Kommunala reningsverk

Svenska reningsverk når inte upp till godtagbar reningsnivå.

Sedan 2010 pågår ett överträdelseärende där Europeiska kommissionen har riktat kritik mot Sverige för bristande genomförande av EU:s avloppsdirektiv hos vissa avloppsreningsanläggningar. Den 23 januari samlar miljöminister Karolina Skog flera kommunstyrelseordföranden och landshövdingar till ett möte om att avloppsreningsverk som de ansvarar för ännu inte lever upp till EU:s krav. Detta trots att bristerna varit kända i flera år.

Konferens Vatten Avlopp Kretslopp 21-22 mars i Gävle

Arrangör VA-Guiden

Uttalande från Svensk Vatten om programmet Kalla Fakta.

Extra nyhetsbrev pga Kalla faktaprogrammet, med råd hur reningsverksrepresentanter bör svara på reportars frågor.
Viktigt att notera är att SV tydligt markerar att ekonomiska överväganden inte får leda VA utbyggnaden.

Citat ur mail

”Kommunernas reningsverk är överlag skitdåliga på kretslopps-principer. De jobbar oftast med avskiljning till deponi – vilket är ett förbjudet ord varför de istället kallar det kvittblivning eller tom jordförbättring! Kreativ bokföring…. De mäter också i koncentrationer och släpper in stora mängder dagvatten som späder. JA det är inte klokt att det får fortgå.

De har satt sig i en besvärlig sits med nedströms tekniklösningar som blir dyra att underhålla och har svårt att få till kretslopp av de livsnödvändiga näringsämnena (tex fosfor). Termodynamisk osmart.  Länsstyrelserna verkar gilla läget?”

Utsläpp från reningsverk

Smedjebacken

DT 20170-05-19, Reningsverket kan ha begått miljöbrottbegått miljöbrott,
artikel i Dalatidningen 2017-05-19

Det som släpps ut från de områden i Torrbo som skall anslutas till det kommunala reningsverket, läcker inte ut till sjön Barken. Men stugägarna skall anslutas till det kommunala reningsverket, med hänvisning till att annars så kommer sjön Barken att gödas för mycket av deras utsläpp.

Samtidigt så läcker reningsverket i Smedjebacken ut för 1000 personer rakt ut i sjön i samband med en renovering som blivit akutåtgärder. Visserligen har man tillstånd till en del av dessa utsläpp, men när man från kommunen svarar att dessa utsläpp är marginella och att sjön Barken ändock är undergödd, så är dubbelmoralen klart lysande.

Vänersborg

Bräddningar av orenat avloppsvatten från Vänersborg reningsverk: 11 000 m3

Köping

Bräddningar av orenat avloppsvatten från Köping reningsverk: 60 000 m3
(Jämförelse: Halva stora silon, 12 torn) i Köping fylld med avloppsvatten rakt ut i sjön
(Norsa reningsverk, miljörapport 2015)

 

 

Våra utsläpp på fritidshusområden gentemot Köpings reningsverk och industriverksamheter. 

Köpings reningsverks utsläpp vs Norrmälarstrand

(Funderingar efter att ha studerat miljörapporten 2015 för reningsverket i Norsa, Köping)

  • Varför är storskaligt reningsverk bättre än lokala kretslopp?
  • Hur stor är säkerheten med kommunalt reningsverk. 
    72 timmars beredskap för strömlöshet (verket gjorde av med 723MWh/år dvs el för 35 villor)  
    Vad gör avloppsreningsverket då?

    Hur klarar de 25 bräddavloppen i nuvarande ledningsnät strömlöshet. Idag är en av anledningarna till bräddning just strömlöshet.
    Kommer de 4 bräddavloppen för vår ledningen att få reservkraft, för att bl a inte förstöra badvikar och Natura 2000 områden. 

  • Vad händer vid en hackerattack mot reningsverket. 

  • Jag skiter inte i Mälaren, jag är rädd om miljö och hälsa. 
    Bräddningar sker i reningsverket, då orenat avlopp från hushåll, industri och vägar  går orenad ut i Mälaren.  60 000m3 släpps ut, mängden motsvarar nästan halva lantmännens silo i Norsa (totalt 137 500m3).  Detta motsvarar 3 m3 avloppsvatten per kommun-innevånare (20 500 personenheter (pe)). 

    Dessutom bräddar ledningsnätet på olika stationer. 
    Visserligen dygnet runt bevakning men bara 20 av 25 bräddavloppidag  är larmade externt enl miljörapport 2015. Ytterligare 4 pumpstationer kommer installeras för Norr Mälarstrandsprojektet vid badvikar och vid Natura 2000 områden.
    Vad gör vakthavande vid för mycket regn, stor snösmältning,som det är ofta varje år , avloppsstopp, handhavandefel, strömlöshet.
    Hur kan de storskaliga lösningarna vara bättre än de små.

  • Det är bra att reningsverk finns för städer, men reningsverk renar inte 100% utan till 98,5%. Det innebär att ytterligare 60 000 m3 rinner ut i Mälaren orenat från Köpings reningsverk. 
    Dvs ytterligare en halv silo fylld med kloakvatten.
    Hur kan de storskaliga lösningarna vara bättre än de små?

  • Dricksvattenledningarna läcker 25% i Örebro och Köping, men avloppsledningarna läcker bara 0,6%. Detta motsvarar 20 000 m3 avloppsvatten, dvs 4,5 torn av silon som rinner ut under Köping. Det är 1 m3 per person i Köping. Siffran 0,6% är högst tvivelaktig, kan utan vidare vara 6%. 

    Vi har slutna tankar, trekammarbrunnar, och köksbrunnar som slamsugs och vi har infiltrationsbäddar. Slamsugningen ger knappt 1000 m3 (totalt 4731 m3 i Köping)
    Om vi förvandlar allt förbrukat vatten till avloppsvatten så skulle det mycket högt räknat ge ca 1 000 m3 per år som bräddas lokalt ner i marken idag, dvs 0,2 silotorn.

  • En påse NPK gödning, 7,5 kg blåkorn, säljs på ICA maxi. Den låg där ihop med andra påsar på flera lastpallar.  
    Påsen innehåller 0,9 kg N och 0,23 kg P. Mixen 6:1 motsvarar mänskligt avlopp. 

    Fritidshus med markbädd och infiltration: 
    P-utsläpp:  17-33 g/år. Säcken motsvarar avloppsutsläppen från 8-10 hus.

    Permanentboende med markbädd och infiltration: 125-150 g/år. 2 säckar motsvarar ett permanentboende med 2,4 pers, 65% närvarograd. 

    Så om man låter våra utsläpp gå ner i marken så göder vi sjön, men strör man säcken ovanpå marken så är det ingen fara. Då göder man blommor och gräsmatta, och denna gödning skall göras flera gånger per år. Marken tar åt sig gödningen och enbart om gräsmattan ligger alldeles intill vattnet så kommer gödningen ut i Mälaren. Detta på samma sätt som för jordbruken. 

    Ifall jag bott inne i stan och om det regnar snart efter jag spridit kornen så rinner en del av gräsmattans gödning ut i dagvattenbunnarna i stan och sen ut i sjön. 

    Är det rimligt att investera 100 Mkr i att fånga eventuella utsläpp motsvarande någon säck blåkorn som kan komma i Mälaren? 

Slutsatsen jag kan dra är, att idag skiter jag inte i Mälaren, men efter anslutning kommer jag göra det. 
Hur kan de storskaliga lösningarna vara bättre än de små?
Varför anses vi som en hög risk för miljö och hälsa när det faktiskt är tvärtom?”

 /Anders, Dåvö Köping