Den lilla människan Anna, 2019-11-16, ”Jag ser ett Sverige jag inte känner igen”

”Jag ser ett Sverige jag inte känner igen”

Jag ser ett Sverige som på pappret och genom politiska målsättningar ser fantastiskt ut.
Jag ser och hör hur människor med makt gör alldeles fantastiska utspel som borde känna mig rättssäker och trygg.
Jag ser och hör hur utredningar tillsätts och hur man som ledande politiker uppmärksammat problemet.
Jag ser och hör om hur lagstiftningar och regler ska ses över.

Tiden går.

Jag möter människor med vrede i sinnet i ren överlevnadsteknik.
Jag möter människor med gråt i hals och tårar som rinner.
Jag möter människor med fakta i hand med förtvivlad blick.
Jag möter människor med kuvade ryggar där orden ”det är ändå inte lönt” faller ur dess munnar.
Jag möter människor med makt som säjer ett och gör ett annat.
Jag möter människor med makt som säjer ett men faller platt i den egna organisationen.
Jag mötte häromdagen en människa som frågade efter vägen till de grundläggande mänskliga värderingarna, vägen till demokrati.

Jag kunde inte visa åt vilket håll hon skulle gå för jag söker själv efter den då det verkar som om någon vridit om skyltarna i vägkorsningen.
Jag är en människa som står vid en vägkorsning, hand i hand med en medmänniska och hittar inte vägen.
Demokratikartan är trasig och GPS:en har lagt av.

Blås av tvångsanslutningar och tvångsåtgärder ang VA-frågor och be er befolkning om ursäkt kära makthavare.
Man gör inte såhär mot sina medborgare.
Det måste finnas andra vägar att välja, andra lösningar att hitta.

Kom tillbaka och ställ skylten tillrätta så vi vet vart vi ska gå.

Ur hjärta
Ur sinne
Med rak rygg
”Den lilla människan Anna”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *