken slutkostnad som blir för anslutningsavgiften. Skattemedel får inte användas för va kollektiv, utan förbruknings och anläggningstaxorna skall täcka kostnaderna.

Denna va-lösning kan komma att behöva förändras på sikt, då många flera fastigheter skall kopplas in, då kanske man på nytt om 10-20 år måste lyfta frågan igen och se om annan lösning behövs.

Trosa har jobbat med SKL, Germund Persson, chefsjurist, Stockholm, i dessa frågor eftersom man är i utkanten av lagtextens tolkning. Man vill få till en rättslig prövning, så att praxis kan ändras. Andra kommuner har backat pga juridiken.

Representant ifrån Tekniska kontoret i Trosa  har varit iväg och föreläst flera gånger för politiker, länsstyrelse och regeringen.