Redmic/ Forskarrapport/ Utsläpp av miljöföroreningar från små avlopp

Utsläpp av miljöföroreningar från små avlopp

Forskningsprojektet RedMic har som övergripande mål att identifiera och kvantifiera utsläpp av miljöföroreningar från små avlopp och att utveckla och utvärdera nya reningstekniker. I projektet ingår också att identifiera viktiga källor till miljöföroreningar i privata hushåll och att ta fram en effektiv strategi för att minska diffusa utsläpp från hushållen. RedMic är ett samarbete mellan Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Kungliga Tekniska Högskolan och Uppsala universitet. Projektet har finansierats av Formas under 2013–2017.
pdfLadda ned PDF698.61 KB

RedMic har genomfört två större kampanjer med provtagningar i små avlopp, men också i stora och medelstora kommunala reningsverk. Vid den första kampanjen som genomfördes hösten 2013 provtogs ett antal avlopp med minireningsverk och markbäddar, men även källsorterande system som omfattade både enskilda hushåll och gemensamhetsanläggningar. I en andra provtagningsomgång 2015 undersöktes endast markbäddar (sandfilter) i gemensamhets- anläggningar. Vi tog prover och analyserade ett stort antal kemikalier i inkommande vatten till markbäddarna, det vill säga efter att vattnet passerat trekammarbrunn, samt i utgående vatten. I projektet har även två större infiltrationsanläggningar provtagits under ett års tid, inklusive mätningar i dricksvatten, grundvatten och i närliggande sjöar och vattendrag. Vi har också följt utvalda kemikalier i Fyrisån som är ett vattensystem med ett stort antal små avlopp i sitt avrinningsområde. Nya reningstekniker har testats både i laboratoriemiljö och ute i fält, kopplat till en stor markbädd. Projektet har även genomfört intervjuer med husägare som har egna avlopp och
med miljöinspektörer i kommuner. Detta för att undersöka deras uppfattning och relation till avfallsfrågor och för att ta reda på hur dagens lagstiftning påverkar beslutsfattare. Vi genomför även en multikriterieanalys med syftet att utvärdera hållbarhetsaspekter hos olika systemlösningar för att minska utsläpp av miljöföroreningar från enskilda avlopp. Ett annat syfte med multikriterieanalysen är att ta fram ett generellt beslutstöd för val av lösning där olika faktorer belyses kopplat till teknik, ekonomi, användarperspektiv och miljöpåverkan.

Läs vidare på länken ovan.

En kommentar

  1. Jag var på VAK konferensen i Gävle förra våren. Där talade två av talarna om just denna forskning på Fyrisån och vid Ånn.

    Klipp ur konferensanteckningarna:

    ”Fallstudie från Umeå universitet på att spåra 115 kemiska mikroföroreningar i sjöar kring två områden med enskilda avlopp i Storlien och Ånn.
    Slutsatser: sjöarna får ut många av ämnena från avloppen, de bryts inte ner av marken. Fråga: Skall vi oroa oss. Nja. För vissa ämnen- ja, men bara få av dem.”

    ”Studie med massflödesanalys. Hur påverkas vattendrag av små avlopp. Studerat Fyrisån med förgreningar, och avskilde i studien områden med enbart enskilda avlopp, och jämförde dem med vattendrag som påverkades av större kommunala reningsverk, bl a Uppsalas KARV.
    Mätte 30? ämnen, t ex alvedon.

    Studien genomförd utmed Fyrisån i landskapet kring Uppsala. Gäller 260 000 innevånare och 26 000 enskilda avlopp, dvs 2,5 pers/små avlopp.

    Från “lantisarna” kom 2 ämnen ut i vattendragen.

    Från reningsverken kom i stort sett hela listan med ämnen, många läkemedel.

    Nya reningstekniker.Testat olika filtermaterial, aktivt kol och Xylit i markbädd och jämfört med sand.

    Undersökt ca 30 ämnen.

    ”Liten frågestund: VAD att göra.

    Kolla film (Redmic 2.0) ????
    Gjorts många analyser på enskilda avlopp nära vattenrecipienter. Det finns dåliga anläggningar i känsliga miljöer, men vad betyder detta på nationell nivå?
    Skall vi ändra de allmänna råden för enskilda avlopp. NJa. Indikationer visar att ämnen kan ta sig ut i grundvattnet.
    (Egen fundering: Städernas avloppssystem läcker kraftigt pga dåligt underhåll. De trycksatta ledningarna läcker 25% i Örebro och i Köping, i Köping läcker avloppsledningarna 0,6%. Andra städer talar om 6%. Städerna är ofta placerade i låglänta områden intill vattendrag. Läckagen borde påverka sjöar och vattendrag kraftigt, men är svåra att mäta. Några har sagt mig att ibland när man mäter på avloppsledningarna så kommer det ut hälften så mycket vatten ur dem som som in, andra ledningar kan ge en fördubblad vattenmängd gentemot in. Vilket vattten som går in resp ut vet man inte heller, det kan försvinna en del på vägen, och längre nedström föras till nytt vatten från våtområden. Ibland får städerna problem med att avloppsvatten tränger in i de trycksatta dricksvattenledningarna. Antagligen för att ledningarna utmed vissa sträckor är helt “uppruttna” och vattnet blandas.
    Den mängd avloppsvatten som går ut under staden tas märkligt nog om hand av marken genom retention. Dock är detta inget intressant ämne, utan man koncentrerar sig på små enskilda avlopp och deras påverkan på intilliggande vattendrag och sjöar.)”

    /Anders Segerberg

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *