Brev till va-i-tiden nätverket som svar på två artiklar i Magazin 24, 2019-04-17

Nedanstående Brev till va-i-tiden nätverket som svar på två artiklar i Magazin 24, 2019-04-17  i pdf format. 

________________________________________________________________________________________________________________

Magazin 24 har i onsdags, 17 april,  två artiklar om VA.
1. Dels skriver chefsredaktören ”VA ére frågan om vid den norra Mälarstranden”. Se sid 2.
Han refererar till flera som samtalat med honom. En av frågorna är:
”ÄR DET ETISKT RIKTIGT?”

2. Ann Lundström, enhetschef på Havs-och Vattenmyndigheten skriver ”Avloppsrapport var inte tillräckligt väl underbyggd. ” Se sid 4.

Lars Hylander och Peter Ridderstolpe replikerar i Magazin24, HaV:s underlag för tillsynskampanjen av små avlopp baseras på tyckande. De skriver “Vi som författat rapporten baserade den på expertintervjuer och vetenskapligt granskade forskningsartiklar (>20) enligt naturvetenskaplig sed.

Som jämförelse har HaV:s fyra underlagsrapporter från 2015 för tillsynskampanjen av enskilda avlopp tillsammans endast tre internationellt granskade vetenskapsartiklar. Vi håller helt med HaV om att dåliga avlopp ska åtgärdas men protesterar mot Ann Lundgrens felaktiga påstående att endast bristfälliga avlopp får krav på åtgärder.”

 

Ann på HAV skriver att de startar en ny utredning genom FORMAS. Under 2019-2020 kommer ämnesexperter att genomföra en översikt av markretention av fosfor från små avloppsanläggningar för att öka den vetenskapligt underbyggda kunskapen om retention.
Undertecknad var med på mötet. Vi delades upp i grupper. En uppgift var att komma med förslag på olika marktyper, en annan var, var man kunde hitta information någonstans, förslagsvis grå litteratur, dvs rapporter som inte blivit vetenskapligt publicerade. Det HAV angriper är avsaknad av vetenskapligt stöd för markretention, nu vill man vidga informationsinhämtandet till mindre rapporter som ej är vetenskapligt granskade. Eftersnack med några, gav att de inte heller var imponerade.

Att nu tillsätta ytterligare en utredning för att undersöka fosfors inverkan på miljön och på det viset fortsätta att negligera  markretention vid tillståndsgivning är för mig obegripligt. Vilar HAVs rekommendationer om att snabbt åtgärda landsbygdens små avlopp på så lösan sand att man återigen måste utreda frågan?

Vill HAV genom att tillsätta en ny utredning återigen skjuta upp beslutet om att stoppa tvångsanslutningarna i riksdagen? Som både Åsa Romsson och Karolina Skoog gjort tidigare. Med hänvisning till att tvångsanslutningar är nödvändigt för miljön.

Kanske man skall vända på frågan och säga att eftersom HAV återigen behöver utreda fosfors upptagningsförmåga i marken, så bör all tvångsanslutning tills vidare stoppas tills frågan utretts.

Detta så att inte fler människor tvingas ifrån sina hem och stugor och frågar hur de med sina små avlopp kan förstöra miljön och sin hälsa.
Därför pågår ett stuguppror mot tvångsanslutningarna.

Är Peter Ridderstolpe och Lars Hylander att ses som visselblåsare gentemot HAV. Rapporten har gått igenom flera remissomgångar, och de flesta,  bekräftar rapportens relevans och går inte på HAVs linje. Rapporten är begriplig, fakta och sunt förnuft talar för att markretention har stor påverkan på näringsutsläpp, utsläpp av bakterier, virus, läkemedel etc.

Fungerar markretentionen på min gräsmatta? Fungerar den på åkern? Och fungerar den för de läckande va ledningarna i städerna, som i de äldsta stadskärnorna är mycket gamla och sköppliga. Där finns inga specifika markbäddar gjorda runt ledningarna mer en ett några dm tjockt lager sand. De går genom våtmarker, underjordiska  vattendrag, lera- och sandjordar. Är inte dessa utsläpp betydligt större än de små avloppen på landsbygden. Dricksvattenledningarna läcker 25% enligt vattenverkens beräkningar. Är det då rimligt att tro att avloppsledningarna bara läcker 0,6%. Procentuellt små läckage blir stora, om man skickar miljontals m3 genom ledningarna.

 

Köpings kommun kan inte presentera fakta om vilka miljövinster som ett 100 miljoners va-projekt ger för områdena på norra Mälarstranden. I nov 2016 fick fullmäktige i Köping höra av Salomonsson (S) att vi på norra Mälarstranden är de stora förorenarna, och att vi skulle betala allt. Någon dokumentation lämnades ej över till deltagarna mer än några rader om att ett verksamhetsområde skulle bildas. Ett enat fullmäktige röstade för att vi skulle betala allt och att miljön skulle räddas.
På Köpings hemsida förklaras projektet med att miljön skall räddas. Sen när vår bevisning blir för svår så ändrar man till att  vår hälsa är hotad  Sen blev det att vår sanitära standard som skall höjas. Nu gäller att alla som inte vill ha kommunalt vatten och avlopp i området är bakåtsträvare.  


Lars-Axel Nordell (Kd) skrev förra veckan ”Vedervärdigt av Köping att inte invänta ny lagstiftning som slopar VA-tvång. Han skriver vidare: ”Det råder ett demokratiskt underskott i kommuner som Köping, där VA-lösningar tvingas på invånarna. Ny lagstiftning är på väg och det vore dumt av Köping att inte vänta på den”
Salomonsson ger som svar i samma artikel att det är vår sanitära standard som måste höjas.
Jag frågar: Hur skall det gå till i stugan som bara har sommarvatten. Krävs det total ombyggnad med extra badrum, kök och isolering för vintern och varmhållning hela vintern? Får man bo i båt eller husbil på sommaren. Hur går det med tält? Vilken sanitär standard kan ett kommnalråd kräva att jag har? Kan jag kräva att hon skall ha grå tapeter på väggarna? Och att Ola Saaw (M)har ljusblåa skåpluckor. Och att V ledaren har rött toalock?

Salomonson (S) replikerar Nordell(Kd) i BBlat, nu i veckan och anser att de är bakåtsträvare.

Salomonsson talar inte om miljö längre. Nu är det inte miljö som skall räddas, utan nu är det ett område som skall utvecklas. MIljölagar som miljöbalken och lagen om allmänna vattentjänster används som exploateringsverktyg.

Liknande ord använde Nyköpings VA chef till de berörda,när de skulle betala tvångsanslutningen till va. “ Man måste titta på sikt, 20-30 år framåt. Då kommer regionen ha utvecklats betydligt. På sikt kommer det löna sig. Vissa kan ha svårt att ha råd med att lägga ut 340 000 kronor. Kommer de behöva flytta? – Det kan bli så, säger Lena Odén.”
Skall samhället i stort ta utvecklingskostnaderna på 20-30 års sikt eller skall några få utpekade svara för denna?

 

Debatten fortsätter med insändaren: Betongpolitik från S i VA frågan. Nicholas skriver Om och när Köpings egen demonregissör Salomonsson (S) med regiassistent Saaw (M) lyckas få premiär på sin fars/tragedi kommer gäster från Mälardalens tillväxtkommuner att sätta sig på första parkett på Norr Mälarstrand, medan ridån går ner för många av deras egna kommuninvånare.”
(Vi är flera i strategigruppen som läst utkastet till debattinlägget, och funnit det bra och riktigt.)

 

Är det i dessa områden nuvarande befolkning som skall avvecklas och utvecklas med ny?
Är det så vi skall fortsätta med villaområden i centrum. Där kan det behöva byggas flerfamiljshus. Låt villaägarna betala nya vägar och grövre va ledningar och mer el. Låt dem sälja om det blir för dyrt och riv deras hus sen. Det är så man gör i Tyresö.  Vi behöver ju utveckling!
Eller skall vi utveckla koloniområdenas stugområden med kommunalt vatten och avlopp så att den sanitära standarden höjs. För det är ju många gånger attraktiva vackra platser och områdena är ju utvecklingsbara.
“Who´s next”

Några inspektioner och undersökningar av våra avlopp behövs inte är svaret från VA chefen i Köping, som hänvisar till att kommunen har pekat ut området som intressant för permanent bebyggelse och har en VA-plan för genomförande. Motiveringen är att det är attraktiva och sjönära områden. Hur kommer kommunen följa upp miljövinsterna utan mätbara parametrar och fakta före och efter utfört projekt. Allt annat skall ju mätas. Eller är det de fantasifulla, stora villorna som är målet, så sade i alla fall  Ola Saaw (M) partiledare i Köping. Tekniske chefen i Köping skriver Bra med Året-runt bostäder. Om fritidshusområdet skall göras om, är det då de nuvarande som skall betala och sen sälja?

Köping/MMd dom om sjöledning i Mälaren
Pläderingen som Peter Ridderstolpe hade och som kompletterades med juristen Roland Norlens analys av lagen nämns inte med mycket få ord i domslutet.
På vilka grunder bedömde domstolens sakkunniga kommunens miljökonsekvensbeskrivning vara riktig, när den utdömdes totalt av Peter. Varför är inte dessa skäl motiverade i domslutet.
60 personer åhörde förhandlingarna, och fann kommunens plädering milt sagt undermålig och Peters välgrundad, med hänvisningar till SMED, Västra Mälardalens vattenvårdsförbund, Nora reningsverks MIljörapport, VISS och SGU.
Vi har i strategigruppen fått likartade resultat som Peter, källorna är officiella.
Till ett stormötet  för berörda områden, så  presenterade vi 18/6 2017 föredraget “År kommunalt reningsverk verkligen bättre för miljön än småskaliga lösningar, eller idag skiter vi inte i Mälaren, skall vi göra det sen? Vi räknade inte med att det finns septitankar, latriner, förbränningstoor i vårt underlag, inte heller med markretentionen, vilket gör mängden fosforutsläpp avsevärt mindre.
Vi lämnade in ett medborgarförslag till Köpings kommun 2018-06-17, där vi ifrågasätter propotionaliteten mellan våra avlopp och kommunens övriga verksamhet. Se även det stora stödet för förslaget (sist på sidan).

UMEÅ gruppen vid Mjölekusten fick liknande resultat., Där insåg va folk och politiker att beslutet var felaktigt och drog tillbaka beslutet om verksamhetsområdet.
Så här sammanställdes Köping och Umeå områdena, baserade på officiella data.

Vi har svårt att inse att vi är de stora förorenarna och att våra utsläpp förstör sjöar och hav.

Vi som var på åhörare på MMd förhandlingen förstår inte domslutet, sunt förnuft talar emot kommunen. Ekke skrev efteråt:  Medborgare mot etablisemangen- en på förhand given.  Ifall en kommun agerar mot sina berörda medborgare med Brist på samråd, dialog, tekniska undersökningar och konsekvensanalys  så brukar man inte ha “rent mjöl i påsen”. De sakkunniga som stöttade domslutet har en del att förklara.
Mer om MMd förhandlingarna hittar du här.

 

Lars Hylander skrev tidigare till mig under rubriken ”Fruktansvärt att Sveriges myndigheter tillåts driva korståg mot enskilda och deras anläggningar, som vanligen är harmlösa jämfört med KARV”. Lars skriver ”….. det är fruktansvärt att Sveriges myndigheter tillåts driva hetsjakt mot enskilda och deras anläggningar, som vanligen är harmlösa jämfört med kommunala reningsverk, KARV. Att vi har hamnat här beror nog på brist på naturvetenskaplig kunskap och sunt förnuft samt en blandning av prestige och kollegialitet som sätts framför objektivitet.”

Arne Gunnarsson, landsbygdspartiet har haft en del brevväxlingar med Hav och undrar var det sunda förnuftet tog vägen. Landsbygdspartiet har tagit fram denna sammanställning med argument.

Sollefteå kommun avbryter avloppsinventering. Tidningen Ångermanland skriver: Sollefteå avbryter stora avloppsinventeringen: ”Inte rimligt att bestraffa landsbygden så hårt”

 

Orsa krävde i Mark och miljödomstolen att få fortsätta sin inventering i stället för att utvidga det kommunala VA-systemet. Orsa fick rätt att göra så, trots länsstyrelsens krav på utvidgning av området utmed Orsa sjön.

I Höör backar man. Men för området som man redan köpt grävning för fortsätter man.
Skall verkligen invånarna där betala notan? För att kommunen för snabbt köpt entrepenadjobben.

Holger Brede har anmält Höör till JO, anmälan 2017-2019.
 “Kan man inte kräva att alla fastighetsägare får samma information från källan samtidigt, rent juridiskt alltså. Har vi inte rätt att stå lika inför lagen och behandlas lika.
 Grävmaskinerna står för dörren. Många oklara juridiska spörsmål måste klarläggas; vem betalar vad och för vilka åtgärder. 176 000 för mig, för hela eller halva fastigheten för både vatten och avlopp.    Vilka regler gäller för byggandet av vattenmätare, avloppsmätare. Framför allt vilka kostnader medför krav från kommunen om utförandet av de åtgärder jag eller min delägare av fastigheten står inför.
 Hela projektet lider av informationsbrist som lett till lidande av många som inte vet vad de står inför.
Gör om,  gör rätt men framför allt informera bättre som våra politiker lovade i februari 2014.
Behandla alla lika inför lagar och förordningar. Jag vet att trafikregleringar hur evakueringsproblem finns att lösa och står oklara under tiden som grävmaskinerna rullar fram.
Ge oss invånare en chans att planera våra liv och utgifter i god tid samtidigt som vi vill leva hållbart miljömässigt. Stoppa detta,  inför kommande nya beslut och lagar. Gör som andra kommuner, nu senast Sollefteå.”

Gårvik i Munkedal-  Cirkusen forsätter. Per-Olof Andersson skriver för Arbetsgruppen för Gårviks utveckling: ”Våra toaletter hotar inte Gullmarns vattenmiljö”. I samband med detaljplaner för ­Södra ­Tunge­näset har ledande politiker och tjänste­män i Munkedals kommun hävdat att ­avloppslösningarna i Gårviks-området är under­måliga och bland annat på fullmäktigemöte hävdat att ”skiten” rinner ut i Gårviksbäcken och vidare till Gullmarn…….”

I Vänersborg skriver Stefan Kärvling (V), medlem i fullmäktige på sin blogg: Solvarm och kommunen – en parodi. Läs inläggen från Stefan och fundera på vilken nytta en kommunal tvångsanslutning har.

Familjen Solvarm kämpar på med villaägarnas och flera forskares stöd och egen finansiering med beskattade pengar. Massor med tid används för att bevisa att deras hus som släpper ut en tiondel av kommunens system inte behöver tvångsanslutas. Solvarms ärende skulle upp till MMd 23-24 april.

Rättegången blev uppskjuten i sista minuten för att kommunen inte fått Solvarms yttrande från december. Jag återkommer  när Solvarm får svar om nytt datum. Kom och lyssna är hans uppmaning.

Vänersborgs kommun anlitar extern advokatfirma för att fastslå i MMD att naturhuset ska tvångsanslutas. Man använder skattemedel för att med advokaters hjälp tvinga in familjen i det kommunala systemet. Ifall Solvarm förlorar så skapas ännu ett prejudikat för att egna system är sämre än de kommunala. Oavsett vad det kostar och vilken miljönytta det har.

Det brann i ett ställverk i Vänersborg 2016 och orenat vatten rann rakt ut i sjön. Inget problem.

Som jag skrivit tidigare om så brann ett reningsverk i Umeå.  Mätningar visade efteråt inte på några påvisbara förändringar.
I Smedjebacken läckte reningsverket ut för 1000 personer rakt ut i sjön i samband med en renovering. Man svarar från kommunen att dessa utsläpp är marginella och att sjön Barken ändock är undergödd,

I Skogen utanför Storvreta vid Uppsala läckte en avloppsledning. En 100 m avloppså har bildats.Efter kommunala mätningar säger VA-förvaltningen att man inte ser någon påverkan på miljön.

Många kommunala läckage rapporteras aldrig i media, skriver en skogsvandrare i Södertälje, som iaktagit hur vattnet i Södertäljefjärden blir grått av avloppsutsläpp vid stora regn.

EU kräver miljardböter för att svenska reningsverk inte håller måttet, staten skall betala.  Sverige har svarat tidigare att vattnets retention för kväve är tillräcklig, och att de inte kan rena för att det är så kallt. (Kraven gäller både Kiruna och Borås m fl). Mig har sagts att mark renar 1 miljard gånger bättre än vatten!

 

Jag har i mina två tidigare, tyvärr långa, mail i april skrivit om haverier i ledningar, reningsverk mm. Det är inte lätt att sammanfatta vad som händer i hela landet på 1 sida. (Detta brev innehåller en del nytt, samt annat jag haft med tidigare. )
Brev 2019-04-05: Tvångsanslutningar, vetenskapliga grunder och va system som läcker i städerna vilket ger högre taxor.
Brev 2019-04-17: Sverige runt- hur sköts VA-frågan i Sveriges kommuner

 

Roland Ekstrand skriver i Dagens samhälle: Nog med häxjakten på landets fastighetsägare.  

“Fosfor är inget gift som vi måste ta bort ur vårt avloppsvatten. Därför är det dags att avbryta häxjakten på de hundratusentals fastighetsägare som åläggs att bygga om sina avloppsanläggningar på grund av fosfor.”

Han uttrycker sig i artikeln Varför skapar fosfor en sådan debatt

Idag jagar kommunerna tusentals fastighetsägare genom att underkänna enskilda avlopp som släpper ut något kilo fosfor per år från sina avloppsanläggningar. Fritidshusens utsläpp av fosfor kan röra sig om några hundratal gram per år. Än värre blir det när miljönämnderna ansöker om vitesförläggande om man inte gör som de säger.”

 

Undertecknad har svårt att inse varför marken inte tar åt sig våra avlopp på landsbygden, när ständiga haverier sker i de kommunala VA-systemen i tätorterna, och att bönderna på åkrarna intill göder med tonvis med gödsel. När jag sedan går till stormarknaden och köper konstgödsel med samma innehåll som min egen skit, och strör den ovanpå gräsmattan i större omfattning än vad mina toalettbesök ger i näring, hur kan man då tvinga 100 000 tals fastighetsägare till enormt dyra åtgärder, som ofta leder till att de måste sälja sina hem och stugor.

Hur kan våra små avlopp utgöra den stora faran för sjö och havsmiljö? Detta oavsett om marken tar upp 50%, 75% eller 100% fosfor eller ej. Är det försvarbart  att människor idag tvingas från sina hem och stugor utan att besluten med säkerhet påverkar miljön?

 

Finland ansåg inte det för några år sedan.De tyckte att nu gör vi bara åtgärder där det behövs.

 

Jag fick från Gunnar Lingren ett brev ”Värdefull fosfor från enskilda avlopp blir oanvändbar om dessa avlopp ansluts till våra reningsverk.
Våra avlopp utgör en näringskälla för odling. Mikroämnen, närsalter, kväve, fosfor, kalium mm har naturen nytta av. Det mesta av läkemedlen, bakterier och virus bryts ned av marken medan reningsverken spolar bara ut det mesta i sjön. Men nyttigheten förstörs och blir giftig om den blandas med vatten från gator, industrier och annat. Det är det giftslammet vi dumpar i gruvhål och lägger på deponi.

Det är inte kretslopp som de centrala reningsverkssystemen ägnar sig åt utan ren rovdrift på naturen. Naturligtvis behövs de i städerna, tills ny teknik finns, men behöver landsbygden denna teknik?

 

Redan 19 maj 2013, för 6 år sedan så skrev SVT NYheter att avloppsrören och vattenrören i svenska kommuner är så utslitna att många skulle behöva bytas ut. “Enligt en expert kommer avloppsläckor som leder till att folk blir sjuka att öka, om inte politikerna vågar höja avgifterna kraftigt. Det är en tickande bomb.”
Är det då väl satsade pengar att bygga ut ledningsnäten på landsbygden. Ja, tycker vsv branchens entreprenadförening och leverantörerna av minireningverk. 200 000 avlopp skall åtgärdas för 300 000 kr vardera. Det är 60 miljarder totalt.  

Ulf Svensson skriver “VA-industrins branschorganisationer kampanjar för närvarande för en total privatisering av VA-sektorn. Detta kommer speciellt att drabba låginkomsthushåll mycket hårt när taxorna fördubblas och anslutningsavgifterna till VA-näten stiger i höjden över hela landet.”

Han skriver också: … “ modern samhällsplanering ska ha två komponenter; för det första ska den vara kunskapsbaserad och för det andra ska medborgarna ha insyn och inflytande. Jag kan konstatera att inget av dessa båda kriterier gäller för VA-frågans hantering i det svenska samhället.

Konsekvenserna av detta handlar inte bara om miljön, hälsan eller medborgarnas möjligheter att ha kvar sina hus och fritidshus. Det handlar också om viljan att överhuvudtaget delta och vara med i den omställningen av vårt nuvarande samhälle som genomförs just nu. Det är helt avgörande för framtida generationers levnadsvillkor.

 Ulf skrev 2018 i Dalademokraten som en replik om bostadspolitik: Schyman och Engman – glöm inte vanligt folk som hotas av kommunalt VA-bedrägeri

 

Sveriges Radio skriver ”De kämpar för sina enskilda avlopp” och berättar om Rune Johansson i Bitterna. Han har ett avloppssystem som dömts ut av Vara kommun. Flera har fått vitesföreläggande av kommunen.

 

En 75 årig man ringer och bombhotar kommunhuset i Vara. ”I kommentarer framgår att många är missnöjda med Vara kommuns sätt att handskas med enskilda avlopp. Särskilt som många är omgivna av jordbrukslandskap där tonvis med fosfor sprids på åkermark. Kritiker talar om att kommunen silar mygg och sväljer kameler. Kampanjen mot enskilda avlopp vilar inte heller på saklig grund. Myndigheterna har inte räknat med markretentionen. Markens upptagningsförmåga. Därför överdrivs enskilda avlopps påverkan på miljön.”

Läs Roland Ekstrands bok: ”Enskilda avlopp och kommunernas myndighetsutövning”. Han tar upp exempel från Vara. MIljöchefen anser dock att boken inte håller någon högre nivå, vare sig det gäller språk eller sakinnehåll och säger att enskilda avlopp står för 40% av fosforutsläppen.

 

Björn Olsson i Katrineholms kommun undrar vad inspektörerna grundar sig på när de underkänner en avloppsanläggning.  

I Uddevalla skriver tidningen att det pyr lite överallt och att villaägare tar strid för va taxan och kallar den olaglig. Västvattens VD svarar med att vi ser fram emot en rättslig prövning. Hur många medborgare vågar stämma en kommun? Är det på förhand en given förlust?

Arboga genomförde för några år sedan en tvångsanslutning av fritidshusområdena vid Hällarna vid Hjälmaren. Mängder med fritidshus är idag ute till försäljning. Många hus säljs för ca 450 000 kr, dvs fastighetsägaren får inget för att kommunalt VA är installerat. Ny stora villor byggs på området idag. Hård exploatering av strandområden och ökad bilkörning är resultatet.
DHR (De Handikappades Riksförbund) hade en stuga där. Den var byggd med stöd av fullmäktiges ordförande på 50-60 talet. Arboga kommun höjde arrendet skyhögt. Två tomter kan nu bebyggas. DHR får hitta nya lokaler. Omsorgen om de svagaste i samhället speglar samhället i stort.

 

I Tyresö/Kalvfjärden fick områdena kommunalt va. De “fick” i st f 2 m grusväg, 5 m asfalterad väg, promenadvägar, cykelbanor och belysning. Kostnad 1 miljon per hushåll. Kommunen säger att om fem år skall det stå femvånings hus där. Kalvfjärdens vänner skriver att de är flyktingar i eget land, och får hemmet stulet.

 

Strategigruppen för fritisdshusområden på norra Mälarstranden skriver i Magazin24 “Landgrabbing och markrofferi- numera också ett svenskt fenomen. “Kritisk rapport stoppas. Forskarna Lars Hylander, docent Uppsala och tekn. Lic. Peter Ridderstolpe, forskare och praktiker, har genomfört en pionjärinsats om så kallade små avlopp och deras påverkan på miljö och hälsa.
Det visar sig nämligen att tiotusentals utdömda, enskilda och småskaliga avloppsanläggningar inte alls behöver vara ett hot mot hälsan eller miljön”.
…. “Fenomenet ”Landgrabbing” har tidigare förknippats med utlandet, speciellt i stater med icke-transparenta lagstiftningar kring markägande.
Nu är vi i ett läge där äganderätten till hus och hem återigen kan jämföras med backstugusittarnas osäkra s­ituation; detta trots att dagens hus­ägare äger sin egen mark.”

 

Riksdagsmannen Edward Riedls har skrivit en motion om att stoppa tvångsanslutningarna. Stöd motionen genom att skriva på vår namninsamling.  Jag och flera i nätverket kommer lämna över den till Riedl den 2 maj, så det är bråttom.

Edward Riedl säger att motionen kommer upp på eftermiddagen den 2 maj. Besök gärna riksdagen då. Vill du vara med i samband med överlämnandet av namnlistor så skriv till mig.

 

Skall vi fortsätta tvångsansluta människor på landsbygden för flera hundra tusen kronor upp till en miljon. Är det verkligen för miljön som åtgärderna görs eller är det kommunerna som vill utveckla områdena genom att avveckla nuvarande befolkning och utveckla med en ny kapitalstark befolkning?

Om 30-50% av fastighetsägarna säljer inom en kort period före och efter tvångsanslutningarna så är det många som berörs. Man kan svara som Ola Saaw, partiledare för M i Köping, att de i Sundänge var i ungefär samma ålder och skulle sälja snart.

ÄR DET ETISKT RIKTIGT?

När fakta baseras på verkligheten upplever människor att beslut är riktiga och förstår dem.
Vi förstår inte nu.
Därför är det ett stuguppror på gång.  Det är dags för gula västar.

 

För nätverket va-i-tiden.se
/Anders Segerberg
mobil 070 530 9393
e-mail anders@segerberg.me


PS: Detta, likt tidigare brev är interngranskade före utsändning till en större grupp. DS

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *