Webredaktören har ordet, 2019-10-26, Avloppsbedrägeriet- del 1

Nedanstående brev finns här som pdf kopia:.
Webredaktören har ordet, 2010-26. Avloppsbedrägeriet- del 1

_______________________________________________________________________________________________________________

Igår var jag så frustrerad, förbannad, besviken och ledsen över samhällets avloppsbedrägeri, så jag kunde inte företa mig något skrivarbete. Jag var tvungen att ringa flera i nätverket och prata av mig. 

 

Köping

Igår fick jag HD´s svar. Vi beviljas inte prövningstillstånd. Domstolen har lagt ner stor energi på att gå igenom vilka som stödjer vår ansökan, och funnit att många inte skall godkännas. Likaså så godkänner man inte försenade ansökningar. Samma agerande hade Övre Mark och miljödomstolen. Det betyder att de som bor i områdena, de som berörs av sjöledningen oftast inte har något att säga till om. (Jag kommer lägga in skannade kopior av brevet- återkommer) 

Någon motivering till avslaget finns inte denna gång heller. 

Domstolen går på MMDs första förhandlingar och godkänner kommunens motiv: ”Minska näringsbelastning till Galten, Mälaren”.

Citat kommunens hemsida (2018-06-13):
”De enskilda avloppen i de här områdena (Norra Mälarstranden) har idag en varierande standard och möter inte dagens moderna behov. ….. Dessa enskilda avloppsanläggningar belastar direkt eller indirekt Mälaren, Galten, som har ”måttlig ekologisk status” på grund av övergödning och ska enligt Vattenmyndigheten i norra Östersjön uppnå ”god ekologisk status” år 2021. För att vi även i framtiden ska kunna fiska och bada i området krävs att vi tar tag i detta nu”

Citat kommunens ansökan, 2017-05-15 (sid 7):
Sökt åtgärd är nödvändig för att trygga vatten och avloppsförsörjning inom aktuellt område. Den planerade VA-ledningen innebär att utsläppen av kväve och fosfor från enskilda avlopp till Galten minskar. Ledningen bidrar således till att förbättra vattenkvaliteten i Galten. Även föroreningsbelastningen på grundvattnet kommer att minska. Åtgärden är således önskvärd från allmän miljö- och hälsosynpunkt. 

 

Jag fick en kommentar om varför MMd domstolarna gör som idag. De har för många ärenden, tusentals, som ligger i kö, och hinns inte med. Då är det enklast att ej bevilja prövningstillstånd, och att gå på kommunernas linje. Det är ju kommunerna som anses sitta inne med kunnandet. Vid tvekan rådfrågas även HaV. På detta vis skapas en mängd prejudikat, som är tvärs emot lagtexten. I HAVs nya vägledning refererar man till många domar. 

Hur utsläppen till Mälaren minskar genom sökt åtgärd har inte kommunen bevisat med fakta bara allmänt tyckande. Däremot har vi bevisat motsatsen, samt visat att utsläppen från kommunen och vattendragen är t ex 20 000 kg av näringsämnet fosfor, våra står för 20 kg för 235 hushåll. 

MIljöåtgärderna kan inte ses rimliga i proportion till miljönyttan. 

Se länk till våra domstolsförhandlingar och pläderingarna av Peter Ridderstolpe och Roland Norlen.

 

Med tanke på avloppslams hantering enl nedan, då vi får ut lakvatten ner i Stäholmsbäcken, så kommer kretsloppet att slutas. Vi skickar avloppsvatten till reningsverket, de gör det förgiftat, skickar det sen till gödselplattan i Hallstahammar och vi får det åter till oss i Mälaren.  Detta för 100 miljoner kronor.
Bäcken uppnår idag inte kemiska godtagbar standard. Med utsläpp från flera städers avlopp ner i bäcken blir statusen inte bättre. 

 

Köping kommer nu troligen att ta kontakt med Lantmäteriet och be dem slutföra förrättningen. 

Därmed kommer ledningsrättslagen, en expropriationslag att användas. Dessa expropiationslagar används när det finns en uppenbar samhällsnytta med projektet, t ex en fjärrvärmeledning genom bygden, större vägar, järnvägar etc.
Hur kommunen motiverar samhällsnytta i detta fall begriper inte jag. Miljö och klimat tar stryk. Dricksvatten används till att transportera skit med och forceras för att inte få stopp i avloppsledningen samt att kyla dricksvattnet på sommaren, Ökad biltrafik till ett permanentboende, där kollektivtraffik är svårt att ordna ökar CO2 utsläppen. Därtill tvingas troligen 50-70% av befolkningen bort och tvingas sälja sina hem och stugor. 

Var är samhällsnyttan då?

 

Avloppsslam för gödseltillverkning i Tränsta mellan Köping och Västerås.

På gränsen mellan Hallstahammars och Köpings kommun har en bonde upplåtit plats för ett bolag, Biototal, som skall ta emot avloppsslam från reningsverk, det talas om 10 000 m3/år av de boende runt om “plattan”, i ansökan 0-5 000 m3. Därtill fiber och bioslam, biobränsleaska, fosforfilter från slambrunnar, kalkat slam, fast biogödsel samt 500 m3 urin och 6 000 m3 biogödsel.

En betongplatta har skapats genom att blanda cementrester från betongfabrikers spolplattor, cementrester och torrbruk och vibrera och välta detta kraftigt. Det gjordes i sept-okt, och lastbilar gick i skytteltrafik till denna åkeryta. Metoden genomförs av företaget Econova Recykling AB, econova.se,, och kallas hårdgjord ECA/ECB-yta. 

Idag finns en hårdjord yta uppepå matjorden ca 15 000 m2,  stor som två fotbollsplaner, Ytan är porös, skrapar man med foten lossar grus. Trädrötter sticker upp. I bortre änden på planen är ett bräddavlopp, som mynnar ut ovanför åkern. Just där är mycket grus och sten löst. En brunn skall där samla upp lakvattnet. Inga kanter finns på planen. Lakvattnet rinner genom plattan, samt ut från plattans kanter. 

(Regnar det 20 mm som åskregn under 1 timme, så kommer på ytan 30 000 liter. Det rinner rakt ut på åkern. 

Plattan är belägen här: Hallstahammar NV, 59.608911, 16.087291.

Runt plattan skall planteras buskar och träd för att inte verksamheten skall störa.   

Plattan ligger mitt på ett stort åkerområde, totalt ca 100 ha, tvärs igenom området går en bäck 150 m därifrån som mynnar ut i Mälaren vid Natura 2000 området vid Lindöberget. Bäcken utgör kommungräns

På plattan skall nu reningsverksslam läggas och blandas med annat för att bli till gödsel på åkrarna runt om, och till andra bönder som vill ta emot avloppsslammet. 

Mängder med kemikalier från reningsverken, tungmetaller, bitumen och andra gifter från vägarna finns i slammet. Eko och KRAV odlare får inte använda denna gödsel, annars är det ok. Ibland sprids gödseln på salixodlingar- snabbväxande energiskog. Risk finns att fåglar sprider smitta, när de äter av gödseln. 

Avloppsslammet är giftigt. Detta mottar  t ex reningsverket Ryaverken i Göteborg.  Det finns en proteströrelse, Ren Åker, Ren mat,  emot att sprida denna gödsel på åkrar. Vi riskerar att successivt förstöra våra jordbruksmarker, och giftmängderna vår mat ökar.

För att citera Greta- Hur vågar ni, ni förstör vår framtid. 

 

De boende intill är rädda för att deras dricksvatten skall förstöras. Kan de leva kvar?
Det kan också bli så att kommunen så småningom dömer ut deras dricksvatten, och tvingar dem att ansluta sig till det kommunala. 

De boende har kontaktat länsstyrelsen, men de har svarat att de inte kan agera innan verksamheten är igång. 

Talade med Roland Ekstrand, som direkt sade att gör en polisanmälan, detta är miljöfarlig verksamhet, och får inte hanteras så här. 

Se SVT reportage: Här ska 10 000 ton slam och gödsel lagras – boende i Tränsta kritiska: ”Känner oss totalt överkörda”
samt
SR P4 reportage: Vid gränsen till Köping har Hallstahammars kommun tillåtit företaget BioTotal att anlägga en gödselplatta. (första inslaget)

Eftersom platten inte är tät, det finns ingen gummiduk under, och inga kanter, kommer lakvatten att rinna ut på åkern och därifrån till bäcken 150 m därifrån och vidare till Mälaren, vid Lindöberget och Natura 2000 området. 

 

De boende som bor utmed skogskanterna runt denna stora åkermark har tvingas byta ut sina infiltrationer, pga miljö och hälsoskokrav från Hallstahammars kommun.

Samtidigt sprider man ton med djurgödsel på åkrarna, men det är nog annan näring som de djuren behöver gentemot Homo Sapiens!?

 

Nu kommer gödselfabriken att ta emot 10 000 m3 avloppsslam och 500 m3 urin från reningsverken. 

Som jämförelse så hanterade Köpings kommun 4 500 m3 avloppsslam år 2015. De har tillstånd för 100 000 m3/år. 

Denna anläggning är för att ta emot slam från många städer runt Mälardalen, t ex Köping om de kontrakterar Biototal för att ta hand om deras avloppslam och sedan betala bönder för att sprida detta. Köping har tidigare levererat slam till bönder för spridning. 

En stor del sägs ska spridas inom närområdet, alldeles utanför de boende, som tidigare fått byta infiltrationer för att de inte ansågs duga. Hur förklarar Hallstahammars kommun dessa krav, när just gödsel från reningsverk skall spridas, direkt utanför deras tomter? Det är ju exakt samma sak, men utan några krav alls. 

I Uppsala stank det bajs för någon månad sedan. Uppsala spred 1500 ton med gödsel intill tätorten

 

Nu en fråga. Små enskilda avlopp är miljöfarlig verksamhet och av sådan farlig art att stugägare tvingas byta ut sina anläggningar till nya infiltrationer, minireningsverk eller knytas till kommunala reningsverk. Detta för att inte påverka grundvattnet och förstöra vattenmiljön i vattendrag, sjöar, och slutligen Östersjön. Det är ju de kraven som Havs och vattenmyndigheterna ställer i sina vägledningar (nya är på gång att införas)

Hur kan då avloppslam och urin från många städer runt Mälardalen koncentreras till en behandlingsplats och läcka lakvatten utan några åtgärder, rakt ner i marken och runt om. 

 Påverkas inte grundvattnet av detta?

  • Påverkas inte sjöar och hav av dessa enormt mycket större lakvattenläge på en koncentrerad plats? 
  • Hur kan lagar för enskilda små avlopp och städernas stora avlopp vara så olika. MInimala föroreningar kan inte tas upp av mark enl HaV, de stora kommunala föroreningarna gör det utan problem. 

Vi med små enskilda avlopp tvingas betala halvmiljonen och miljonen för miljöåtgärder till ingen nytta, kommunerna har i stort sett obegränsade tillstånd för spridning av samma slam, men uppepå markytan, inte under så att det inte luktar. 

Därför är jag upprörd och förbannad idag. 

 

Utsläpp från kommunala anläggningar.

Spillvatten rann ut i dagvattenröret vid Gröningen. Fiskare såg kondomer och bindor flyta i Lagan. 

Fler haverier och bräddningar hittar du här

 

Klipp ur tidningar

Jag får en mängd med tips om VA från Anna. 
Saknar dock länk, skicka mig den gärna på http://www.va-i-tiden.se/kontakta-oss/ och hänvisning till vad. 

Har du tips om länkar skicka mig dem.

 

Ny bok av Roland Ekstrand

Boken är en uppföljning av den tidigare boken som finns på Del 1 där Roland berättar hur kommuner behandlar fastighetsägare.

I denna del finns ett ärende från Vara som visar hur domstolarna behandlar dessa frågor med bl.a. vitesförelägganden och hur ett ärende hamnar i Högsta Domstolen.

Förfärande läsning. 

Den lilla människan Anna

Anna skriver om sitt eget utdömda avlopp, någonstans i Småland. Hon får inget svar på varför mer än att anläggningen är gammal och att luftningsrör saknas. 

Skall man kunna dömas till förvisning från sitt hem av den anlednigen.
Hur döms misshandelsfall- troligen mildare. 

 

”Sorgen förtär mig…”

10.41.
Det står så på mobilens skärm.
Det är söndag och jag orkar inte gå upp.
Tröttheten är förlamande.

Jag förstår inte hur jag ska orka att jobba så hårt som jag tvingas till och samtidigt orka ifrågasätta tvångsåtgärderna av avloppsbrunnen.

