Trekammarbrunn och infiltration- Kemiska processer, infiltration, tömningsintervaller/ / Kommunens reningssteg// Luftningsrör och fällningskemikalier för infiltration och slambrunn

Hej!

Svårt att slita sig från tidigare lärargärning så jag hoppas att ni inte misstycker om det blir lite undervisning?

Grundläggande, kvävets kretslopp:

T.ex. urin från en ko eller annan organisk kväveförening, – då sker processer i mark (mineralisering) och urinämnena, CO(NH2)2, i urinen övergår till ammoniumjoner, NH4, som nitrifieras: slutprodukt nitratjoner

Nitrifikation: med hjälp av nitrifikationsbakterier (släktet Nitrosomonas)

2 NH4(+)    +    3 O2       2 NO2(-)  + 2 H2O   +   4 H(+)  +  energi

ammoniumjoner + syrgas  nitritjoner  + vatten   +  vätejoner

2 NO2(-)  +    O2      2 NO3(-)     +  energi

nitritjoner  + syrgas    nitratjoner

Denitrifikation: med hjälp av denitrifikationsbakterier, under syrefria förhållanden. (släktet Nitrobakter): slutprodukt Dikväveoxid (Lustgas) och Kvävgas.

Nitrat omvandlas till kvävgas:
NO3  NO2   NO  N2O  N2

Nitrat      Nitrit  Kväveoxid   Lustgas     kvävgas

Hälsningar / Kent Leonardsson

_______________________________________________________________________________
Citerar Anders: ”Det har också sagts mig att de luftningsrör som nu inspektörerna kräver i slutet av infiltrationen, har nackdelen att de släpper i syre i bädden. Då förstörs de aneroba bakterierna, och kvar blir en förstörd nedbrytningsprocess. Inspektörer runt om i landet dömer nu ut små avlopp utgående från att de just saknar dessa avluftningsrör” (slut citat)
Avloppsvattnet renas av att det på gruskornen sitter en biofilm av aneroba bakterier (syrefria) som äter upp syreförbrukande ämnen. Reningsgraden for markbädden minskar med tiden. Reningsgraden beror av vilken typ av avloppsvatten som renas i markbädden. Markbädden renar fosfor relativt bra men har låg effektivitet av kväverening. Detta beror på att den saknar den syrefria miljö som är nödvändig for att det andra steget i ”kväve omvandlingen” skall ske, där slutresultatet är att kvävgas bildas, som återgår till atmosfären. Så att ha avluftare här och tillföra syre försämrar reningsgraden och livslängden  

_______________________________________________________________________________________________

Anders du är inte ute och cyklar, det blir lätt så vid avsaknad av vissa tekniska prylar och detaljer, att avloppen riskeras dömas ut av okunniga myndighetsutövare. det är ju inte deras ansvar utan det är hos ägaren av själva anläggningen som bevisbördan ligger på, har denne bara rätt prylar så räcker det för ett godkännande, oavsett om det fungerar eller inte, mer än så sträcker sig inte ansvaret. åtminstone inte förrän olägenheter lyckats uppstå. // MR

_______________________________________________________________________________________________

Jag förstår inte hur man samtidigt som man bygger upp regler för små avlopp kan bygga ett helt annat regelverk för bönderrs gödselspridning och för kommunernas slamspridning. Tomtgränsen mellan åker och egen tomt för hus och avlopp verkar avgöra om retentionen fungerar eller ej. Detta kan man sedan visa med markkartor och avhandlingar. Jag får inte ihop logiken.

Jag skrev igår om luftningsrör och att de ger syre in till infiltrationen och påverkar negativt bädden, då bakterierna och mikroberna verkar i syrefri miljö. Resultatet är att bädden förstörs. 

Likaså finns en del kommuner som kräver reningsverkskemikalier i trekammarbrunnen. Det ger till resultat att bakterierna dör och bädde täpps igen. 

Fosforfällor skall också användas i flera kommuner. Dessa stora säckar med bränd kalk blir snabbt igentäppta av alger och slutar fungera.

Har vi en myndighet i HaV som aktivt verkar för att infiltrationerna inte skall fungera. Inte bara att de döms ut på oventenskapliga grunder och utan fakt, utan också ger vägledning till att förstöra bäddarna?

Eller är jag ute och cyklar?

/Anders Segerberg

______________________________________________________________________________________________

En Uppdatering och påminnelse nedan om kommunens reningssteg

Mekanisk rening
I det mekaniska reningssteget plockar man bort större partiklar från avloppsvattnet såsom toalettpapper, matrester med mera. Här fastnar också skräp som bindor, tamponger och tops; det vill säga saker som inte hör hemma i avloppssystemet. Syftet med denna grovrening är att avskilja sådant material som kan störa efterföljande behandlingssteg. Det avskiljda materialet kallas grovrens. Grovrenset tvättas och skickas till förbränning.

Biologisk rening
I det biologiska reningssteget renas organiskt material bort med hjälp av levande mikroorganismer. Dessa organismer (bakterier, jäst- och mögelsvampar samt protozoer) är så små att de inte kan ses med blotta ögat.

Kemisk rening
Avloppsvattnet innehåller stora mängder fosfor, ett ämne som göder sjöar och vattendrag om den inte renas bort från avloppsvattnet. I det kemiska reningssteget tillsätts en fällningskemikalie – järnklorid. Fosforn fälls då ut och bildar flockar som sjunker till botten.

Efterpolering i våtmark
Det renade avloppsvattnet poleras ytterligare i Trosa respektive Vagnhärads våtmark. När vattnet rinner genom våtmarken minskar utgående halter ytterliggare. Utsläppspunkten för det renade vattnet är Trosaån. Det renade vattnet håller badvattenkvalitet.

// MIchael Richter

___________________________________________________________________________________

Hej!

Intressant gällande Funktion trekammarbrunn.

Tror det finns en del att tillägga gällande tömning och hur länge en brunn kan klara att bryta ned slammet utan tömning. Det finns exempel, speciellt sedan många år tillbaka på att brunna klarar processen i decennier, men då under förutsättningen att det inte får tillföras någon form av ämne som stör bakterieprocessen. Idag förekommer en rad rengöringsmedel som kan vara förödande t.ex. starkt basiska. Finns folk som t.o.m. häller en skvätt kaustisk soda i slasken. Rengör inte en pensel, inte en droppe terpentin eller andra alifatiska kolväten (lacknafta) eller andra produkter som förskönar våra kvinnor?

Jag vill påstå att man måste ha stenkoll på brunnen om man avser att förlänga tömningarna. Som Lars skriver kan vara många ämnen i våra livsmedel idag som påverkar processen, kanske transfetter? Eller antal personer i familjen hur många är systemet avsett för Vad händer annars? Jo, infiltrationen klarar inte av en ökad mängd slam och slammar då igen. Som Lars skriver, alltför små trekammarbrunnar är en orsak. Därvid kan en del organiskt material följa med och sätta igen markbädd/infiltrationsbädd”.

En stor belastning påverkar ju även genomströmningen i brunnen och försvårar då att en anerob (syrefri) miljö skapas i slammet.

Jag tror på det gamla konceptet att slänga i en gris, men det var då det. Då förkom inte en massa andra ämnen som ”dödade” processen.

Om infiltrationen fungerar så kan en brunn inte dömas ut, på vilka grunder då? Vilka analyser?

Ett system som Smedjebackens kommun hade för att ental år sedan då man kallade sig för EKO-kommun, fanns ”Kaggen”. Det innebar att det placerades en Kagge med ett rör ned till ledningen mellan hus och trekammarbrunn. Se bild nedan. Sedan sög man själv upp slammet ur brunnen med en slampump över till Kaggen där slammet kunde rinna av och ev. tillföras något som påskyndade nedbrytningsprocessen, t.ex. jord, dynga mm. Den nedbrutna ”myllan” kunde du sedan tillföra kompost eller på annat sätt införlivas i odling. Tyvärr övergavs metoden då det tekniska delarna som Slampumpen inte sköttes korrekt av användarna och det hela ”sket” sig.🙂

Hälsningar / Kent Leonardsson

____________________________________________________________________________________

Generellt funktion vid uppstart och igångsättande av 3 kammarbrunn utan tillsatser.

Slamvolymen i brunnen är summan av det slam som sjunkit till botten och flyt-slammet på ytan. Flytslamsbildningen beror på livlig gasbildningsutveckling i bottenslammet, varifrån slam-partiklar kan följa med gasblåsor mot ytan.

Flytslamet fungerar här som ett tätt lock uppe på vattenfasen ovan bottenslammet.

Detta är förutsättningen for att en syrefri miljö skall uppstå och den anaeroba processen skall kunna startas. Slam volymen per användare ökar i ungefär 2 år, efter detta stabiliseras slamvolymen och efter 3 år så minskar volymen slam i brunnen.

Idag ålägger de fiesta kommuner att hushållen skall tömma slamavskiljaren en gång per år. Brunnarna töms oavsett om det behövs eller ej. Brunnarna töms året runt, i varmt såväl som i kyla. Arbetet är oftast utlagt på entreprenad och det är slamsugningsfirman som rapporterar till kommunen att brunnen är tömd och inte större kunskaper än så krävs. I slamavskiljaren så är de biologiska aktiviteterna tröga i starten och eller efter brunnens tömning.

När brunnen töms avslutar man den anaeroba reaktionen och den reningsprocess som pågår i brunnen. Som då får starta om en helt ny process. Nu då med det nya avloppsvattnet som fylls på i den tömda brunnen. En reningsprocess som denna i en trekammarbrunn tar lång tid innan den blir effektiv. Undersökningar visar att en effektiv anaerob process först är igång efter ca 2,5 år. Den biologiska balansen är troligen inte helt återställd förrän efter 5 års användande (H. Philip et al. 1993). Så som jag ser det så har man nu slagit ut trekammarbrunnens funktion och nu även försöka döma ut dessa. Antingen omedvetet och brist på kunskaper som gått i graven med gångna generationer. Trekammarbrunnen har i stället nära på blivit till en förvaringskärl för fekalier genom de obligatoriska tömningarna, vilket såklart gynnat ekonomin för de som hanterar detta..

En förlängning av tömningsintervallet skulle ha positiva effekter for slammets mineralisering, detta i sin tur gör det lättare att ta hand om slammet for slutlig deponering. Detta skulle bespara brunnsägarna utgiften för tömningen och de kommunala reningsverken skulle få ta emot mindre och ett mer stabilt slam. Kan tillägga att i Frankrike så har man en tömningsintervall upp till 5 år.

For att en anaerob nedbrytning skall starta, behovs det mikrobiologiska exoenzymer. En undersökning visar att enzymaktivitet endast förekommer knytet till den fasta delen av slammet. Enzymaktivitet i vätskan var under detektionsgränsen (Sabil, N 1991).

Forskning påstår att det skall gå att höja effektiviteten till 90% minskning av slam. Perioden mellan slamtömning skulle kunna ökas till 15-20 år om allt utformades optimalt (H. Philip et al. 1993). Detta skulle bespara både ägare och reningsverk samt miljö.

Michael Richter

_____________________________________________________________________________________

Ang syrefri miljöer:

Exempel som många känner till: mjölksyrabakterier som ger filmjölk/filbunke. Kommer syre in blir det rutten mjölk. Visserligen svårt att få in syre i en bunke utan att ha en akvariepump el dyl. Som ”kogubbe” är det självklara exemplet ensilage, dvs gräs som konserveras genom pH-sänkning med mjölksyrabakterier i en anaerob process. OM syre kommer in så ruttnar gräset eftersom smörsyra bildas istället för mjölksyra. Därför täcks gräset med plastfilm, t ex i de meterstora vita storbalarna (i folkmun ko-marshmallows och dinosaurie droppings),

Kompostering är aerob. Blir den för blöt luktar den surt och man får dess anaeroba motsvarighet, som är biogastillverkning.

På reningsverk tillverkas stora mängder biogas, som i Uppsala går in i fjärrvärmenätet.

Yoghurttillverkning är en anaerob process med yoghurtbakterier.
Kefirtillverkning är också anaerob men sköts av svampar.

Mvh!
Lars

____________________________________________________________________________________

Forts syrefria miljöer:

Detta kanske inte många känner till att kroppen har två energisystem? Det aeroba som kräver syre och det anaeroba som inte kräver syre. anaeroba systemet jobbar högintensivt i korta intervaller vid kraftansamlingar. Och vid återhämtningen, kommer det aeroba systemet att ta över. Kroppen sköter växlingen mellan de två energisystemen på egen hand, Man kan säga att den mesta av en löpträning är aerob med anaeroba inslag. alltså man jobbar aerobt, men kommer också jobba anaerobt i uppförsbackar och högintensiva intervaller. Detta skapar både uthållighet, kondition, muskler, allmän hälsa vid träning Så energiomsättning i kroppen sker både med och utan syre. Alltså med hjälp av metaboliska processer som både kräver, respektive inte kräver syre

Där energiomsättning kan ske utan syres närvaro s.k. spjälkning eller anaerob process som ett extra ”bidrag” vid starter , tempo-höjningar och extremt tunga arbeten. Energin finns lagrad i kolhydrater och fett. Den kan frigöras i en kemisk nedbrytningsprocess. Slut-steget är att framställa fosfater (ATP) som muskeln direkt kan använda vid arbete, (muskelkontraktion). Även protein kan användas som energikälla i extrema fall då de två andra ”bränslena” tagit slut t.ex. vid långvarig svält. Vilket då tär på muskelmassan som utgör själva protein förrådet.

Anaerob betyder syrefri. Ordet används för att beskriva organismer som kan leva utan syre och anaeroba förhållanden och biologiska processer som sker utan syre. Anaerob är motsats till aerob. Vissa mikroorganismer hos bakterier och jäst lever och frodas i en anaerob miljö. Anaeroba organismer finns inom tre grupper av encelliga organismer: bakterier (anaeroba bakterier), svampar och protozoer. Ta annars kontakt med SLU kring anaeroba bakterier och processer, de ska vara världsledande inom ämnet? https://www.slu.se/forskning/kunskapsbank/2017/anaeroba-mikrober/

// MR

.____________________________________________________________________________________

Slamavskiljare.

Partiklar med hög densitet sjunker till botten, t ex sand och jord från morötter och potatis som tvättas.

Organiskt material flyter vanligen pga luft/gas i cellerna. Kallas svämtäcke i flytgödselbrunnar. Där blandar man runt den med en kraftig pump (eller ”vispar” sönder den med traktordriven propeller) före spridning. Låter man gödseln ligga så bryts den ner, men man förlorar mycket kväve och mullämnen, vilket man i lantbruket har brist på, så man kör ut gödseln varje år.

Gödselvärdet av det i trekammarbrunnen är väsentligt lägre än hanteringskostnaden. Bl a därför har man alltsedan WC med trekammarbrunnar infördes försökt minska arbetsinsatsen. Denna strävan har det senaste decenniet förhindrats av miljökontorens regler om årlig tömning. Orsaken vet jag inte med säkerhet, men det förefaller som om alltför små trekammarbrunnar är en orsak. Därvid kan en del organiskt material följa med och sätta igen markbädd/ infiltrationsbädd. Det finns t o m FÄ som önskar 2 tömningar/år, vilket är upp till dem men inte ska drabba övriga.

Möjligt kommunerna även sett årlig tömning som ett sätt att fånga upp en del P innan det brutits ner till vattenlöslig form och runnit ut i marken.

För ett par decennier sedan framfördes det med emfas att slammet i trekammarbrunnar var dåligt pga hög halt tungmetaller i förhållande till P-halt. Egentligen inte så förvånande eftersom P går i vattenlösning och inte blir kvar i slammet om man tömmer sällan. Dessa förhållanden har nu ändrats pga årlig tömning.

Det förekommer rapporter om markbäddar igensatta av fett mm. Jag är osäker på orsaken men nya maträtter/matvanor (friterat, transfetter) kan vara en orsak.

Traditionellt har man ”startat” trekammarbrunnen/Hoffmanbrunnen med en död griskulting/höna och  sen låtit naturen ha sin gång tills tömning behövdes, ofta decennier senare.

Lars Hylander

________________________________________________________________________________________________

Detta är intressant… jag lär mer och mer ju fler jag pratar med. Jag har i kväll haft ett givande samtal med Rickard Carlsson på OxyG AB i Gislaved.
Precis som du säger Lars, så skall man enligt honom inte alls behöva tömma en fungerande brunn på flera decennier. Så varför denna tömning. När kom kravet på mer eller mindre årliga tömningsintervaller? Han berättar vidare att en del av de medel (blå variant) som vi har för att ta bort obehaglig lukt i husbilar och husvagnar är så giftigt att det kan slå ut all rening på kommunens reningsverk.

Rickard bad mig också googla på ”slamlaguner”. Det förekommer således att kommuner tömmer slam hos enskilda fastighetsägare och sedan kör ut och tömmer i skogen. Så googla så hittar ni flera exempel – t.ex. denna https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/avloppsslam-tippas-utan-rening

Vidare säger han att ett annat problem vid slamtömning av slamavskiljare är återspolingssystem tekniken, då man tillsätter polymerer som blir akrylamid Det är giftigt och sätter igen infiltrationer och tar död på bakterierna i slamavskiljaren. Detta är en metod som borde förbjudas!

Han ber oss därför läsa sid 17-23:  Erfarenheter och kunskaper vid tömning av slamavskiljare 
Denna är en tung rapport som jag menar att det är väl bara Lars Hylander som kan tillgodogöra sig…..

När det gäller igenslamning så menar han att har man mycket fett i avloppsvattnet så kan man inte använda aluminiumklorid för rening för det bildar stora fällningar som sätter igen systemen…. (Allt ovan är under förutsättning att jag förstått rätt)

MIchael Richter

__________________________________________________________________________________________

Vad vet ni om nedbrytning i slambrunnen? De som säger sig vara insatta hävdar att varje hämtning förstör bakteriefloran i brunnen och det tar lång tid att återskapa denna, så att effektiv nedbrytning sker. Jag har från Rickard i Gislaved fått frågan om tömningsintervall nedan. Vad händer egentligen med bajset i brunnen? Skall det inte hamna på botten när det brutits ner? Lyfter jag på locket, så flyter det en tjock gegga ovanpå. Men varför tömma? Som jag minns från tiden när jag var liten och vi hade utedass, så tog det väldigt lång tid innan den multnade bajshögen blev så stor att farsgubben måste lägga ut den på landet. Är hela den kommunala hämtningen – eller åtminstone tidsintervallet – helt fel. Jag vill skriva något om detta i min sammanställning, men vet inte vad…..

Varför skall det slamtömmas varje år?? En slamavskiljare är gjord för 5-6 pe, är det ett fritidshus som bara används någon gång per år så tar det tid att fylla den slamavskiljaren.

Det samma gäller för 1-2-3 personers hushåll, dessa skulle med lätthet har långa tömningsintervall. mm

Det ser ut ungefär så här i våra 290 kommuner och jag tror att det är så här också genom mina kontakter i Sverige med hur tömningsintervallet ser ut.

83% minst 1 tömning / året

10% har inget krav, kommunen låter fastighetsägaren avgöra när tömning behövs

7% kräver tömning vart annat år

I vissa kommuner har man satt en generösare gräns för fritidsfastigheter eller kan erbjuda möjlighet till dispens från det reglerande tömningsintervallet.

Källa: jti rapport erfarenhet och kunskap vid tömning av slamavskiljare sidan 15.

I Gislaveds kommuns föreskrifter 26/4 2018 läser jag följande.

32 § För små avloppsanläggningar kan fastighetsinnehavare eller den nyttjanderättshavare som äger anläggningen, efter ansökan till tillsynsansvarig nämnd medges utsträckt hämtningsintervall för avfall från anläggningen. Förlängt intervall kan medges under förutsättning att nämnden utifrån ansökan med uppgifter om anläggningens belastning och beskaffenhet kan bedöma att hämtning inte behöver utföras med ordinarie intervall utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Medgivande gäller i högst 10 år därefter måste ny ansökan lämnas in.

Det är fastighetsinnehavarens ansvar att hämtning anpassas till anläggningens behov.

Medgivande om utsträckt hämtningsintervall kan återkallas om det konstateras att förutsättningarna för sådant inte är uppfyllda.

Rickard Carlsson/Oxyg

 

En kommentar

  1. Redan före 28 februari 2016 sökte mitt företag anslag hos Hav o Vattenmyndigheten vid utlysning om medel för små avlopp. Meningen var att undersöka mängden bakterier och mikroorganismer i 10 olika trekammarbrunnar 2 gånger för att erhålla ett trovärdigt resultat av aktiviteten i dessa. Resultaten är helt avgörande om en reningsprocess förekom, eller en mer eller mindre steril situation förelåg. Anledningen var fortsatta undersökningar om: 1: nuvarande läge, 2: anledningen till detta läge,3: åtgärd för att förbättra nuvarande läge. Det blev avslag. Vid förfrågan om anledning till avslag, skylldes på olika saker. Undermålig kvalitet på ansökan. Oklart vad syftet är. Kunskapsbrist hos sökande. Oklart vad som skall göras. Det fanns inga undermåligheter eller annat. Att ett analysbolag skulle ha kunskapsbrist är orimligt. Hav o Vatten ville helt enkelt inte att en viktig kunskap skulle erhållas. Andra projekt om erhöll anslag kunde inte bedömas tillföra något av större värde. Vid granskningar och inlämnade synpunkter på ombyggnader av kommunala anläggningar framkom att Hav o Vatten inte ens lämnat in synpunkter till Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation trots enl. min åsikt fullständig miljökatastrof förelåg. Se H o Vattens förordnande om stöd till miljöprövningsdelegationen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *