Kommunala reningsverk

Inlägg:

  • UNT: Avloppsledning flöt upp till ytan - Det var inget sjöodjur som syntes vid Garnsviken i Sigtuna utan en gammal avloppsledning som troligtvis på grund av gasbildning flutit upp till ytan. Nicklas Kihlberg 10:58 | 2017-08-02 Både Sigtunabygden, Sigtuna kommun och Sigtuna vatten och renhållning har under början av veckan tagit emot tips och anmälningar om ett
  • Mailkommentarer: Förhastad glädje över ett slamförbud - Mail med urklipp från: Från: Gunnar Lindgren Till: (85 mer) Tyvärr visar det sig nu att LRF inte stöder en kommande avveckling av slamspridningen och skriver (1): _____________________ ”Att utvinna fosfor är bra – men regeringens förslag räcker inte Riks Regeringen meddelar att den tillsätter en ny utredning för metoder att utvinna fosfor från
  • DN Debatt ”Sveriges återvinning av fosfor måste börja ta fart” - ”Sveriges återvinning av fosfor måste börja ta fart” Fosfor är livsavgörande för produktionen av mat. Det är en ändlig resurs som Sverige under årtionden kastat bort genom att inte ta vara på avloppsslam. Regeringens nya lag om fosforåterföring måste utformas så att slöseriet upphör så snart som möjligt, skriver miljöminister
  • Den stora tickande bomben är storstädernas gamla avlopp. - Klipp från Facebookgruppen ”Avloppsbedrägeriet” ”Märkligt att små avlopp kan vara så farliga!, samtidigt som städernas va system successivt havererar. Avlopp rinner ut ur trasiga ledningar och ut i marken under städerna och ut i vattendragen som ofta ligger mitt i städerna. De gamla ruttna ledningarna är just i de äldre
  • Hela kemiindustrin backar upp svenska reningsverk. Stora pengar står på spel. - För alla er som inte vet vad kommunalt avlopp och reningsverk innebär inser nog ganska snabbt att det här rör sig om mycket stora pengaflöden och stora krafter som trycker på för att säkra sina leveranser för lång tid framöver. Den som vinner upphandlingen för leverans kommer sitta tryggt i
  • Stora reningsverk, utsläpp e-colibakterier, P, N, koppar, , läkemedel mm. - Mail till va i tiden: Det finns många problem förknippade med de stora reningsverken. Jag har tidigare nämnt slammet men också med det vatten som släpps ut som innehåller e-colibakterier, P, N, koppar m.m, läkemedelsrester etc. Det är ingen tvekan om att det är hur lätt som helst att i
  • Varför underkänna infiltrationer? - Tyvärr så råder det en cementrad missuppfattning att en infiltration har en speciell livslängd på ett visst antal år. FEL? Det finns ingen forskning som säger att en infiltration är uttjänt såvida det inte sker en tillbakarinning i trekammarbrunnen eller att det luktar illa. Det kommunala reningsverket är i stort
  • Vad använder vi vatten till? - 40% bad, dusch 28% hemmet 20% toaletten 6%  bil, trädgård 5,5% matlagning 0,5% dryck
  • Dalademokraten: Vår semester hotas av avlopp och reningsverk - Fina somrar har gjort att vår familj semestrat på ostkusten, för sjätte året i följd. Från Stockholm har vi tagit tåget, åkt lokalbuss, cyklat och promenerat. Det har känts som en lyxsemester. Förra året började vi bli tveksamma om vi skulle åka tillbaka hit och orsaken är alla giftiga alger
  • Debatt i Alltinget: Svenskt vatten undrar ”Vattenbrist eller intressebrist?” - DEBATT. Handen på hjärtat, du politiker som läser detta, hur har du brytt dig om dricksvattenfrågan under mandatperioden? Den tiden är förbi när vi kunde ta vatten för givet, skriver fem företrädare för Svenskt Vatten. ”Vad svarar du och ditt parti de som blir varslade för att fabriken saknar vatten,
  • SVT Västernorrland: Västernorrland värsta avloppslänet säger branchorganistationen VVS fabrikanternas råd. - Enskilda avlopp rinner många gånger helt olagligt rakt ut i naturen och Västernorrlands län är absolut sämst i landet på att åtgärda problemet. Det visar en färsk undersökning. Det är branschorganisationen VVS-fabrikanternas råd som i en enkätundersökning undersökt i vilken takt de ensklida avloppen i landets alla län åtgärdas…..
  • ”GIFTIGT SLAM ÄR BRA FÖR ER” - John Stauber skrev boken ”GIFTIGT SLAM ÄR BRA FÖR ER” om hur PR-industrin gav sig på att marknadsföra reningsverksslam som organisk biomull kompost … den är kort – se den  https://www.youtube.com/watch?v=iHsIjMPP2M8   Om ni undrar var Kersti Linderholm har fått sina idéer från se på också korta filmen efter där avloppsindustrin här i
  • Avloppsreningsverk- egenkontroll och utsläpp - Hej! Tack för att det alltjämt finns hårda dalmasar! Här uppe i Västerbotten är det mest mjukisar. Jag och min fru har nu ett ärende i Mark- och Miljödomstolen gentemot Vännäs kommun. Detta gäller tvångsanslutning till kommunalt avlopp och ärendet handlar om undantag från avgiftsskyldigheten utifrån att vi anser vår
  • ATL: Stoppa slamspridningen för barnens skull - Avloppsslam ska hållas borta från all livsmedelsproduktion. Det finns mycket att glädjas över i det svenska jordbruket. Men det finns fortfarande allvarliga problem som snarast måste åtgärdas. Livsmedelsverket har visat att ett 70-tal svåra miljögifter finns i svensk mjölk. De svenska mjölkbönderna måste nu se till att den typ av gifter
  • Skall vi få gödsla våra gräsmattor och rabbatter med konstgödning. Stoppa försäljningen i stormarknaden. Fosforn läcker ut i våra sjöar. - När vi gödslar gräsmattan med gödsel som är berikad eller med konstgödsel, NPK, så är ju en av beståndsdelarna (P) fosfor. En 7,5 kg säck med NPK innehåller 0,23 kg fosfor. Om vi tänker oss att en person häller ner 1 säck i toa och spolar, motsvarar fosformängden det som
  • Är vatten en tjänst eller vara - Hej, Ja det är väl en s.k. bra fråga. Med en hastig titt i förarbetena till LAV kommer jag fram till följa utdrag u SoU 2004:64 .Det kan härnedan kanske ges en ledtråd. Intressant hur som helst. I och med att det bland tjänsterna ingår produktion uppstår tanken att någon producerar vatten.

 

Det finns ett antal luckor i resonemanget från Regeringens/statens sida gällande VA-frågorna.

a)  Vart tog kretsloppet vägen?
b)  Cirkulär ekonomi.
c)  Koldioxidutsläppen.
d)  Minska flygresorna, tillbringa mer av sin fritid/semester i Sverige med omnejd. Men fritidshusen omvandlas till permanentbostäder som ger långa dagliga resvägar.
e) Observera att plastpartiklar kommer till slammet dels från samhällets avloppsvatten, men en väsentlig del sätter reningsverken till själva som processkemikalie. ……….

Svenska reningsverk når inte upp till godtagbar reningsnivå.

Sedan 2010 pågår ett överträdelseärende där Europeiska kommissionen har riktat kritik mot Sverige för bristande genomförande av EU:s avloppsdirektiv hos vissa avloppsreningsanläggningar. Den 23 januari samlar miljöminister Karolina Skog flera kommunstyrelseordföranden och landshövdingar till ett möte om att avloppsreningsverk som de ansvarar för ännu inte lever upp till EU:s krav. Detta trots att bristerna varit kända i flera år.

Konferens Vatten Avlopp Kretslopp 21-22 mars i Gävle

Arrangör VA-Guiden

Uttalande från Svensk Vatten om programmet Kalla Fakta.

Extra nyhetsbrev pga Kalla faktaprogrammet, med råd hur reningsverksrepresentanter bör svara på reportars frågor.
Viktigt att notera är att SV tydligt markerar att ekonomiska överväganden inte får leda VA utbyggnaden.

Citat ur mail

”Kommunernas reningsverk är överlag skitdåliga på kretslopps-principer. De jobbar oftast med avskiljning till deponi – vilket är ett förbjudet ord varför de istället kallar det kvittblivning eller tom jordförbättring! Kreativ bokföring…. De mäter också i koncentrationer och släpper in stora mängder dagvatten som späder. JA det är inte klokt att det får fortgå.

De har satt sig i en besvärlig sits med nedströms tekniklösningar som blir dyra att underhålla och har svårt att få till kretslopp av de livsnödvändiga näringsämnena (tex fosfor). Termodynamisk osmart.  Länsstyrelserna verkar gilla läget?”

Utsläpp från reningsverk

Smedjebacken

DT 20170-05-19, Reningsverket kan ha begått miljöbrottbegått miljöbrott,
artikel i Dalatidningen 2017-05-19

Det som släpps ut från de områden i Torrbo som skall anslutas till det kommunala reningsverket, läcker inte ut till sjön Barken. Men stugägarna skall anslutas till det kommunala reningsverket, med hänvisning till att annars så kommer sjön Barken att gödas för mycket av deras utsläpp.

Samtidigt så läcker reningsverket i Smedjebacken ut för 1000 personer rakt ut i sjön i samband med en renovering som blivit akutåtgärder. Visserligen har man tillstånd till en del av dessa utsläpp, men när man från kommunen svarar att dessa utsläpp är marginella och att sjön Barken ändock är undergödd, så är dubbelmoralen klart lysande.

Vänersborg

Bräddningar av orenat avloppsvatten från Vänersborg reningsverk: 11 000 m3

Köping

Bräddningar av orenat avloppsvatten från Köping reningsverk: 60 000 m3
(Jämförelse: Halva stora silon, 12 torn) i Köping fylld med avloppsvatten rakt ut i sjön
(Norsa reningsverk, miljörapport 2015)

 

 

Våra utsläpp på fritidshusområden gentemot Köpings reningsverk och industriverksamheter. 

Köpings reningsverks utsläpp vs Norrmälarstrand

(Funderingar efter att ha studerat miljörapporten 2015 för reningsverket i Norsa, Köping)

  • Varför är storskaligt reningsverk bättre än lokala kretslopp?
  • Hur stor är säkerheten med kommunalt reningsverk. 
    72 timmars beredskap för strömlöshet (verket gjorde av med 723MWh/år dvs el för 35 villor)  
    Vad gör avloppsreningsverket då?

    Hur klarar de 25 bräddavloppen i nuvarande ledningsnät strömlöshet. Idag är en av anledningarna till bräddning just strömlöshet.
    Kommer de 4 bräddavloppen för vår ledningen att få reservkraft, för att bl a inte förstöra badvikar och Natura 2000 områden. 

  • Vad händer vid en hackerattack mot reningsverket. 

  • Jag skiter inte i Mälaren, jag är rädd om miljö och hälsa. 
    Bräddningar sker i reningsverket, då orenat avlopp från hushåll, industri och vägar  går orenad ut i Mälaren.  60 000m3 släpps ut, mängden motsvarar nästan halva lantmännens silo i Norsa (totalt 137 500m3).  Detta motsvarar 3 m3 avloppsvatten per kommun-innevånare (20 500 personenheter (pe)). 

    Dessutom bräddar ledningsnätet på olika stationer. 
    Visserligen dygnet runt bevakning men bara 20 av 25 bräddavloppidag  är larmade externt enl miljörapport 2015. Ytterligare 4 pumpstationer kommer installeras för Norr Mälarstrandsprojektet vid badvikar och vid Natura 2000 områden.
    Vad gör vakthavande vid för mycket regn, stor snösmältning,som det är ofta varje år , avloppsstopp, handhavandefel, strömlöshet.
    Hur kan de storskaliga lösningarna vara bättre än de små.

  • Det är bra att reningsverk finns för städer, men reningsverk renar inte 100% utan till 98,5%. Det innebär att ytterligare 60 000 m3 rinner ut i Mälaren orenat från Köpings reningsverk. 
    Dvs ytterligare en halv silo fylld med kloakvatten.
    Hur kan de storskaliga lösningarna vara bättre än de små?

  • Dricksvattenledningarna läcker 25% i Örebro och Köping, men avloppsledningarna läcker bara 0,6%. Detta motsvarar 20 000 m3 avloppsvatten, dvs 4,5 torn av silon som rinner ut under Köping. Det är 1 m3 per person i Köping. Siffran 0,6% är högst tvivelaktig, kan utan vidare vara 6%. 

    Vi har slutna tankar, trekammarbrunnar, och köksbrunnar som slamsugs och vi har infiltrationsbäddar. Slamsugningen ger knappt 1000 m3 (totalt 4731 m3 i Köping)
    Om vi förvandlar allt förbrukat vatten till avloppsvatten så skulle det mycket högt räknat ge ca 1 000 m3 per år som bräddas lokalt ner i marken idag, dvs 0,2 silotorn.

  • En påse NPK gödning, 7,5 kg blåkorn, säljs på ICA maxi. Den låg där ihop med andra påsar på flera lastpallar.  
    Påsen innehåller 0,9 kg N och 0,23 kg P. Mixen 6:1 motsvarar mänskligt avlopp. 

    Fritidshus med markbädd och infiltration: 
    P-utsläpp:  17-33 g/år. Säcken motsvarar avloppsutsläppen från 8-10 hus.

    Permanentboende med markbädd och infiltration: 125-150 g/år. 2 säckar motsvarar ett permanentboende med 2,4 pers, 65% närvarograd. 

    Så om man låter våra utsläpp gå ner i marken så göder vi sjön, men strör man säcken ovanpå marken så är det ingen fara. Då göder man blommor och gräsmatta, och denna gödning skall göras flera gånger per år. Marken tar åt sig gödningen och enbart om gräsmattan ligger alldeles intill vattnet så kommer gödningen ut i Mälaren. Detta på samma sätt som för jordbruken. 

    Ifall jag bott inne i stan och om det regnar snart efter jag spridit kornen så rinner en del av gräsmattans gödning ut i dagvattenbunnarna i stan och sen ut i sjön. 

    Är det rimligt att investera 100 Mkr i att fånga eventuella utsläpp motsvarande någon säck blåkorn som kan komma i Mälaren? 

Slutsatsen jag kan dra är, att idag skiter jag inte i Mälaren, men efter anslutning kommer jag göra det. 
Hur kan de storskaliga lösningarna vara bättre än de små?
Varför anses vi som en hög risk för miljö och hälsa när det faktiskt är tvärtom?”

 /Anders, Dåvö Köping