Mina tankar surrar kring hur rättslös jag känner mig.
Känslan blir att det är inte lönt att ifrågasätta.
Man kommer bara trycka till mig med lagar, regler, föreskrifter och allmänna råd.

Den lilla människan orkar inte både jobba, ta hand om livets alla måsten och ta strid mot myndigheter.

Det är väldig smidigt för myndigheter att hänvisa till att man kan överklaga.
Då förflyttas ju själva grundarbetet av de konkreta/sakliga argumenten till en annan part (FÄ eller FÄ:s representant)och vips så har man sparat kostnader inom sin egen förvaltning.
Skulle resultaten inte passa det man som makt /myndighet tänkt sig så vips..så ändrar man råden, reglerna eller lagarna.

Den lilla människan ligger kvar i sin säng med en känsla av att makten kan styra utfall av det man vill ha genom ändrade råd/regelverk/lagar.

Hur det påverkar nationen som helhet verkar inte ha någon betydelse, bara att alla instanser ”ror hem” det man fått i uppdrag.

Kosta vad det kosta vill, bieffekterna får någon annan betala.

Jag betalar med förlust av mitt hem och min hälsa.
Sorgen över förlusten av mitt hem förtär mig.

Politiker är också människor.
Var finns människan som är politiker?

”Den lilla människan Anna”

Läs också hennes två texter idag:

”Hallå där ute, hör ni mig?”.
och
Vem slog undan fötterna på den lilla människan Anna. 

_________________________________________

Webredaktör för det nationella nätverket VA-i-tiden.se
Anders Segerberg
anders@segerberg.me

11 kommentarer

  1. Tack Anders för en synnerligen bra beskrivning av situationen!

    Jag läste din text efter att ha läst dagens DN Debatt-artikel som avslutades på följande vis;

    Överallt i våra liv öppnar sig de vägar där vi med våra handlingar kan visa kunskapens förbindelser med vårt öppna samhälles fortbestånd.

    Bildning är ett begrepp som inte kan låta bli att förhålla sig till dessa frågor. Bildning är inte förenlig med konspirationsteorier. Den är inte förenlig med klimatförnekelse. Den är inte förenlig med nedsättande och cyniskt språk, med att kalla medmänniskor något annat än just medmänniskor.

    Vad Applebaum beskriver är vardagsversionen av helvetet på jorden. En känsla av att vara ensam, övergiven inte bara av sina vänner utan även av förnuftet och rättfärdigheten. Att mötas av lögner och när detta stillsamt påpekas få höra osanningen försvaras. Det är ett samhälle som vi måste vara överens om att vi inte kommer att tillåta.

    Läs gärna hela artikel på DN. DN Debatt. ”Svensk höst, oktober 2019”
    Ulf Svensson

  2. Den sön 27 okt. 2019 kl 09:07 skrev Hans Lönn :
    Ja, det är för djävligt! Jag kan inte avhålla mig från att vittna om en sak som primärt inte har att göra med detta. I 40 år har jag kunnat energieffektivisera i stora fastigheter med 30 % med återbetalningstider på 2 år! Inte nog med att samhället förtiger detta man motverkar också! Konstigt att jag nu tillsammans med universitet i Santiago de Chile håller på och implementerar hela mitt koncept! Vad har det tagit åt Sverige och svenskarna?

  3. On 2019-10-27 09:33, Thorulf Arwidson wrote:

    Läsare av utskick rörande frågor om ”små avloppsanläggningar”

    Med intresse läser jag vad som skrivs i dessa mail. Men jag blir ändock något betänksam.

    Jag har varit verksam som advokat 32 år och arbetat mycket med fastighetsrätt och PBL-ärenden. Tidigare var jag en tid jurist på en länsstyrelse och har även tjänstgjort som domare i kammarrätt. I över fyra år var jag sekreterare i Koncessionsnämnden för miljöskydd, vilket var den ”miljödomstol” som fanns innan miljöbalken kom.

    När det gäller att argumentera i dessa frågor måste man skilja mellan vad som kan anses vara gällande rätt och de regler som man skulle önska gällde. Jurister skiljer nog mellan detta och använder ibland begreppen de lege lata och de lege ferenda. Den gällande rätten och den önskvärda rätten. Vill man ha ändring i gällande rätt måste man försöka påverka riksdagen, departementet och försöka få fram prejudicerande fall i våra domstolar.

    I dessa rättsliga frågor gäller endast argument som är rättsliga, tekniska och ekonomiska. Känslor, överord och värderande omdömen har inte någon plats. Myndigheter och domstolar tar inte intryck av känsloutbrott och liknande. Tvärtom. Det gäller att hålla sig till argument som kan anses ha betydelse för prövningen hos myndighet och domstolar. Utgångspunkten brukar, förutom själva lagreglerna, vara tillämpningsbestämmelser, råd, förarbeten och den praxis som vuxit fram. Därtill kommer frågor om bevisbörda och bevisplacering samt tekniska mätmetoder, tekniska reningsmetoder (etc) och ekonomiska konsekvenser.

    Jag tycker att man bör koncentrera sig på att få fram omfattande praxissammanställningar, effekten av reningsanläggningar, uppgifter om möjliga mätmetoder och mätresultat, uppgifter om bedömda ekonomiska konsekvenser för enskilda samt gärna även jämförelser med krav på små avloppsanläggningar i våra nordiska grannländer. Det senare har nog mest betydelse i den politiska debatten. Jag bedömer att det inte är meningsfullt att göra jämförelser med vad de kommunala reningsverken släpper ut. Det är ett annat problemområde.

    Vänligen

    Thorulf Arwidson
    advokat

  4. Bästa Herr Thorulf Arwidson

    Ditt inlägg manar till en mer omfattande presentation av vad som sker i verkligheten. Har den största respekt för din erfarenhet från länsstyrelse, kammarrätt och koncessionsnämnd. Du påstår att vi dessa VA frågor måste ”skilja mellan vad som kan anses vara gällande rätt och de regler som man skulle önska gällde.”

    · Här måste med tydlighet klargöras att kommunerna inte följer gällande rättspraxis. Uppenbara lagbrott sker ideligen av kommunerna och trots att möjligheter till undantag (§ 9 LAV) förkommer inga sådana. Det finns uppenbara exempel på lagbrott av § 6 LAV där folk obönhörligen tvingas till kommunalt VA och där inga rekvisit är uppfyllda. Dessutom bör tilläggas att nödvändiga analyser av berörda recipienter inte förekommer. Kommunen har däremot en skyldighet att inrätta ett verksamhetsområde för vatten och/eller avlopp och/eller dagvatten om:

    • Det behövs av miljöskäl, och/eller

    • Det behövs av hälsoskäl, och

    • Det behöver lösas i ett större sammanhang.

    · I ovan nämnda situationer står FÄ rättslösa, det finns ingen som har råd att gå i en rättlig tvist med kommun och Mark och miljödomstol. Dessutom är regelverket mycket oklart, inte ens Domstolsverket i Jönköping kunde svara på vad som gällde vid en eventuell överklagan.

    · ”Vill man ha ändring i gällande rätt måste man försöka påverka riksdagen, departementet och försöka få fram prejudicerande fall i våra domstolar.”

    o Sannerligen Herr Arwidson: Vi har besökt miljödepartementet, klargjort de totala missförhållanden som råder i kommuner. Brist på kunskap styrda av myndigheter som inte klarar att ta till sig nya rön från Sveriges idag ledande experter inom VA.

    o Vi har i direkt samtal med Anders Grönvall och hans sekreterare Mats Johansson framfört och presenterat nödvändiga förändringar för Sveriges VA problem. Utifrån detta möte blev vi t.o.m. remissinstans i ”Utredningen om hållbara vattentjänster”. Har någon proposition kommit? Nej tyvärr!

    o Däremot har påtagliga kunskapsbrister hos ansvariga ministrar med tydlighet framkommit vid två olika interpellationsdebatter.

    o Skrivelser har skickats till samtliga riksdagsledamöter och partisekreterare. Man häpnar, när socialdemokraternas partisekreterare svara på mail att man vill inte har någon mer information från VA i tiden ?

    · ”Utgångspunkten brukar, förutom själva lagreglerna, vara tillämpningsbestämmelser, råd, förarbeten och den praxis som vuxit fram. Därtill kommer frågor om bevisbörda och bevisplacering samt tekniska mätmetoder, tekniska reningsmetoder (etc) och ekonomiska konsekvenser.”

    o Du efterfrågar bevisbörda; Du kanske kan börja med att ta del av den Retentionsrapport som utarbetats av Peter Ridderstolpe och Lars Hylander, beställd av Hav och Vattenmyndigheten som tydliggör problemets kärna. Dessutom är experter inom den akademiska världen samt Marinbiologiska forskningsstationer rörande överens om effekterna av kväve och fosfor i våra marina miljöer.

    · ”effekten av reningsanläggningar, uppgifter om möjliga mätmetoder och mätresultat,”

    o Det står fullständigt klart idag och är glasklart för alla experter att det kommunala reningsverket på alla parametrar är undermåligt i jämförelse med den lilla anläggningen med en grovbrunn trekammarbrunn och infiltration. Av betydelse är markförhållanden, morän, sand mo, mjäla, sten, grus, sand etc. dvs. vattnets perkolation och inte minst hur stort flödet är på den specifika platsen.

    · ”…bedöma ekonomiska konsekvenser för enskilda….”

    o Kan bara referera till en man i kommunen som kontaktat mig åtskilliga gånger, Har en pytteliten stuga utan vatten och avlopp men har ett litet utedass som i princip aldrig används. Denna lilla stuga som besöks tillfälligt under dagtid råkar befinna sig inom ett verksamhetsområde. Ägaren är pensionär sjuk och trots protester nu tvångsansluten till en avgift av 155 000kr plus årliga grundavgifter för avlopp och vatten. Inget banklån till en pensionär och det är ju bara att kalkylera om denna lilla stuga med endast el skall byggas om för att göra installation av VA möjlig? Här kan man tala om konsekvenser för en gammal fabriksarbetare.

    Så bäste Herr Thorulf Arwidson, jag välkomnar din hjälp, ditt bidrag för att åstadkomma en förändring i detta land där vanligt folk hunsas och likt fähundar tvingas till att avyttra sin kanske viktigaste egendom. Ett livsverk som helt plötsligt blivit intressant för en hungrande profit och okunniga politiker, som dessutom tycks agera i maskopi med våra juridiska instanser. Se bara hur det gick med Mark och miljödomstolens beslut i Köping.

    Kan avslutningsvis rekommendera en ordentlig genomgång av vår hemsida,

    http://www.va-i-tiden.se där finns mycket att lära.

    Vore lovvärt om beslutsfattare hade en djupare kunskap och kunde ta till sig mantrat i sammanhanget: att en samlad bedömning av skyddsbehov och åtgärder ju alltid skall göras i det enskilda fallet.

    Vänliga hälsningar

    För VA i Tiden / Kent Leonardsson

  5. Hej

    Det han föreslår är jättebra men knappast en sak som VA i Tiden kan ge sig på. Det bör vara en uppgift för Hav och de borde ha gjort för länge sen. Det kaos och den bitterhet som uppstått kring små avlopp har myndigheten bidragit genom att försumma en grundlig och vetenskapligt förankrad analys om de små avlopps miljöpåverkan. Den vägledning som nu saknar tex bakgrundsinformation om små avlopps påverkan på grundvatten/brunnar och ytvatten. Än mindre finns beskrivning eller analys av vilka skyddsåtgärder som är relevanta (MB 2:3 och 5) och hur tillförlitliga olika tekniker är och vad de kostar (MB 2:7).

    Jag kan tycka att VA i Tiden (tex på TVL dagarna) bör påpeka ovan och i avvaktan på att grundläggande fakta* ligger på bordet kräva:

    – att man pausar aktiv tillsyn av befintliga avlopp. Endast åtgärder av avlopp som orsakar uppenbar olägenhet åtgärdas.

    – att man vid prövning av ny avloppsförsörjning ställer krav på skydd motsvarande markbaserad rening, om inte uppenbara skäl finns för hårdare krav. Högt ställda krav på näringsavskiljning skall då paras med krav på att avskild näring återförs till odling (ersätter handelsgödsel).

    * obs här pratar vi evidens inte tyckande och tro.

    Passar på att slå ett slag för planeringsmetoden Öppen VA planering.
    Träffade igår ett gäng fastighetsägare som fått krav på sig att förbättra avloppen, och som förvirrade om hur de skulle göra. Diskussionshäftet som jag hade med mig (bifogas) redde ut många begrepp för dem och gav dem bra ledning för hur de skulle hitta rätt lösning och hur de skulle argumentera gentemot kommunen.

    Med metoden tolkas skyddsbehov i det enskilda fallet och miljöbalkens hänsynsregler utrycks i form av en kravspecifikation. Kravspecifikationen stäms av med myndigheten och ger sen underlaget för framtagande och val av tekniska lösningar. Förslag till kravspecifikation som finns i bifogad dokument tycker både myndigheter och fastighetsägare borde ha framför sig när kravställande tekniker diskuteras.

    Hälsningar Peter Ridderstolpe

  6. Jag får en vision av att slåss mot väderkvarnar. Nu har dom en lysande idé om att tjäna mera pengar utan skattehöjningar. Sen kan dom sko sig själva lite mera. Maktmissbruk kallar jag det för. Jag har nyligen utkämpat en strid om ett skogsområde rikt på fridlysta växter och djur. Förlorade så klart. Känner igen mig här. Det här handlar som vanligt om makt och pengar. Jag känner starkt med dig Anders.
    Kerstin Stiby

  7. Hej Anders
    Tuff läsning. Jag börjar sakta hämta mig mentalt efter sommarens rättegång i MMD – som var finalen på år av bråk med min kommun rörande VA-tvångsanslutning. Finansiellt är det mycket tufft Ca 560000 har det kostat mig. • ca 8 mån förlorad arbetsinkomst. Jag får tillbaka 240000 från länsförsäkringar och 30000 från villaägarna.

    Till saken. Jag vann i MMD. Vårt system är bevisat bättre än kommunalt VA i domstol.

    Jag funderar på hur det skulle kunna hjälpa andra. Vårt avloppssystem är speciellt och går i korthet ut på att avloppsvattnet bevattnar växtbäddar i växthus På så vis återvinns delar av vatten , energi och näring.

    Det finns egentligen inget hinder i att göra ett fristående växthus med samma system intill befintligt bostadshus.

    På så vis skulle den som är intresserad kunna hänvisa till min dom och få slippa anslutningsavgift och årsavgifter. Lagen ska vara lika för alla.

    Jag har inte räknat på vad det skulle kosta att leverera sådana kompletta system.

    Om flera är intresserade så borde det gå att få ner priset. Men jag vet inte om investeringen blir billigare. Beror väl på kommunens avgifter. Det man får blir ett växthus på tomten med grönsaker istället för kommunal VA-anslutning.

    Finns det nåt intresse?

    Mvh Anders Solvarm

  8. Underbart Anders att du vann! Jag trodde faktiskt inte det! Vårt samhälle har spårat ur totalt i sitt översitteri! Och Sveriges mantra ”Håll med vad alla andra tycker – ha inga egna åsikter!” bryter ner allting!

    Det är ju jättebra om du kan hjälpa andra med att få till flera mästerverk! Men jag skulle vilja slå ett slag för min egen lösning som ger lika bra resultat till en bråkdel av kostnaderna för din anläggning! Jag vann ju också på ett sätt för jag slapp att ansluta mig men vårt skitsamhälle tvingade mig att betala anslutningsavgiften trots att LAV klart och tydligt säger jag inte behövde betala! Jag citerar en advokatkompis som drev med mig ”När jag inte fattat att lagarna är till för samhället! Och om det skulle gå emot samhället så skiter man i det och dömer till samhällets fördel”!

    Ha en fin söndag!

    Hans Lönn

  9. Hej på Er

    Har följt denna fråga under en tid.

    Som jag ser det så saknas brist på teknisk lösning.

    Kommunen ser bara inkoppling mot kommunalt reningsverk (avskiljningsverk) som enda lösning. Ni andra famlar runt med olika diffusa argument, lite hårddraget.

    Acceptera att boende har en miljöbelastning, storleken har ingen betydelse i det enskilda fallet, men sammantaget.

    Lösningen, här kortfattat.

    Snålspolande alt vaccum toa ansluten till sluten tank. Gråvatten till slamavskiljare och infiltration.
    Denna lösning ger en inbesparing på 35m3 vatten / år och villa.
    Toa avfallet är således källsorterat.
    Slamtömning och transport till mobil processanläggning vid lagringstank intill åker.
    I den mobila processanläggningen tillsätts UREA som via omvandling blir Ammonium som avdödar patogener.
    Produkten blir SPCR 178 certifierad och används som gödning på åkermark.
    Helt slutet kretslopp uppnås.

    Jag är en av projektledarna i Haninge kommun som konstruerat en pilotanläggning och skött driften av den.
    Med resultaten från den, så har vi byggt en full skala anläggning !000m3 som kommer att sättas i drift nov dec.
    Denna lösning kan vara ett gott alternativ för trilskandes kommuner och fastighetsägare.

    Kan ställa upp på möte med Er, jordbrukare och kommunala tjänstemän om så önskas för att presentera detta projekt.
    Faktum är att det är jordbruket som är motorn i kretsloppet när det gäller näringsämnen.

    / Janne Klasson jordbrukare projektledare i små avlopp i kretslopp.

    (http://www.va-i-tiden.se/wp-content/uploads/2019/07/oberoende-i-glesbygd.jpg)

  10. Varför krångla till det så förfärligt? Och mera konkret kan jag väl inte vara hur man skall göra? Läs på länken om min anläggning! Och billigt! Noll kronor i kostnad för driften! Noll liter vatten. Bara några timmars jobb att ta ur 4 rullar ur mulltoan per år! Och vill du slippa mulltoan så är det bara att installera en förbränningstoalett! Säkert mindre energiåtgång än för vaccum-anläggningen, tömningen av den slutna tanken, borttransport, kemikalier m.m.

    http://fastighetsanalys.se/visaartikel.asp?refdatum=20060908225559&kategori=40&sprak=1
    Vänligen
    Hans Lönn

  11. Legalitetsprincipen återfinns även som en processrättslig princip i RB 24:23 där den tar sikte på att tvångsprocessuella tvångsmedel skall ha stöd i lag, därigenom skapas rättssäkerhet genom att individen ges en möjlighet till förutsägbarhet. Legalitetsprincipen kan även uttryckas genom de latinska uttrycken nullum crimen sine lege (Inget brott utan lag) samt nulla poena sine lege (inget straff utan lag). NJA 2013 s. 842: Statens skadeståndsansvar enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen och enligt Europakonventionen när en miljösanktionsavgift har dömts ut trots att tillräckliga påståenden rörande förutsättningarna för ett sådant ansvar inte hade framställts i målet. Här gälde det visserligen juice. Men man kan ändå se och dra paralleller som även speglar avloppsfrågan, miljörörelsen inomt myndigheters framfart, när det gäller tolkning, tillämpning, av bestämmelserna i miljöbalken, där man nu bara kan konstatera att dessa är väldigt oförutsebara, då dess gängse praxis nu drabar enskilda och kanske kan vi lära oss någonting utifrån detta fall och även dra en del paralleller.?
    Miljödomstolens handläggning ska bedömas i ljuset av Europakonventionens rättssäkerhetsgarantier för brottmål, så heter det, Miljösanktionsavgift är att betrakta som ett straff i Europakonventionens mening, det innebär att de rättssäkerhetsgarantier som den enskilde enligt Europakonventionen tillerkänns vid straffrättsliga förfaranden gäller. För utdömande av en avgift gäller det stränga krav på författningsstöd som följer av den straffrättsliga legalitetsprincipen i artikel 7 i Europakonventionen, vilket innebär krav på klar och tydlig lag. En anklagelse om överträdelse av en bestämmelse som medför skyldighet att utge en avgift som enligt Europakonventionen är att anse som straff, måste vara tillräckligt detaljerad för att den enskilde ska kunna förbereda sitt försvar. Så vems näsa eller subjektiva åsikter är det som här gäller vid anklagelser och påstående om ”risk” för olägenhet, miljö och hälsa? Om det nu skulle visa sig i dessa fall ha begåtts felaktigheter utav både tjänstemän och myndigheter, så lär det finnas ett rejält överväldigande motstånd att vilja erkänna detta, med tanke på skadeståndsrisken. Att den enskilde dessutom inte har överklagat ett beslut som kränker hans rätt är på den andra sidan knappast något hållbart skäl för att inte erkänna kränkningen detta blir ju snarare absurt. . // Rättsregler inpassade i ett system av principer ska vara förutsägbara, med rättsäker rättstillämpning, förankrad i vetenskapliga och vedertaglig fakta.
    Michael Richter

Lämna ett svar till Anders Segerberg Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *