Brev till Rita om va rening

Rita
Tack för ett trevligt samtal- även om mycket handlar om skit, skitsamtal alltså.
Jag skrev ju tidigare brevet längst ned på sidan och skrev om Webbredaktören har ordet. De två senaste breven  kallade jag ”avloppsbedrägeriet” och  handlar om betongplattan i Hallstahammar.
I Magazin 24 skriver Roland Karlsson, min fiskegranne, idag ”Köpings kommun silar mygg och sväljer elefanter”. Han skriver om gödselplattan som läcker lakvatten rakt ut från den kantlösa plattan, och kommer läcka som ett såll efter sprickbildning. Då går lakvatten också rakt ner i grundvattnet den vägen. Roland undrar om inte Köpings kommun skall fånga upp vattnet från bäcken före den når Mälaren och leda vattnet direkt till reningsverket. Han undrar också om inte miljöavdelningen i Köping skall reagera för att Hallstahammar förstör Mälaren, och varför inte länsstyrelse och Mälarens vattenvårdsförbund inte agerar.
Och hur går det med vår mat från dessa åkrar. Ekobönder och Kravodlare får inte sprida slam, och har de gjort det så får den inte användas till eko/kravodling inom viss tid. Är den tiden tillräcklig för långlivade läkemedel och kemikalier?
Kor som betar får i sig några hekto jord varje dygn, den jorden innehåller avloppslam och övrig jord och går vidare till mjölken.. En som engagerat sig mycket är Gunnar LIndgren, i organisationer Ren Mat Ren Åker. Det finns stor risk för att vi förstör vår livsmedelsförsörjning för att städerna använder landsbygden som soptipp.
Lade in på hemsidan denna länk: Bajset dumpas i skogen utan rening. Den är från SVT Norrland från 2016.
Där går man inte omvägen över reningsverken och förstör skiten med kemikalier, plaster och metalloxider och vägföroreningar, utan där tömmer man slambrunnarna hos fastighetsägarna och sedan kör man bara rakt ut i skogen och dumpar skiten. Men varför tömma slambrunnarna överhuvudtaget? Kunde inte infiltrationerna vara kvar och ge näring åt marken intill fastigheten, då blir det ju ett kretslopp.
Även direkt utanför Uppsala sprider man avloppslammet, dvs vårt kiss och bajs, och allt annat. Det luktade illa i många dar över Uppsala då man spred 1500 ton slam, dvs ca 100 lastbilars last ut på åkrarna, i ca  1 cm tjockt lager. Lukt innebär att du känner av molekylerna för vår avföring, men det du inte vet det är att luftburna sjukdomsbakterier och virus kan spridas på samma sätt. Skulle ju kunna vara förkylningar och influensor, (tack och lov att inte ebola är aktuellt här, ebola sprids också luftburet).
Men i dessa fall när bönder sprider gödsel på åkrarna så talar man om marken retentionsförmåga, dvs fasthållande och nedbrytande förmåga. Då talar man om miljarder mikrober och bakterier som tar hand om avloppsslammet. Men denna process tycks inte fungera i stenkistor och infiltrationer för små avlopp, utan då måste anläggningarna bytas ut med jämna mellanrum.
VA-hanteringen stinker annat än miljö och hälsofråga- jag säger att det handlar om byggjobb, moms och skatter.  Att det är därför Hav och Vattenmyndigheten har fått små avlopp på sitt bord år 2014 från Naturvårdsverket, och att nu några få personer styr en prejudikatbildning för hanterandet av små avlopp, som är stick i stäv med kommunernas och böndernas gödselhantering, och i strid med fakta och vetenskap och sunt förnuft.
Men ingen vågar opponera sig, myndigheten säger ju vad som gäller, och då måste det ju vara så. Eller?
Det är i alla fall med stöd av domstolsprejudikat som HaV har skrivit sin vägledning. Fakta och naturvetenskap ersätts då med domar, som sedan skall utgöra vägledning för avloppsinspektörer runt om i landet. (Mer om vägledningen hittar du på denna länk.)
Dessutom finns en stark lobbygrupp i VVS branschens råd. Anders Mårtensson har skrivit mängder med artiklar i lokalpressen i sommar och talat om att det är de små avloppen som förstör våra sjöar och hav och att vårt dricksvatten blir förstört. Ibland har HaVs myndigheten också kommit med medhållande repliker på VVS branschens skriverier. Denna branschorganisation påpekar att särskilt Norrlands inland är mycket eftersatt när det gäller avloppshanteringen.
Kanske skall man föreslå att man skall dra VA ledningar bort till Kebnekaises turiststation för att inte förstöra den känsliga fjällmiljön, Det borde ju gå enkelt med att spränga 3 m djupa diken för ledningarna ända bort till Kiruna. Turiststationen som är förorenaren bör betala allt, det är ju det som fritidshusområdena måste göra.  Då räddas väl miljön. Eller?
Jag har samlat en hel del om haverier, bräddningar, slamspridning  under denna flik va-rening/ kommunala reningsverk/ bräddningar, haverier… En del underflikar behandlar också samma ärende. Det är inte bara Polen som har havererande reningsverk. Det läcker avlopp överallt i sverige, både ifrån ledningssystemen som sådana, och från pumpstationer och reningsverk. Ingen verkar bry sig om detta, man talar hellre om naturens inneboende förmåga att bryta ner och fånga skiten, och säger t ex som i Skellefteå i somras att man får ringa efter slambilar som suger rent i lekvattnen utmed älven, då man under någon vecka släppte ut skiten i älven i stället för genom reningsverket. Helt ok?
Fångade också en debatt som varit brevledes de senaste dagarna om slambrunnar och varför vi överhuvudtaget skall tömma dem. Trekammarbrunn före infiltration- Tömningsintervaller- Diskussion.
Hörde av Peter Ridderstolpe, guru inom området små avlopp, att i USA har man betydligt större slambrunnar, våra är 1 m i diameter, säg att deras är 2 m i diameter, då rymmer de 4 gånger så mycket. Där tömmer man dem inte alls förrän de blir fulla, man vill behålla den biologiska processen i brunnen. Det gör man inte med slamtömningsintervaller på 1 år.
Särskilt inte om man sedan återfyller med vätska från andra slamtömningar ner i brunnen, och de använder en amid som ger en slembildning. Då dödar man bakterierna i brunnen och i infiltrationen.
Det har också sagts mig att de luftningsrör som nu inspektörerna kräver i slutet av infiltrationen, har nackdelen att de släpper i syre i bädden. Då förstörs de aneroba bakterierna, och kvar blir en förstörd nedbrytningsprocess.
Inspektörer runt om i landet dömer nu ut små avlopp utgående från att de just saknar dessa avluftningsrör, och människor tvingas investera 100-250 000 kr för att finna något annat att rena avloppet med. Endera bygger man en ny infiltration, eller också ett minireningsverk. Bägge ger nya jobb och pengaomsättning, dessutom kräver minireningsverken skötsel och kemikalier. Efter 15-20 år döms dessa anläggningar ut av inspektörerna igen, och VVS branschen har nya jobb.
Går dessutom avloppsinspektionerna över till privata intressenter, så kommer det uppenbart bli intressant med mutor och gynnande av t ex kamraten som behöver grävjobb. Några vettiga sakskäl har ju inte inspektörerna idag för utdömandet av enskilda avlopp, och det blir inte bättre för att någon annan tar över. Tänk dig att du kör bilen till besiktning och de tittar på den utanpå, kanske öppnar dörren, hummar lite och  rycker på axlarna och talar om för dig att bilen är utdömd. Du frågar om varför men får bara svaret att du får överklaga. Instansen som sköter överklagningarna svara att vägverket har lokala inspektörer som gör inspektionen och de förlitar sig på dem. Sakfrågan behandlas ej. Därmed tvingas du att byta bil. Så fungerar det idag med kommunernas avloppsinspektioner och Mark och Miljödomstolarna, och folk är rädda att nästa gång är det de som drabbas.

i denna fråga, och boken förskräcker. Få av inspektörerna och miljönämnderna tycks kunna något, men man ger sig på dem som inte kan försvara sig.

En som drabbats av inspektörer som dömt ut hennes avlopp är ”Den lilla människan Anna”, som tagit över sin mosters hus ute på landet. Hon hade aldrig hört om något om avloppsbrunnen före hon fick det plötsligt utdömd. Ytterligare en inspektör har kopplats in, men som svarat att kartan med mark och berggrunder kräver ett utbyte av infiltrationen. Inget vettigt svar. Hon tvingas ifrån sitt hem, och världen ramlar sönder för henne i sorg över att förlora sitt hem.
Jag har en del ytterligare exempel samlade också. Det är bara få av dem som hamnat under den nystartade rubriken, men många vidriga fall har dykt upp.
Talade med en man i från Piteå. Han har undrat varför kommunen drar ut va ledningar till Renön. Bl a hans stuga har inget rinnande vatten, på sommaren har man sommarvatten och torrdass. Var skall han koppla in kommunens avlopp har han frågat Pirevas VD, Piteås vattenbolags VD. Bra fråga har han svarat, men projektet är genomdrivet, och folk får snällt betala eller flytta. Flera va projekt är på gång i Piteå.
En del kommuner har backat. Sollefteå är en av de kommunerna (den kommuns som körde slamtanks slam till skogen (se ovan)). Här är en länk till flera kommuner som backat.
/Anders
____________________________________________________________________________

Rita

Tack för vårt samtal

Jag skrev om plattan vs enskilda avlopp på ”Webbredaktören har ordet”, brev som jag skickar ut till ung 600 pers. 330 mailadresser till de 235 fastigheterna på fritidshusområdena på Stäudd, Dåvö och St Aspholmen, totalt 11 områden  med 10-40 medlemmar i varje förening utmed ca 1 mils kustremsa på Köpings norra Mälarstrand. 

Det är vi som protesterar mot tvångsanslutningen till kommunalt avlopp, något som kostar oss ca en halv miljon kronor vardera.

Därtill skickar jag till ca 300 ytterligare adresser runt om i Sverige. Det är till representanter för liknande områden från Piteå i Norr till Höör i Söder. Likaså till media, lokalt och nationellt, till en del riksdagspolitiker som besökt Ridderstolpes och Hylanders olika presentationer på riksdagen, kommunpolitiker, andra engagerade och sakkunniga. Se http://www.va-i-tiden.se/webredaktoren-tar-till-orda/

Projektet utanför Köping, på Norr Mälarstrand, på ca 100 miljoner kronor skall betalas av oss, varenda dyft. Det görs för att rädda miljö och hälsa för oss, något som kommunen inte klarar av att visa. Däremot är det argumentet till mark och miljödomstolen och på hemsidan, och till oss som broschyrmaterial.

Tvärtom blir resultatet, utsläppen kommer öka. Vi släpper ut ca 20 kg fosfor i Mälaren enl Peter Ridderstolpe, WRS, en av sveriges främsta inom små avlopp (Jag nämnde även Lars Hylander, även han mycket kunnig inom detta område, och tidigare docent på SLU inom miljöanalys. )

Kommunen släpper ut 20 000 kg fosfor i Galten inkl reningsverkets utsläpp på 1100 kg. Fosfor är bara ett av alla ämnen, kemikalier, läkemedel, bakterier och virus och syrenedbrytande ämnen som reningsverk släpper ut i betydligt större omfattning än vad enskilda avlopp på landsbygden släpper ut.

Vi engagerar oss från Norr Mälarstrand, därför att nu skall en gödselfabrik byggas i Hallstahammars kommun, alldeles intill Stäholmsbäcken som rinner ut i Köpings Galtenområde. Från plattan och gödslingen på åkrar däromkring kommer lakvatten att rinna ner i grundvattnet, och även på ytan till bäckar, både till Stäuddsbäcken som ligger 150 m ifrån betongplattan, och i Svenbyån som går till Strömsholms kanal/Kolbäcksån och även den ut i Mälaren. Gödselfabriken är tänkt att ta emot slam från reningsverken, dvs det som inte rann ut från reningsverket(10-15%) , och nu är avloppsslam från toaletter, vägar, tak, industrier samt en massa ämnen från reningsverken som  kemikalier, plaster, amider (likt Rockagel- det som användes på Hallandsåsen och gav stora problem), järn eller aluminiumföreningar som låser fast fosfor. En fruktansvärd sörja att sprida på åkrarna och som inte Krav och Eko bönder får använda. Men kommunerna har problem,de vill bli av med slammet, Köping producerar ca 3500 ton slam varje år, då räcker det inte att man lägger det i dammar och väntar, det blir för mycket. ( Säg att en lastbil tar 20 ton, då blir det över 200 lastbilar för detta slam).

(Stockholm kör det till Gällivare och Attikgruvan där det läggs över bergkrosset utanför dagbrottet i 30 cm tjocka lager. Transporterna sker med tåg, hitentills har 600 000 ton skickat dit från Stockholms reningsverk. Vad händer med det lakvattnet?

Om man följer Havs och Vattenmyndighetens vägledningar som styr hur små avlopp bedöms, så klarar inte infiltrationer mer än 15 års använding, sen skall de bytas. Stenkistor döms ut direkt, eftersom marken runt om inte räknas.

Däremot när kommuner sprider skiten uppepå jorden, det luktar kraftigt och sen plöjer bonden ner det, då är spridningen ok.

Varför fungerar markens upptagnings och nedbrytningsförmåga (retention) för kommunerna men inte för små enskilda avlopp?

 /Anders

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *