Brev till va i tiden nätverket/ ”Vedervärdigt” av Köping att inte invänta ny lagstiftning som slopar VA-tvång, menar tidigare riksdagsman; Överklaganden MMD mm

1. ”Vedervärdigt” av Köping att inte invänta ny lagstiftning som slopar VA-tvång, menar tidigare riksdagsman

Bergslagsbladet/Arboga tidning  (Bblat) har intervjuat Karl Axel Nordell (Kd) och Elizabeth Salomonsson (S) om va frågan i Köping.
”Det råder ett demokratiskt underskott i kommuner som Köping, där VA-lösningar tvingas på invånarna.
Ny lagstiftning är på väg och det vore dumt av Köping att inte vänta på den”.
Det tycker den nyblivne Köpingsbon Lars-Axel Nordell, tidigare riksdagsman och nu kommunpolitiker i Köping för KD. 
Kommunstyrelsens orförande Elizabeth Salomonsson svarar med
” 
Jag tycker att Kd och C visar att de är bakåtsträvande, utan vilja till utveckling och framtidstro. Att möjliggöra kommunalt VA är att möjliggöra utveckling i framtiden och att visa omtanke om miljö och klimat.”
Läs artikeln i Bergslagsbladet, länk här.
2. Lantmäteriförhandling i Köping i fredags. 
Jag fick samma känsla som när vi hade förhandling med Mark o miljödomstolen. Kattens lek med råttan innan den helt biter ihjäl sitt byte.
Det var också strategigruppens bedömning när vi träffades i söndags. Förhandlingar i MMd och med lantmäteriet är spel för gallerierna. Med makt skall va nätet projekteras.
Men det är väl som det styrande kommunalrådet sade 2016 om ett annat fritidshusområdes protester och genomförandet av va. Det gick ju bra i Sundänge!
I verkligheten bytte enl en källa 30% av fastigheterna ägare inom en kortare period. Men det var nog som M-ledaren uttryckte det, de var ju samma höga ålder allihop, så det var väl dags för dem att sälja nu efter lång tids ägande.
50-60 personer från våra områden deltog i lantmäteriförhandlingen. De var uppbragta. Förhandlingen handlade om ledningsrätten. Att vi framförde att någon ledning inte behövs, och att vi kan åtgärda det som behövs, där det behövs, för mycket lägre kostnad och mycket mindre ingrepp i naturen noterades. Dock fortsatte förhandlingen med att vi kunde ha synpunkter på var ledningen kunde dras. Inget mer.
 Mycket av materialet har varit hemligt från kommunens sida. När markägare kallats till samråd har inga ritningar visats.
Inte nu heller var detaljeringsgraden ner till resp tomt. Det vill inte kommunen släppa ifrån sig,  för de vet att då överklagar vi till Mmd. Mmd kräver exakt läge och skickade tillbaka tidigare överklagningar då vi inte hade några sådana kartor.  Att vi inte överklagat till MMd hänvisade dock kommunen till i sitt yttrande ang sjöledningen, och ville få det att framstå som att vi därmed accepterade projektet.
3. Överklagande av MMd dom i Köping
Två st överklaganden har skickats till Svea hovrätt, för att få domen i Mark och miljödomstolen prövad igen.
Bägge överklagandena ifrågasätter kommunens miljö och hälsonytta med va-projektet, och undrar varför investeringar överhuvud taget skall göras till ingen nytta. Investeringar som är så stora att människor tvingas lämna sina hem och stugor. Gör man inte det så säljs huset på exekutiv auktion och räcker inte det så sätts man i skuld. Hörde på radion i morse att pensionärernas skuldsättning ökar, i dessa områden kommer många hamna i den tragiska situationen om de inte lyckas paniksälja.
Länk till överklagandena. Där hittar du också länk till domen, insändare till tidningen och kommentarer jag fått.
4. Får man peka ut vilket område som helst som risk för miljö och hälsa. Skall nuvarande befolkning stå för stadens framtida expansion?
Varför skall ledningar dras långt iväg från reningsverket till 10 separata områden med skog och åker emellan.
Kommunen har tidigare svarat att vi hotar miljön i Mälaren och att vi kommer sakna dricksvatten. Inget av det de påstår är visat med fakta.
Nu svarar man att kommunen gjort en översiktsplan och en va-plan för områdena o fullmäktige har godkänt projektet.
Är det argument nog?
I nästa steg kan man ta vilket område som helst i staden. Säg en villabebyggelse i närheten av centrum och säga att vi skall bygga hyreshus här och ni skall stå för behövlig infrastruktur.
Går inte det? Jo då, i Tyresö har man gjort så. En miljon skall resp fastighetsägare betala för va samt för breddad och nedsprängd nu 5 m asfalterad väg, promenadvägar, cykelbanor o belysning. Kommunen har sagt att i nästa 5 års plan skall där stå 5 våningshus. Är det så vi skall använda LAV och miljöbalk?
För vi skall väl göra åtgärder för miljö o hälsa. Eller är åtgärderna för att tvinga bort nuvarande befolkning men först tvinga hälften av dem till så stora ekonomiska uppoffringar så att deras ekonomi knäcks. Om detta är meningen så får nuvarande spel för gallerierna mening. Inte annars.
Folk frågar runt om i landet om var medinflytande och demokrati tog vägen och liknar kommunernas agerande vid skurkstaters som ägnar sig åt stöld av människors hem och marker.
Skall vi förvandlas till ett lydigt folk som lyder makten. Gör vi inte det så straffas vi.
Är det därför som vi har en tuff miljölagstiftning?
Hur hårt är straffet att skita på egen tunna och gräva ner komposten långt från vattendrag o sjö. Tydligen så hårt att ens hem tas ifrån en.
Hur skall jag göra när hunden skiter i skogen. Skall jag ta upp skiten och lägga i tunnan vars innehåll körs till fjärrvärmeverket och bränns o askan ses som giftig o går till deponi.
Är detta kretslopp och värnandet av ekosystemet.
5. Jämförelse mellan avloppsutsläpp och några säckar konstgödsel för gräsmattan
Om jag köper 4 säckar med NPK gödsel och sprider på 300 kvm gräsmatta är det ok.
Ifall jag göder med fosfor och kväve i samma mängd genom mina toabesök och spolar ner det i infiltrationsbädden så är det miljöfarlig verksamhet. (Räknat på 5 personekvivalenter enl SMED). 50% av näringen fastnar i infiltationen sett över några decieniers användning, resten borde fastna i marken. Så visar i alla fall de rapporter, världen runt,  som Peter Ridderstolpe och Lars Hylander presenterat. Men det godkänns inte av Hav utan en ny utredning genom Formas skall igång. Till vilken nytta?
6. Städernas va-system
I städerna läcker va systemen som såll. Mycket gammla va nät ligger i stadskärnorna som oftast är placerade vid ett vattendrag eller havsvik. Det som läcker ut där är stora mängder och passerar inte några infiltrationsbäddar utan rinner rakt ut i små underjordiska bäckar, täckta våtmarker o i sand o lera. Varför skadar inte det våra sjöar o hav. De mängderna är betydligt större än de som produceras på landsbygden. Det är bara att räkna på mängderna enl kommunernas egna miljörapporter. Jag har gjort det för Köping.  Det blir stora mängder trots att avloppssystemen anses läcka 0,6%, medans dricksvattenledningarna läcker 25%. Så i alla fall i Köping och Örebro. Är det rimligt att tro att gamla rutna gjutjärnsrör, cementrör där skarvarna separerat, spruckna asbeströr och va rör som är upphängda i vattenledningarna för att inte skjunka bara läcker knappt en femtiondel av dricksvattnet?
 Är det så att den skit som kommer i ledningarna i stan är av annan sort än på landet, så att marken och vattnet bättre kan ta hand om den där?
/Anders
för va-i-tiden.se nätverket

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *