Funderingar kring torrdass i storstaden och utdömandet av det samma på landsbygden. Varför?

Webbredaktören funderar:
När utedass av alla sorter döms ut på landsbygden så implementerar kommunerna dem i sin verksamhet eftersom det är så dyrt att ansluta wc toaletter. (Se Nu byggs sex utedass vid Valhallavägen.)
Carl Lindström har byggt en mulltoanläggning (Composterakonceptet) åt kommunen vid Tyresös allmänna badplats (södra Stockholm). Alla i området skall ansluta sig till det kommunala avloppssystemet utom kommunen. För dem går mulltoa bra. Hushållen måste betala ca 1 miljon kronor för va anslutningar. Kostnaden inkluderar nya bredare vägar, cykelbanor, promenadvägar, aAsfaltering och belysning utmed vägarna. Inget av detta har efterfrågats av hushållen. Nästa femårsplan anger att 5 våningshus skall uppföras i området.
Vid sjön Barkens strand i Dalarna finns en del sommarstugor. Deras torrdass döms ut eftersom de inte har tankbilstömning. Men kompost av sådant som passerat människan, borde vara ungefär detsamma  som det som före inmundigandet hamnar i hushållskomposten. Varför tillåts hushållskomposten?
Torrbo i Smedjebacken skall anslutas till det kommunala systemet trots att byarna haft infiltrationer i flera hundra år. Samtidigt som projektet drivs, så fungerar inte Smedjebackens reningsverk, som släpper ut orenat avlopp från 1000 personer rakt ut i sjön Barken. Gör inget säger kommunledningen, sjön är undernärd. Argumentet för att ansluta Torrbo är att sjön Barken, långt därifrån, blir övergödd.
Respekten för andra människor har sällan varit så låg som vid landsbygdens påtvingade uppkoppling mot de centrala va-systemen, med motiveringen att mängder med enskilda avlopp med infiltrationer mm inte fungerar, utan att några bevis presenteras.
Var finns logiken hos landets miljöförvaltningar?
Hur kan politikerna döma människor till så höga kostnader att de tvingas flytta från sina hem och stugor?

En kommentar

  1. Vad är den egentliga skillnaden mellan en spolfri toalett och en vattentoalett? Frågar man Svenskt Vatten får man ofta ett ganska nedsättande omdöme om ”torrdass” vs. ”riktig toalett”.
    Men en vattentoalett, som i stor skala blandar dricksvatten med avföring, förstör i processen och transporten dricksvattnet såväl som den bredspektrala växtnäringen i vår avföring. Det är nu en stor omvärdering av resursförstöringen i det systemet … rent dricksvatten har blivit en ömtålig naturresurs som vi behöver där den naturligt finns i vattendrag, sjöar och grundvatten. Vi har börjat tala om ”rent toalettinnehåll” i bemärkelsen växtnäring som inte innehåller skadliga kemikalier. Den växtnäringen kan behandlas vid åkerkanten … genom inblandning med urea och en del väteperoxid ”superoxideras” medicinrester dvs bryter upp dem och gör dem inaktiva
    En spolfri toalett däremot, använder inte dricksvatten till transport av avföring … en blandning, som i praktiken aldrig kan göras ogjord. Istället för att toainnehållet görs ca 100 ggr större, KRYMPER komposteringstoaletten vår växtnäring till nästan 1% av det tillsatta och man samlar den lilla fraktionen kompostjord på platsen tills det är lägligt att samla ihop den till användning i jordbruket. Så vi får en ”ren växtnäring” som jordbruket behöver utan att belasta miljö, hälsa och klimatförstörande fossil energi. Industrijordbruket är den i särklass största energi- och miljöboven.
    Så vilka är nackdelarna ? Faktiskt bara fölust av en vana … den spolfria toaletten är helt luktfri hela tiden genom att hela badrummet ventileras genom toastolen, den är tyst, den är attraktivt utformad och man ser inget stötande i stolen pga en optisk illusion man sitter skönt på en varm sittring och man har tillfredställelsen att allt som sker efter är bra för miljö och hälsa … så var beredd på framtidens lösning.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *