Växtnäring?? ur avloppsslam. Eller är landsbygden soptipp åt tätorten

  • Slammets andel av växtnäringen till jordbrukets kretslopp är kraftigt överdriven: Slammets innehåll av växtnäring är närmast betydelselöst för jordbruket. 
  • Den fosfor som kommer med avloppsvattnet har gjorts svårlöslig med avsikt i reningsverken och är i avloppsslammet inte till någon nytta för svensk växtodling.
  • Slamspridningen på åker, som ett sätt att bli kvitt ett riskfyllt avfall i vår livsmedelsproduktion, måste upphöra.

Sedan lång tid tillbaka har motivet för slamspridningen varit att återföra alla de näringsämnen som tas upp från åkermarken och följer med skörden och livsmedlen. Då detta har beskrivits som mycket viktigt, menar slamintressen att vi måste godta att även ämnen riskabla för vår hälsa sprids i vår livsmedelsproduktion. Man menar att nyttan är större än riskerna — så kallad risk/nytta-analys

Vid närmare granskning visar det sig att den mängd växtnäring som finns i slammet i verkligheten är kraftigt överdriven och närmast betydelselös. Därmed kan man inte tillämpa en risk/nytta-analys. Slamspridningen framstår nu som kvittblivning av ett riskfyllt avfall innehållande ett mycket stort antal både kända och okända substanser.

Agronomen och statskonsulenten Olle Pettersson har i arbetet ”Kretslopp i odling och samhälle” redovisat förekomsten och mängder av de viktiga växtnäringsämnena kväve, fosfor och kalium samt organiskt material/mullämnen i det svenska jordbruket. 

Tabell 1. Växtnäring och organiskt material i svensk odling, 1000-tal ton torrsubstans. 

Ämne  Skörde- rester  Stall- gödsel  Handels- gödsel  Avlopps- slam (1)  (Till staden) 
Org.mat.  12 000  2 000  –  100  (2 000) 
Kväve  50  100  240  (60) 
Fosfor  10  20  30 (2)  (8) 
Kalium  100  50  60  0,5  (15) 

1 Totala mängden slam från svenska reningsverk redovisad som torrsubstans. 

2 Avser gödslingen under senare år. Källa: SCB, 1990, Naturmiljön i siffror samt Olle Petterssons uppskattningar. 

 

Fosfor i slam har gjorts närmast oanvändbar för växtodling

För att fosfor i marken skall kunna tas upp av växterna måste den vara i sådan lättlöslig form att den är tillgänglig för växten. Men när man fångar in fosfor från avloppsvattnet till slammet används järnsalter som bildar svårlösliga fosforföreningar med järn. Denna järnfällda fosfor är till föga nytta för växterna. I svensk åkermark finns stora mängder sådan järnfälld fosfor (ca 3 ton/ha) och växtodlingen räknar inte med denna svårlösliga fosfor. 

      Många mineraler i naturen innehåller fosfor, t ex apatit. Apatit används som råvara när man tillverkar konstgödsel. Men det är helt avgörande att fosforn i apatiten avskiljs och görs växttillgänglig med hjälp av kemiska metoder.

   Det är därför meningslöst att sprida apatit på jordbruksmark. På samma sätt är det närmast meningslöst att sprida järnfälld fosfor från slam på åkermark om man under odlingsåret vill få glädje av fosforn. En mycket liten del kan på längre sikt bli tillgänglig, men detta saknar praktisk betydelse. 

 

Av uppställningen nedan framgår hur stor del (tusental ton) av näringsämnena som kommer dels med skörderester, stallgödsel och handelsgödsel och dels det som finns i slam. 

A= Skörderester, stallgödsel, handelsgödsel
B= Avloppsslam
C= Slammets andel av total tillförsel av växtnäring till jordbruket om allt slam skulle spridas.
Idag sprids ca 30 %


__A______________B______________________C_________________________________
Organiskt material/mullämnen
14 000         100                       0,7 %
______________________________________________________________________
Kväve
390                 7                       1,7 %
_______________________________________________________________________
Fosfor
60                 ca 0*                   ca 0 %*
* Här avses växttillgänglig fosfor. Se texten!
_______________________________________________________________________
Kalium
210             0,5                   0,2 %

Källa: ”Kretslopp i odling och samhälle” (Tidskrift/serie: Aktuellt från lantbruksuniversitetet)

Slutsats: När det gäller det viktiga näringsämnet fosfor är begreppen ”kretslopp mellan stad och land” eller ”växtnäringsåterföring från tätorterna” missvisande angående slamspridning. Det krävs helt andra metoder för att ta till vara och återföra växtnäringen från WC och våra hushåll. Slamspridningen måste upphöra.

 

____________________________________

2018-11-21 Gunnar Lindgren civ ing

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *