Köping/Norr Mälarstrand

Artiklar och inlägg
Berörda områden

Köpings kommun har skapat det flashiga namnet Norr Mälarstrand om fritidshusområdena på Köpings norra Mälarstrand på Stäudd, Dåvö och St. Aspholmen.

Vår hemsida: http://norrmalarstrand.com/
Bakgrund till projektet Norr Mälarstrand
MKB Köpings kommun 2017-05-15

Där finner du bl a en mängd överklaganden til Förvaltningsrätt och Mark och miljödomstol, bilder från stormöten, länkar till Köpings kommuns rapporter, miljörapporter om Mälarens status m fl.

Här hittar du även om vilka utsläpp vi på fritidshusområdena står för gentemot Köpings kommun och industrier i dess närområde.
Vi förstår inte hur de oerhört kostsamma åtgärderna för att koppla våra avlopp till ett kommunalt reningsverk kommer minska på utsläppen i Mälaren. Det kanske rent av blir tvärt om efter en anslutning, vi kommer skita ner mälaren mer därefter.
Utsläppsmängder Köping resp norr mälarstrand

Sett ur Köpings kommuns synvinkel utgör dock våra fritidshusområden som ligger mellan 20 och 800 m från land en fara. Husen ligger på moränmark med sandjord mellan stenarna. Men i Köpingsfjärden ligger Runskär, en smal åsrygg med 40-50 fastigheter. Där har man dragit in kommunalt vatten men inga avloppsledningar. Nu finns det många där som installerat wc och spolar ner skiten i stenkistor. Markupptagningen är urusel, det är oftast 10 m till stranden. Detta utgör ingen fara för kommunens del. Vi på Köping/Norrmälarstrand förstår inte hur kommunen resonerar.

Inte heller de två båtklubbarna som ligger på öar direkt utanför våra fritidshusområden. De är ganska välbesökta, oftast mellan 10-15 båtar där på för och eftersäsong, vid städdagar och midsommar är det betydligt flera båtar där. Kommunen anger att våra fritidshus utgör en fara för miljön, eftersom några få av husen har stenkistor till vilket handfat och diskvatten går. Liknande vatten från båtarna, där utsläppen går direkt ner i sjön i stället för att gå ner i mark.  I marken bryts eventuella bakterier och virus ner nästan oändligt mycket bättre än i sjön, ändock dessa avlopp en stor risk för Mälaren.
Toaletterna på båtklubbarna utgörs av mulltoaletter. Den lösningen kommer inte tillåtas i något av fritidshusområdena, utan där måste de kopplas in mot det kommunala va systemet. Anledningen till att båtklubbarna inte kopplas till det kommunala systemet säges vara att på dessa står enbart 1 hus, på fritidshusområdena finns flera. Men frekvensen av besöken till toaletterna på båtklubbarna är betydligt större, så hur tänker kommunen egentligen om miljön. Var det miljön som skulle räddas, och som gör att vi skall betala 100 miljoner kronor för va ledningar?

Köpings kommun skall genomföra en större muddring av hamnen där bottensedimenten är fulla av näringsämnen från stadens verksamhet under lång tid. I sedimenten finns mycket stora mängder fosfor och kväve från bl.a. utsläpp från tillverkningen av konstgödsel och sprängämnen  i fabriken som idag heter Hydro.
Båtfolk pratar om att ekarna utmed fjärden vid Malmön hade blad stora som ”dasslock”. Förutom muddringen av hamnen skall båtrännan fördjupas för att större båtar skall kunna tas in i hamnen. Tidigare muddringar, bl.a. 1973 och tidigt -90 tal, gav upphov till ett grumligt Mälarvatten under flera år. I vattendommen talar man om att god vattenstatus uppnås först 2027 pga muddringen, dvs en kraftig fördröjning.
Finns det mätrapporter om mälarvattnet i samband med de muddringarna?
Vad hände med fisket och med vasstillväxten?

Förutom näringsämnen på botten så finns giftet TBT som även i mycket små mängder är ytterligt giftigt. Två insändare i Bergslagsbladet beskriver detta.
VA-soppan i Köpings kommun 20171106 och
Muddring ska minska gifthalten enligt Köpings tekniska chef 2017-11-17.