Småbåtsägare har svårt att tömma toalettavfall eftersom stationer för det saknas på många ställen.
Det pågår två olika projekt för att fler kommuner och båtklubbar ska bygga fler latrintömningsstationer.
– Vaxholm är ju plats där många fritidsbåtsägarna gärna passerar och vi tycker att det är förträffligt om vi kan erbjuda nånstans att göra av sitt ifrån toaletten ombord och inte lägga ut den i sjön, säger Hans Larsson som är fritidschef på Vaxholms Stad.
Sedan 2015 är det förbjudet för småbåtsägare att tömma toalettavfall ut i hav och sjöar i Sverige.
Men trots det så släpps det ut avfall i haven och på så sätt fortsätter småbåtar att bidra till övergödningen och till att vattenkvaliteten försämras.
– Stationerna som finns utefter våra kuster är inte alltid så funktionella alla gånger och sen är ju folk lata tyvärr och risken att bli upptäckt är minimal, man ska nästan bli tagen med byxorna nere, konstaterar Hans Larsson.
De två projekten som pågår för att förbättra tillgängligheten är dels ett internationellt projekt för flera länder kring Östersjön.
Dels så har Svealands Kustvattenvårdsförbund med hjälp av företaget Ecoloop som gör miljöutredningar startat ett projekt.
De vill öka medvetenheten och få de olika kommunala och regionala enheterna att samverka bättre med varandra och med båtklubbar så att fler toalettavfallsstationer byggs.
– Det har betydelse att vi minskar utsläppen av näringsämnen, kiss och bajs i Östersjön. Men sen är det också en beteendefråga, hur vi förhåller oss till att slänga saker i vattnet. Havet är i fokus för vi ska inte använda det som soptunna, Fredrik Meurman driver det projektet på Ecoloop.
Bara de fritidsbåtar som rör sig i Stockholmsregionen under en säsong motsvarar en svensk medelstor stad i mängden avfall.
Men det kan bli dyrt att bygga fler latrintömningsstationer.
– Från 100 000 och uppåt och med anslutningsavgifter och rördragning så kan det bli uppåt 500 000 kronor. Men väl värda investerade pengar, säger Hans Larsson på Vaxholms Stad.
Kryssningsfartyg
Kryssningar har blivit allt mer omtyckta som ett sätt att resa till havs och kunna uppleva flera destinationer.
Bör man verkligen åka på kryssningsresor?
Kryssningar har blivit ett allt mer populärt sätt att semestra, med det lockande löftet om en vilsam, lyxig ledighet, kanske där det mesta ombord ingår. Man tas till olika fina destinationer och underhålls ombord på olika sätt. Det är lätt att se fördelarna!
Dessvärre kommer en massa baksidor med denna typ av resande, som har en mycket allvarlig effekt på vår miljö och inte minst på nedskräpningen av havet.
I Venedig körde ett stort kryssningsfartyg nyligen in i en liten båt i hamnen, vilket också visar hur olämpligt det är att stora fartyg reser överallt. Forskare menar att vågsvallet från stora fartyg påverkar husgrunderna i Venedig på ett sätt som man tidigare inte upptäckt och hotar på längre sikt hela staden.
En vecka innan olyckan i Venedig kolliderade ett kryssningsfartyg med en turbåt i Budapest, med nio bekräftade döda och 19 personer som fortfarande saknas. Faktum är att det inte är ovanligt att personer även försvinner spårlöst från kryssningsfartyg, vilket inträffar regelbundet och gäller både passagerare och personal. En annan större olycka inträffade när fartyget Costa Concordia förliste utanför Toscanas kust och 32 personer miste sina liv år 2012.
Påverkan på miljön är helt klart det största problemet med kryssningsindustrin. Om du lockas av tanken på en kryssningssemester, ta en titt i detta bildspel för att få reda på miljökostnaden och vad industrin kan göra för att förbättra sitt sätt att operera.
Kryssningsfartyg
Branschens egna statistik visar att 27,2 miljoner passagerare semestrade på detta sätt 2018. Många dras till bekvämligheten, möjligheterna att få koppla av och även få uppleva äventyr, men få känner till baksidan av denna industri.
Klimatförändringar
Forskare världen över är nu eniga om att klimatförändringen inträffar fortare än man tidigare trott. När de flesta av oss funderar på detta problem, tänker vi på fossila bränslen från bilar och fabriker.
Smygskador
De flesta tänker nog inte på att kryssningsfartyg är en stor bidragande orsak till nedskräpningen i både havet och luften.
Smygskador
Enligt Global Citizen, visar rapporter att kryssningsfartyg skräpar ner lika mycket som en miljon bilar.
Gifter
Det beror på den tunga oljan som används som bränsle.
Gifter
Motorerna bränner 150 ton bränsle varje dag, visar Global Citizen. De stora dieselmotorerna släpper ut avgaser som förorenar luften.
Gifter
Avgaserna innehåller svaveldioxid och kvävedioxider som är två komponenter i surt regn, som höjer surheten i vattnet och skadar livet i haven.
Gifter
Skeppen släpper dessutom ut sitt avlopp rakt i haven och förorenar även på detta sätt.
Avloppsvatten
Enligt U.S. Environmental Protection Agency, kan ett fartyg med 3 000 passagerare och personal producera omkring 794 850 liter avloppsvatten, 3 785 miljoner liter ”grått” vatten, 95 000 liter oljigt slagvatten, 568 liter riskavfall och åtta ton kompakt avfall, under en vecka.
Nedskräpning
Samma webbsajt menar att kryssningsfartygen står för 77% av den globala föroreningen av våra hav.
Skräp
I en studie utförd av Friends of the Earth, en ideell organisation, tror man att fartygen dumpar miljontals ton avlopp i haven varje år.
Patogener
Patogener och bakterier som finns i mänsklig avföring, som till exempel e-coli, hepatit och salmonella, förgiftar fisk och skaldjur som vi äter och vattnet vi simmar i.
Övergödning
Ett annat problem med avfall är att det innehåller fosfor och kväve, som när det hamnar i vattnet får alger att växa, vilket i sin tur gör att syrenivån i vattnet sänks och att djur som lever i det kvävs.
Avfall
Dessvärre är detta område, vad man gör sig av med avlopp och skräp, fortfarande mycket oreglerat. Skeppen tillåts dumpa avfallet om de befinner sig flera kilometer från en kust. Självfallet hamnar skräpet på kuster efter en tid.
Rengöringsstandard
The Guardian skriver att även om fartyg har en metod för att förbehandla avloppet innan det dumpas, är det utdaterat och inte ett effektivt system som gör vattnet renare.
Rengöringsstandard
US Environmental Protection Agency rapporterade 2009 att ”Traditional Type II” [rengöringssysytem]: ”Misslyckas med att behandla avloppsavfall för att bemöta den nuvarande standarden (hos EP) och är inte adekvat för att skydda vattnen kring USA”.
Ballastvatten
Dumpat ballast-vatten är ytterligare ett sätt att skada miljön. Detta vatten finns i stora tankar längst ner på ett fartyg och finns där för att stabilisera båten.
Ballastvatten
Skeppen fyller tankarna i en hamn och tömmer dem när de kommer till nästa. Det kan dessutom innebära att skeppen för med sig till exempel smådjur, alger och virus som kan skapa problem i en ny miljö.
Slagvatten
Slagvatten är nedsmutsat vatten som finns i botten av skeppet och oftast är uppblandat med olja. Skeppen ska göra sig av med detta slagvatten i hamn, men så sker inte alltid.
Slagvatten
År 2016, fick Princess Cruise Line betala en bot på 378,8 miljoner kr för att ha släppt ut oljigt vatten olagligt i havet, skrev The Guardian. Detta rederi var inte det enda företaget som gjort sig skyldig till detta.
Miljövänligt
Kryssningsindustrin kan verka både chockerande och demoraliserande när man lyfter på locket, men det finns sätt för kryssningsrederier att reducera sina avtryck och drastiskt reducera nedskräpningen.
Ladda på land
En metod för att minska miljöpåverkan är genom att fartygen drivs av el och får sin energi i hamn, istället för att bränna olja för att skapa energi. Båtarna tar då el från landbaserade anläggningar.
Ladda på land
Dessvärre finns det inte en infrastruktur för detta ännu. Kryssningsbolagen måste investera i infrastrukturen och samarbeta med hamnarna för att betala för energin.
Solpaneler
Allt fler bolag börjar nu installera solpaneler för att reducera beroendet av oljan och för att reducera koldioxidutsläpp.
Alternativa bränslen
Nedbrytbara bränslen kan användas för att reducera den negativa påverkan när man befinner sig till havs.
Tvåvägsbränslemotorer
Specifika motorer, som tvåtypsbränslemotorer, gör att fartygen kan släppa ut avgaser under strikta protokoll. Dessa motorer minskar koldioxidutsläpp och släpper ifrån sig renare gaser.
Reducera skräpet
Enligt Renewable Energy World kan ett fartyg producera sju ton skräp och avfall per dag om man inte försöker minska det. Genom att återanvända saker och genom att vänta till man kommer i hamn för att göra sig av med avloppsavfall (istället för att dumpa det i havet) kan göra att man reducerar skadorna betydligt.
Rengöringssystem
System för att rengöra avfallsvatten, slagvatten och andra avfallsvätskor kan förhindra att miljön påverkas. Många bolag har nu sagt att man kommer att använda ett avancerat rengöringssystem och att göra sig av med avfall när man är i hamn och inte ute till havs.
Bli grön!
Lyckligtvis börjar kryssningsföretag bli mer medvetna om sin inverkan på vår miljö och håller på att byta till miljövänliga tekniker. Om du funderat på att åka på en kryssning, varför inte göra lite bakgrundsresearch och se vilka rederier som ligger i framkant när det gäller att ”bli gröna”?
Text ovan från detta dokument: cruising ship
Tydligen har kryssningsfartyg stor inverkan men jag tvivlar på att de enligt den ena uppgiften svarar för 3/4 av föroreningen av haven.
Barn som skiter i vattnet har jag svårt att tänka mig att är något reellt bidrag, men jag kanske underskattar deras mängd.
Lars Hylander
Intressant tycker jag att se hur uppfinningsrika avloppsindustrin är när det gäller att hitta skälen till att havenär döende … enligt nonprofit ocean watchdog OCEANA är det mänskliga AVLOPPEN, SOM UTAN JÄMFÖRELSE STÅR FÖR HAVENS FÖRORENING OCH FÖRGIFTNING …
Svenskt vatten är avloppsindustrins intresseförening. Behöver vi säga något mer?
Carl Lindström
Hej,
Det finns nog många skäl till att badplatser döms ut. Förekomst e coli vid badplatser och källor till kontaminering har undersökts. En studie jag läste för några år sen ( minns ej vilken) visade att den vanligaste källan kontaminering var kanadagäss. De söker sig till öppna platser vid vatten och älskar att beta av det finklippta näringsrika gräsmattorna. Kanadagäss har ökat enormt sista 10-15 åren och det är ju snart helt omöjligt att undvika att trampa på deras feta korvar vid badplatser.
Vid badplatser vid fyrisån har man också kopplat samman förhöjda e coli med regn efter torrperioder då gammalt syrefattigt vatten från omgivande fuktmarker lakas ut.
Ofta döms badvatten ut utan någon grund alls, tex att nån tjänsteman på miljökontoret tycker att vattnet är grönt och lite grumligt. I dagens unt kritiserar en pensionerad alg och vattenexpert Uppsala kommun för detta. Experten menar att kommunens varningar att det är helt normalt att vatten blir får algtillväxt vid varmt väder o h att kommunen skrämmer folk helt i onödan. För att avgöra risk för toxiner måste man artbestämma och helst analysera vattnet.
Var själv och badade i Fjällnora för två dagar sen – ett bad som kommunen dömt ut pga algblomning. Vattnet var i mina ögon helt normalt, grönt med siktdjup på ca 1,5 m- men absolut inget som tydde på onormal blomning. Tex inga flytande blågrönalger. För oss var kommunens varning bra då det var nästan folktomt vid den fina badplatsen, trots årets varmaste dag. Hörde från kompis att badet i vik (ännu ej uttömt) var obadbart pga vansinnigt mycket folk.
Myndigheternas okunniga och övernitiska agerande är lite analogt med deras underkännande av fullt fungerande avlopp.
xx