Reningsverks utsläpp vs landsbygd och fritidshusområden

Utsläpp från Anders Solvarms växthusboende i Vänersborg/Brålanda.
Sammanfattning: Utsläppsmängder Köping och Umeås reningsverk resp fritidshusområden i kommunen

Utsläppen från reningsverket i Köping har räknats ut utgående från Norsaverkens Miljörapport 2015 och jämförts med utsläppen från fastigheterna på norr mälarstrand i Köping. Rent matematiskt så är det svårt att komma till annat resultat än att utsläppen från reningsverket, industrier (Supra som gör gödningsmedel) och utsläppen från sedimentlagren i Mälaren står för ett oändligt mycket större utsläpp än fritidsfastigheterna på norr mälarstranden. Troligen blir det så att Mälaren blir mer förorenad av anknytningen till Köpings reningsverk efter att fritidsfastigheterna blivit tvångsanslutna, än de utsläpp som sker idag därifrån. Detta gäller näringstillförsel som P (fosfor) liksom plastpartiklar från tvättar mm, se Utsläppsmängder från Köpings reningsverk vs fritidshusområdena på Stäudd, Dåvö och St. Aspholmen 

De totala utsläppen av fosfor till östersjön finns redovisat i denna bild.  De små avloppen har liten betydelse. Påverkan på haven är marginell. Bilden är tagen från ett lunchseminarium för riksdagsmän i nov 2017.

Hur tror ni ledningarna under städerna ser ut.
I Köping och Örebro räknar man med att 25% av dricksvattnet läcker ut i ledningarna , men bara 0,6% av avloppsvattnet.
Jag tror att gamla cementrör, eternitrör och gjutjärnsledningar läcker mer.
När jag har diskuterat detta i va-i-tiden nätverket, så har jag fått att mängden avloppsvatten är svår att mäta. Gamla ledningarna läcker in och ut så mycket att ibland så får man dubbelt så mycket vatten ut som man kommit in i rören. Vilket vatten som härör från avloppen resp från inläckage är svårt att avgöra.
Våra utsläpp ner i marken räknar jag till 75 kg fosfor (P) och då blir utsläppen ung lika för Köpings stad. Men vi har en kontrollerad verksamhet med infiltrationsbäddar, trekammarbrunnar och många av oss även septiktankar. Efter dessa blir utsläppen 75 kg P. För Köpings stad så läcker det överallt, även i mindre vattendrag under asfalten som är täckdikade och sen rakt ut i Mälaren.
Finns det risk för salmonellaspridning med dessa system?
Snacka om dubbelmoral.
Detta är  en film ifrån Spaniens avloppsnät. Under ytan i svenska städer ser det nog likadant ut. Gamla cementrör och skarvar som är ihopgjutna.
Så här skrevs det på SvD´s debattsida 2017-12-27 om svenska avloppsledningar:

”Sveriges VA-nät allt mer eftersatt”
Investeringar i VA-nätet är osynliga så länge systemen fungerar, men uteblivna investeringar märks snabbt. Läckande avloppsrör gör grundvattnet hälsovådligt och otillräcklig dagvattenhantering ger upphov till översvämningar, skriver flera debattörer.

Även i Köping och Kungsör har man problem med åtgärdstakten. Se: Gamla-ror-en-tickande-fara,
”Beräkningar tyder på att en vattenledning håller i runt 100 år, men den utbytestakt som Köping och Kungsörs kommuner ligger på i dag så tar det 200 år att byta ut hela ledningsnätet…..”

2017-12-06, Det finns 1 700 tillståndsförpliktade kommunala reningsverk som lagligt tillsammans spolar ut mer än 280 ton fosfor

Från ett enda reningsverk släpper man ut 18000m3 vatten om dagen i närliggande vattendrag, på ett år motsvarar detta ungefär 2 ton fosfor som där spolas direkt ut till Östersjön, resterande 40 ton fosfor samlas här sedan upp i slammet som antingen eldas upp eller sprids någonstans. Det finns 1 700 tillståndsförpliktade kommunala reningsverk som lagligt tillsammans spolar ut mer än 280 ton fosfor, 17 100 ton kväve, 8 000 ton biokemiskt syreförbrukande material (BOD7) och 47 000ton kemiskt syreförbrukande material (CODCr) detta årligen till våra vattendrag- Nu tvångsansluter man sommarstugeägare som släpper ut ca 17-33 mg fosfor om året till mark retention, och som nu tvingas betala flera 100 tusen för ett påtvingat kommunalt avlopp, trots redan godkänt enskilt avloppssystem eller mull toa..

Michael Richter

Översvämningar och höjning av Mälarens vattennivå.
Köping kommer i fritidshusområdena på Norra Mälarstranden placera ut 4 pumpstationer med tillhörande bräddavloppstankar och breddavloppsledningar ut i Mälaren. Flera av dessa pumstationer placeras i närheten av våra badvikar, där vi tidigare aldrig haft risk för några utsläpp.
Vi har också frågat om kommunen tänkt på att Mälaren kan komma att översvämmas vid tillfällen, se denna insändare i Vlt , detta eftersom pumpstationerna ligger relativt lågt placerade i förhållande till övrig bebyggelse.  Något svar har vi inte fått, mer än att i två av de nya detaljplanerna  för Tavsta och Berghagen, så anför kommunen att risken finns att stenkistorna översvämmas så att BDT vatten kan förstöra Mälaren. BDT vatten i detta fall är tvättfats och diskbänksvatten som leds ned i stenkistor. Samtidigt placerar kommunen ut pumphusen lägre än bebyggelsen, så dessa vore de första att översvämmas och orsaka förorening av Mälaren, detta med allt BDT vatten och WC vatten från ny och gammal bebyggelse.
Samtidigt har vi två välfrekventerade båtklubbar direkt utanför våra områden. Där sker disk och tvätt i båtarna och vattnet leds rakt ut i Mälaren utan rening. För fritidshusen går disk och handfatsvattnet ner i marken.
Likaså finns mulltoa på klubbarna, ofta är det kö till dessa. Men detta är ingen fara enligt kommunen, eftersom på öarna finns bara 1 hus. Inte 20, som är den lagliga gränsen för då kommunen har rätt att ingripa för att få andra va lösningar. Hur tänker man? Inte en miljötanke i alla fall.
För att få svar på om översvämningar hotar Mälaren har vi undersökt frågan. Ett av tre alternativ är att låta Mälarens nivå stiga permanent i samma takt som Östersjön höjer sig, detta för att undvika saltvatteninträngning i Mälaren vilket skulle fördärva dricksvattentäkten för nästan 2,5 miljoner människor. Vilka för övrigt kommer att vara över 3  Miljoner 2030 vilket i sin tur än mer aktualiserar behovet av att rädda Mälaren som sötvattentäkt.
Så finns det risk för framtida översvämning jämfört med dagens nivåer, svar jag för att mest troligt och pragmatiskt är att gå på alternativ två nedan…
 Reningsverken byggs inte ut i tillräcklig omfattning
 Sen verkar man ju inte bygga ut reningsverken i tillräckligt hög grad: Se
Köpings reningsverk klarar 15-20 mm nederbörd,sen svämmar dammarna över (breddar). Det innebär att vanliga åskregn och vackra soliga vårdagar med snösmältning så rinner avloppet rakt ner i sjön. Vägarnas vatten är smutsigare än det utspädda vattnet då vägar spolas rent av häftiga regn en sommardag. Likaså är vårvattnet inte heller rent, efter lång tids upplagring av vinterns skit från hundar och katter, bilars däck, oljor, allmän smuts etc. Det är det som går ut i Mälaren. Drygt 60 000 m3 går ut i mälaren orendat varje år, dvs köpings halva silo.
Har Köping råd att bygga till sitt reningsverk så att det bättre klarar uppgiften?
Avloppsvattnet till ett reningsverk består av vatten från våra toaletter, dusch bad, tvätt, vägar enl ovan och industrier. Det är inte bara kylvatten från rena processer som kommer dit.
En förhoppning är ju att inte den zinken kommer ut i vattendragen. Men vad gör vi då av slammet som samlas ihop. Skall det ut på våra åkrar och bli växtnäring, eller skll det kvittblis och utgå ur kretsloppet och skickas till Aitikgruvan och dumpas där?
Likaså vill jag påminna om reningsverket i Smedjebacken, som under reparationer i år släppt ut för mer än 1000 personers avlopp. Rakt ut i Barken. Kommunen hävdar att det är ok, sjön är ju undernärd. Samtidigt så kräver man boenden som bor långt från Barken att ansluta sig till det kommunala reningsverket, eftersom Barken, just inte skall bli övergödd och växa igen. Hur tänker man? Inte är det miljön som man tänker på!