Den lilla människan Anna, 30 okt, ”Jag har inget liv längre”

”Jag har inget liv längre”

När jag kommer hem från jobbet äter jag lite sen börjar alla tankar.

Avlopp.

Avlopp.

Avlopp.

Tänk att grundläggande behov kommer att bli mitt fall.

Jag önskar jag kunde dra klockan tillbaka.
Den här tiden är för hård och individualistisk för mig.
Man kör på och glömmer mänskliga aspekter.

Förutom när det är galor.
Då ska man visa sin humanitet.

Men när massor med människor runt om i landet tvingas bort från sina hem/stugor då blundar man och slår dövörat till.

Jag har tappat livsgnistan.

Jag har bara ätit lite sen jag kom hem från jobbet och måste sova nån timme för att slippa tänka på avlopp, avlopp och avlopp.
Faktum är att avloppstankarna nu ofta går hand i hand med grubblerier kring äganderätt/egendomsskydd

Jag får lite vibbar i mitt grubbleri som säjer att nä, nä, det är definitivt något som inte står rätt till.

Nu ställer jag klockan å sover ett tag.

Jag sover och drömmer hellre än att vistas i den verkliga världen där allt bara är kallt, hårt och egotrippat.

”Den lilla människan Anna”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *