DN Åsikt/ ”Ska vi exportera kretslopp eller avlopp?” samt replik

DN Åsikt. ”Ska vi exportera kretslopp eller avlopp?”

INSÄNDARE. VA-branschen har fortfarande inte gjort någon färdplan inom regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige vilket är mycket anmärkningsvärt, skriver civilekonomen Ulf Svensson.
I den senaste IPCC-rapporten om hav och kryosfären (is och snöbeklädda områden) framkommer ytterst allvarliga fakta om färskvattentillgångarna i världen. 

Att stora ismassor i våra polarområden nu smälter i en allt snabbare takt på grund av klimatkrisen är inget lokalt problem utan är ett fenomen som berör oss alla på jorden.

Redan i dag drabbas många samhällen i bergsområden av brist på sötvatten på grund av smältande glaciärer. Men bristen på rent vatten drabbar också alla nedströms vilket är ett problem som bara tilltar dag för dag. Och då talar vi inte om hundratusentals människor utan miljontals.

Våra havsområden drabbas likaså hårt av denna utveckling där vi nu ser allvarliga effekter på samhällen som är beroende av livsmedel från haven, oaktat vad havsnivåhöjningen kommer att medföra för utmaningar.

Även torka och vattenbrist breder ut sig i världen. Kort sagt; utan rent vatten inget liv, ingen utveckling, ingen framtid.

En bransch som borde nyktra till i ljuset av dessa nya fakta är VA-branschen. I Sverige är det den bransch som fortfarande inte gjort någon färdplan inom regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige vilket är mycket anmärkningsvärt.

Det är också en bransch som kräver att samhället fördubblar investeringarna i system som använder alltmer av våra allt knappare färskvattenresurser – vårt viktigaste livsmedel – till att transportera toalettinnehållet i våra vattenspolande toaletter. I denna bortspolning ingår också våra värdefulla växtnäringsresurser som i stället borde hamna på åkermarken och göra nytta.

Detta resursslöseri hotar på sikt vår matproduktion. VA-abonnenter kan dessutom enligt lobbyorganisationen Svenskt Vatten räkna med dubblade taxor.

Denna resursdegradering av vårt rena dricksvatten och rena växtnäringsresurs åtföljs av rördragningar som motsvarar fem och ett halvt varv runt jorden. Nu vill VA-industrin fortsätta att bygga ut systemet, ett system som både läcker in och läcker ut.

Läckande dricksvattenledningar medför slöseri av livsmedel samt medför risk för att konsumenternas kranvatten förorenas av smittämnen från läckande vatten och avloppsvatten, vars ledningar vanligen ligger i samma schakt som dricksvattenledningarna.

Inläckage av rent vatten i avloppsledningarna medför även ökade kostnader för hanteringen på reningsverken, som ofta arbetar vid kapacitetsgränsen och ofta släpper ut obehandlat avloppsvatten.

Ledningarna kräver enorma ekonomiska resurser att bygga ut och har visat sig komplicerade och dyra att underhålla. Systemet innebär också stora utsläpp av växthusgaser när det kommer till materialanvändning, transporter, grävarbeten, sprängningar, bygget av pumpstationer och reningsverk i tillägg till utsläppen vid daglig drift. Även det giftiga slammet som produceras i systemet är ett problem som växer för varje dag.

Och vad värre är; nu planeras ytterligare större reningsverksanläggningar inklusive avsaltningsverk för att kunna transportera runt alla avloppsfraktioner utan hänsyn till en ansats för vattensnåla lösningar och resurseffektiva system.

Grön tillväxt, cirkulär ekonomi, klimatsmarta lösningar, resurseffektiva kretslopp, hållbar utveckling och liknande begrepp negligeras helt i VA-industrins nya aktionsplan.

Vi har således en industribransch som ”exporterar” orenade och giftiga utsläpp till våra världshav, uppbackade av en industri som vill exportera en teknologi som kräver att vi använder alltmer färskvatten, grundvatten och sötvatten till avlopp som utmanar långsiktig hushållning med knappa resurser.

Finns det då ingen vetenskap eller praktik som pekar på alternativa sätt att handskas med sanitetsfrågorna? Faktum är att det finns system sedan länge, både vattenfria och vattensnåla, som i slutna kretsloppssystem utnyttjar både växtnäringen och vattenresurserna på ett både miljömässigt och produktivt sätt.

Återföring av till exempel växtnäring från stad till land borde för länge sedan varit en del av vår vardag men avloppsindustrin driver nu utvecklingen i motsatt riktning.

Som en kontrast står Helsingborgs stads initiativ där man i ett nytt, blandat bostads- och kontorskvarter utvecklat ett system med snålspolande vakuumtoaletter, separata ledningar och återvinning av all näring i toalettinnehållet.

Allt bearbetas och som slutprodukt får man en lukt- och giftfri produkt färdig att spridas på åkermarken. Det vill säga en storskalig systemlösning som är resurseffektiv och minimerar växthusgasutsläppen med 50 procent jämfört konventionella VA-lösningar.

Frågan är varför nästan alla våra politiker och beslutsfattare har lämnat walk over i denna ödesfråga?

Forskning från meriterade och erfarna forskare har redan påvisat alternativen som bygger på genuina kretsloppslösningar respektive på naturbaserade renings- och infiltrationslösningar som både är billigare och bättre ur klimat- och miljösynpunkt, framför allt för enskilda avlopp men i fallet Helsingborg även i storskaliga tillämpningar.

Så frågan varför alternativa lösningar ratas i en tid när de som bäst behövs återstår att besvara.

På 60-talet bildades myndigheten Statens Planverk som gjorde samlade bedömningar av långsiktig hushållning med fysiska resurser som mark, vatten och energi.

Fram till 1988, när myndigheten lades ned och övergick i det nya Boverket, gjordes omfattande utredningar och bedömningar av anspråk och konflikter kring fysiska resurser. Dessutom utarbetades metoder för helhetsperspektiv i samhällsplaneringen för att lösa konflikter mellan olika behov, anspråk och användningsområden.

Boverket fullföljde en del av dessa arbetsinsatser. Detta är något helt annat än det pr-arbete som lobbyorganisationen Svenskt Vatten bedriver. Nu anställs en ny pr-konsult i organisationen och det är inte alternativa lösningar eller resurseffektiva kretslopp som ska framhållas.

Är resurseffektiva kretslopp bara en sagoberättelse i maktens korridorer?

_____________________________________________________________________________________________________

Replik Svenskt Vatten, Dan Löfgren

Det är viktigt att återföra näringsämnen till åkermark och åstadkomma ett cirkulärt samhälle. Där har vi på Svenskt Vatten ingen annan uppfattning än Ulf Svensson. Och Helsingborg är ett strålande exempel på hur en av våra medlemmar, NSVA, starkt bidrar till nytänkande och andra lösningar än de traditionella när det gäller att utnyttja avloppsvatten som en resurs. Det finns fler pågående utvecklingsprojekt kring detta och liknande. I likhet med flera andra branscher behöver VA-organisationerna bidra till en fossilfri verksamhet, det görs redan, men vi kan bli tydligare i våra ambitioner. Där har vi en hemläxa att göra och det har Ulf Svensson rätt i. Sen ställer vi oss frågan varför Svenskt Vatten måste ifrågasättas och misstänkliggöras? Vi är en organisation som har Sveriges kommuner som medlemmar och ett uppdrag att leverera säkert dricksvatten och rena avloppsvatten till självkostnad. Det finns ingen annan kommunal verksamhet som invånarna är lika nöjda med. Det kan vi vara stolta över – utan att bortse från alla de stora utmaningar som vi har. (visa mindre)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *