Debattartikel Roland Ekstrand/Varför skapar fosfor en sådan debatt

Varför skapar fosfor en sådan debatt?

Idag jagar kommunerna tusentals fastighetsägare genom att underkänna enskilda avlopp som släpper ut något kilo fosfor per år från sina avloppsanläggningar. Fritidshusens utsläpp av fosfor kan röra sig om några hundratal gram per år. Än värre blir det när miljönämnderna ansöker om vitesförläggande om man inte gör som de säger. Miljönämnderna underkänner fungerande avloppsanläggningar trots att fastighetsägaren med prover visar att man klarar de gränsvärden på fosforinnehåll i avloppsvattnet som kommunen har bestämt. Fastighetsägaren har idag bevisbördan att anläggningen fungera men kommuner avvisar inskickade provresultat och skyller på att annat vatten tränger in i anläggningen och orsakar utspädning trots att inga bevis finns på detta.

Att åtgärda alla de avloppsanläggningar som nu är eller kommer att underkännas har bedömts kosta 100 miljarder kronor. Det kommer att resultera i att bl. a pensionärer med låga inkomster kommer att bli tvungna att flytta från hem och hus när de inte kan få låna pengar till dessa ombyggnader.

Betrakta fosfor som ett näringsämne som vi behöver och undersök möjligheterna att skapa kretslopp så att vi kan nyttiggöra den lättåtkomliga fosforn som kommer från våra toaletter. Sluta att driva processer mot fastighetsägare vars avloppsanläggningar släpper ut något kilo fosfor som ur miljösynpunkt i de flesta fallen inte har någon som helst betydelse.

Fosfor tillhör de 10 vanligaste grundämnena i jordskorpan (cirka 0,12 % av den tillgängliga delen av jordskorpan består av fosfor) och det finns oerhörda mängder i berggrunden. Det innebär att det finns 10 ton fosfor per hektar ner till 1 meters djup. De mest fosforhaltiga områdena i Sverige – exempelvis järngruvorna i Norrland- innehåller ca 1 % fosfor som apatit i järnmalmen. En kubikkilometer av denna redan uppbrutna järnmalm skulle innehålla grovt räknat 10 miljoner ton fosfor. Det skulle räcka till vårt svenska konstgödselbehov i minst 500 år.

Fosfor har blivit kejsarens nya kläder där man jagar efter de gram fosfor som kommer ut från våra avloppsanläggningar. Människor, djur och växter behöver fosfor för att kunna växa och då blir det obegripligt varför man betraktar fosfor som något man med alla medel måste få bort. Hade det varit arsenik eller annat gift som kommit ut från våra avlopp hade man kunnat förstå att man måste ha anläggningar som tar bort gift men fosfor är ett näringsämne som verkligen behövs.

Ett argument som ofta framförs är att fosfor som når våra sjöar och vattendrag orsakar övergödning.

I min ungdom kunde jag ro ut på närmaste sjö och under några timmar kunde jag meta upp en hink med abborrar. Idag får man vara glad om man över huvud taget får något napp.

Det vi har åstadkommit genom att minska utsläppen av näringsämnen är att huvuddelen av våra sjöar har blivit oligotrofa (näringsfattiga) de producerar inte längre fisk. Vi borde istället bejaka näringstillförsel (i lagom mängd) så att fisken kan komma tillbaka. De få sjöar som har problem med för stor näringstillförsel kan ofta åtgärdas med att man trålar upp vitfisken (mört och braxen).

Lantbrukaren sprider ungefär 15 kilo fosfor per hektar i form av konstgödsel för att grödorna skall växa maximalt. I istället för konstgödsel skulle man kunna ta emot toalettavfall från snålspolande vakuumtoaletter.

Vid nybyggnation borde krav ställas på att toalettvattnet skall behandlas för sig. Toalettavfallet innehåller både kväve och fosfor som är lättillgängligt för växterna och som efter hygienisering skulle kunna spridas på åkermark.

Här finns ett utmärk sätt att skapa ett kretslopp som idag förhindras genom att man tillsätter fällningskemikalier som förhindrar att växterna kan nyttiggöra fosforn.

Miljöbalken säger att utsläppet av avloppsvatten inte får påverka människors hälsa eller miljön. Ändra lagstiftningen så att kommunen får bevisbördan istället för fastighetsägaren att bevisa att anläggningen påverkar människors hälsa och miljön. Avloppsanläggningar som inte fungerar upptäcks ofta genom att de luktar eller att det är stopp i anläggningen och skall självklart åtgärdas av fastighetsägaren.

Marken har förmåga att binda fosfor genom retention i anslutning till utsläppet av avloppsvattnet vilket betyder att fosfor binds i marken ( i de flesta fallen) och kommer inte att utgöra något problem. Den avgörande faktorn, som borde bedömas, är om den lilla mängd fosfor som infiltreras i marken från avloppsanläggningen har någon betydelse när det samtidigt finns tonvis med fosfor runt omkring i marken.

Miljöbalken anger att man skall bedöma miljövinster i förhållande till kostnader och då blir det orimligt att betala kanske 100 000 kronor för att ta bort ett kilo fosfor om man blir tvungen att anlägga en ny anläggning. Förutom kostnaderna måste insatserna bedömas utifrån våra klimatmål.

Betrakta fosfor som ett näringsämne som vi kan nyttiggöra och sluta trakassera fastighetsägare vars fosforutsläpp från enskilda avloppsanläggningar inte har någon större miljöpåverkan. Har miljönämnden underkänt ett avlopp och deras beslut överklagas så måste en neutral instans göra den slutliga bedömningen om avloppet skall godkännas.

Roland Ekstrand

Svensk Klimatcertifiering

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *