Köping/MMD förhandling 2018-12-13

Nedanstående i pdf format: Köping-MMd förhandling 2019-12-13

 

I torsdags, 2018-12-13 var MMD förhandlingar i Köping
ang den sjöförlagda VA ledningen i Mälaren.

Bblat skriver “– Jag hoppas att sunt förnuft får tala, och man tar till sig och förstår hur konstigt det tagna beslutet är, säger Roland Karlsson, en av fastighetsägarna, som tidigare kritiserat kommunens beslut och också bjudit hem politikerna.
– Vi är så många som inte kan förstå hur en kommun kan agera på det här sättet, med ett fantastiskt dåligt underbyggt förslag. Det är långt ifrån ett demokratiskt beslut.”

 

Magazin 24, har rubriken
Hård press på Köpings kommun när domstolen tog upp VA-frågan.
Experten: ”Man kan inte bara sätta upp fingret i vädret.” (anm: –och tycka till, det måste finnas fakta bakom besluten.)
Magazin 24 skriver också “Värt att notera är att ingen ledande Köpingspolitiker syntes på plats i rättssalen.”
Till Magazin 24 svarar juristen Norlen “ – Det finns redan en lokal fungerande lösning i Lilla Sandviken. Nu ska han (Roland Karlsson) betala 850 procent mer. Och vad får han för pengarna? Ingenting! Det är rena bluffen alltihop.”

“I sina slutord spekulerade juristen Norlén i att det skulle finnas en dold agenda från Köpings kommun: Att ersätta den åldrande befolkningen längs den norra mälarstranden med mer kapitalstarka året-runt-boende som skulle bidra med ökade skatteintäkter.”

SR P4 Västmanland. 2018-12-17, (Inslaget finns 21:50-28:15 min in i programmet.)
Intervju med Roland Karlsson, La: Sandviken och Elin Granberg, va-chef Köping.

Roland Karlsson undrar hur man tänker om man vill investera 100 miljoner kronor för att ta bort 20 kg fosfor. Projektet ger ingen miljönytta. Vill man kan man bygga för en tredjedel av kommunens kostnader med lokala lösningar.

Elin Granberg hänvisar till att kommunen har sedan lång tid (10 år) haft en långsiktig VA plan och att våra tätbebygda områden är svåra att klara vatten och avloppsförsörjningen för (anm: när permanentboendet ökar), och därför har kommunen ansvar för att lösa va frågan.

Kommunen anser att förhandlingarna med MMd enbart handlar om att få tillstånd till en ledningsdragning i Mälaren. Beslut om att kommunen ansvarar för vatten och avloppsfrågan är en annan fråga. Ifall inte en sjöförlagd ledning får läggas så har kommunen ansvar att lösa va frågan på annat sätt.

Elin framhöll att genomsnittskostnaden är 230 000 kr/fastighet. (anm: Denna kostnad står för en tomt på 1473 kvm. Därtill kommer kostnader på 50–150 000 kr för grävning och sprängning på egen tomt. Taxorna är baserade på år 2016. När projektet genomförs kan det kosta fastighetsägaren runt en halv miljon kr. Saknas el så tillkommer 140 000 kr.)

Parter och förhandlingsfrågan

Köpings kommun anser att sjöledningen är ett objekt som skall bedömas för sig och att detta enbart handlar om ledningens nedläggning i Mälaren och framdragning av ledningarna till resp. landfäste 0,6m över Mälarens högsta nivå. Beslut om att kommunen ansvarar för vatten och avloppsfrågan är en annan fråga, likaså tillstånd för att släppa ut avloppsvatten vid bräddning. Markarbeten och byggnation av pumpstationer är inte frågor som skall dömas om i denna förhandling.

Som motpart står fastighetsägare från Stäudd, Dåvö och St. Aspholmen som anser att va ledningen i Mälaren skall bedömas utifrån sitt behov, dvs att leda avlopps- och dricksvatten mellan Norsa reningsverk och fritidshusområdena. Om va frågan kan lösas på annat mindre kostsamt sätt till samma miljönytta så skall dessa lösningar användas. Därtill så leder ett ledningsbrott på en avloppsledning lagd i Mälaren till stora konsekvenser. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) skall svara på frågan om nyttan av hela projektet.  

Köpings kommuns presentation

Under två timmar presenterade Köpings kommun anledningen till en sjöförlagd ledning. De började med att tala om att Mälaren är hotad av övernäring, att vi har gös, ål, abborre o gädda i sjön och ett rikt fågelliv som är skyddsvärt. Dock inget om hur just våra områden påverkar Mälaren.

Man fortsatte med att tala om att man under lång tid arbetat med va frågan på norra mälarstranden och att samarbetet varit gott mellan miljökontor, va avdelning o plan o arkitektkontor o med sjöfartsverket o länsstyrelse. Man sade också att samråd skett med samtliga inom 300 m avstånd från pumpstationerna och att man på olika sätt presenterat planerna på kommunen, i biblioteket och med samråd med berörda. Detta skall ha ägt rum mellan feb o mars 2017. (Anm: Yttranden till MMD från vattenägare och fastighetsägare säger det rakt motsatta. De flesta berörda har inte blivit kontaktade och samråden har inte innehållit några detaljer o kartor. Trots löften att återkomma har inte förvaltningen gjort så).

En stort tidsavsnitt i presentationen berörde hur man tekniskt lägger en ledning i sjön och att rören, som är stumsvetsade, inte får utsättas för för stora böjar. Likaså visade man djupkurvor för förläggningen. Så gott som allt ligger på 2 m djup, förutom ledningen till St Aspholmen där djupet är 8 m.
Placeringen av pumphusen var exakt placerade i presentationen och ej inom ett “molnområde” och bräddavloppsrören var utritade och i vissa fall förlängda för att ligga 100 m ifrån badplatser i st för 50 m.

Anslutningarna skall i möjligaste mån göras med styrd borrning för att undvika schaktning.

(Anm: Det fanns inget med i presentationen om hur ett stopp åtgärdas, mer än att tryckmätare mm visar när stopp uppstår och att man får veta var stopp finns. Hur exakt denna angivelse är beskrevs aldrig. När stopp uppstod på va ledningen till Stömskär, en ö i Västeråsfjärden, blev stoppet känt på hösten, och åtgärdades på våren när isen gått. Dykare var då tvungna att kapa ledningen, söka felets placering, laga ledningen och kapa på nytt. I vårt fall är ledningarna inte några hundra meter utan många kilometer. Hur lång tid dröjer ett åtgärdande hos oss vintertid, och hur löses va frågan under tiden?
Proppen på Strömskär berodde på sand och grus, från bl a skorengöring. Fastighetsägarna har ombetts att slösa på vattnet för att undvika kommande problem.)

Länsstyrelsens krav

Länsstyrelsen ställde ett antal krav på förläggningen och krävde länsar utmed läggningen för att inte bottensediment skall virvlas upp. Villkoren noterades i gott samförstånd mellan länsstyrelse och kommun. (En kommentar: Hamnmuddringen, där stora mängder av båtbottenfärg o näringsämnen som kväve och fosfor och det mycket starka giftet TBT är samlade, behöver inte ske med länsar. Kravet är att när vinden blåser ut från hamnen så skall muddring inte ske. Att vattnet kommer från Köpingsån o går ut i Mälaren bidrar tydligen inte till att föra uppvirvlat slam vidare. Dock uppnås inte god vattenstatus pga detta projekt förrän 2027, men vår anslutning till kommunalt va är för att uppnå god vattenstatus 2021).

Fastighetsägarnas presentationer

Efter lunch var det sedan den andra sidans tur att yttra sig.

Efter en kort presentation av Roland Karlssons jurist Roland Norlen överlämnade han ordet till Peter Ridderstolpe. Peter presenterade sig som senior expert på små avlopp med många uppdrag med statliga undersökningar, remisser och handledningar och som genom det delägda företagets ca 20 ägare arbetar med projekt åt kommuner och myndigheter inom va området. Han framhöll även att han vi många tillfällen arbetat ihop med andra experter inom avloppshantering och vattenvårdsfrågor både inom Sverige och internationellt.

Experten Peter Ridderstolpes presentation

Peter höll denna presentation för domstolen . Det är liknande föredrag som han hållit som lunchseminarium på riksdagen, och i maj hos Roland Karlsson på lilla Sandviken, (då även några få politiker och tjänstemän från Köping närvarade, så informationen var inte ny från Peters sida.)

Han gick igenom fakta om våra områdens bidrag till Mälarens tillskott av näringsämnen och visade återigen på hur han, ur kända officiella data, räknat ut att vårt tillskott av fosfor till Mälaren är ca 20 kg per år. Dessa utsläpp satte han i relation till Köping kommuns utsläpp från reningsverk, åar och bottensediment, på 20 000 kg fosfor/år. Därav står reningsverket för 1000 kg i kontrollerade utsläpp och 100 kg i bräddningar. (anm: Reningsverket breddade 57 000 m3 helt orenat avloppsvatten rakt ut i Mälaren 2015 enl deras egen miljörapport. Mängden motsvarar halva Köpings stora silofylld med avloppsvatten.) Till de 20 000 kg/år skall adderas hamn, åkrar och skog gränsande till Mälaren, Vår avloppsrening av 20 kg fosfor motsvarar fosforläckaget från 5-10 ha åker och kostar  oss fastighetsägare 50 000 kr/kg, bonden köper fosforn för ca 12 kr/ kg.

Peter visade att de utsläpp vi åstadkommer av läkemedel, plastpartiklar, smittämnen och kväveutsläpp är lägre i dagsläget än med en kommunal anslutning. Utsläppen av fosfor är i samma nivå, dvs i stort sett obefintlig. Kommunen fångar denna näring med aluminium eller järnoxid och blandar avloppsslammet med andra kemikalier och andra avlopp och får ett giftigt slam, som läggs på deponi och täcks för att inte lakvattnet skall förstöra naturen- just nu.)

Eftersom uppdragsgivaren åt Peter var Roland Karlsson, som sakägare till den sjöförlagda ledningen, så visade Peter på att markbädden på 200 m2 som är ansluten till 12 hushåll på La Sandviken gott och väl räcker till om dessa hushåll blir permanentboende. Anläggningen är inte i behov av övervakning, arbetar utan el, och naturen bryter ner resp fångar ämnen som inte skall spridas. Detta till skillnad från ett kommunalt reningsverk som alltid behöver bemanning, är beroende av larm för att snabbt kunna åtgärda fel och är elberoende och kräver reservkraft för att inte förstöra Mälaren som är vattentäkt för drygt 2 miljoner människor. Testrapporter från reningen och i Mälaren utanför markbädden har tidigre skickats in till domstolen.

Peter fortsatte med att beskriva vår vattenförsörjning och och visade att våra brunnar får grundvatten från områdena 5-10 km norr om oss.  Han påpekade att någon risk för problem med vattenförsörjning visade inte de officiella data som han redovisade. Däremot rekommendera han ägarna/områdena som har brunnar  med saltvatteninträngning att borra betydligt grundare och ev spräcka upp berget, alternativt borra flera grundare hål och förbinda dessa. Tipsen kommer från Bo Olofsson, proffesor på KTH (anm: men de jag talat med inom brunnsborrning känner till detta).

Peter framhöll att det är inga avancerade beräkningar som han har gjort om avlopp och vattensituation, det är data som miljöförvaltningarna med lätthet borde ha tagit fram i början av va-projektet, för att bedöma behovet av åtgärder.

Peter rekommenderade Köpings kommun att arbeta med minskad övergödning och bättre hushållning genom att:

  • Underhålla befintligt system föra att minska vattenförluster och bräddningar.
    Komplettera avloppsverket med rening utomhus (våtmark eller bevattning)?
  • Arbeta för källsorterande avlopp både i staden och på landet. Lär av tex Södertälje.
  • Subventionera fiske av karpfisk.
    Rolands fiske tar bort betydligt mer fosfor från Mälaren än vad
    bebyggelsen vid N Mälarstranden tillför.
  • Ta fram strategi/plan för dagvatten. Kan åtgärder göras i befintliga system (hamnen?).
    Trög dagvattenavledning för all nyproduktion.
    Rusta för nytt klimat.
  • Samarbeta med jordbruket, entreprenörer och medborgare

Peter underkände den MKB (Miljökonsekvensbeskrivning) som Köping gjort, inga fakta har presenterats utan enbart allmänna ord om Mälaren och miljön runt om.

Peter avslutade med att peka på att omvandlingen till ett permanentboende med större hushåll, och ökad nyttjande av områden i strandnära lägen kommer påverka naturen och Mälaren betydligt mer än med dagens lågintensiva fritidsboende.

Juristen Roland Norléns presentation

Sen var det dags för Roland Norlén. Se presentation.  Han tog avstamp i miljöbalken MB 11:6
=> en vattenverksamhet får bedrivas endast om dess fördelar från allmän och enskild synpunkt  överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den.

Norlén utgick ifrån att Köpings kommun anför två fördelar med det ansökta projektet:

  1. Minskade utsläpp av fosfor och kväve till Galten och Köpingsviken.
    => För detta finns ingen redovisning för nuvarande utsläpp av fosfor och kväve och hur stor minskningen blir.
        Därmed är påståendet  om en rejäl minskning av utsläppen ej styrkt.
        Fördelarna är ej styrkta i MKB, finns alltså ingen fördel enligt MB 11:6 vad gäller minskade utsläpp.
  1. Säkra tillgång till vatten för fastigheterna på norra Mälarstranden.

    Påståenden i ansökan:
    – Risk för att nuvarande brunnar inte långsiktigt kan försörja området med vatten.
    – Grävda brunnar har visat på låga uttagskapaciteter.
    – Provtagning visar att ett antal brunnar är påverkade av avloppsvatten.
    – Undersökningar visar att framförallt i den östra delen av området finns det
      begränsade möjligheter att ordna en gemensam vattentäkt för hela området.

  • Vilka undersökningar åberopas för att styrka dessa påståenden?
    Inga fakta finns redovisade i ansökan, bara obestyrkta påståenden !
    Kommunen har inte lyckats (försökt) visa att det är nödvändigt
    att ansluta norra Mälarstranden till vattenverket i Köping


Jurist Norlén avslutar sin presentation med frågan om:
Varför driver kommunen detta onödiga stora dyra VA-projekt ?
Som svar gav han:

  • Kommunen vill exploatera norra Mälarstranden och bygga ut infrastrukturen.
  • Öka statusen på området.
  • Nya sjönära bostäder, för att locka nya resursstarka människor till norra Mälarstranden.
  • Minska på fritidsboendet.

Yttranden från andra fastighetsägare

Lars- Göran Karlsson begärde ordet och talade om hur kommunerna använder översiktsplaner, plan- och bygglagen och lagen om allmänna vattentjänster (LAV) till att omvandla fritidshusområden i Köping och i övriga Sverige till områden för permanentboende, och att miljöfrågan används felaktigt och utan bevis, till att byta ut en befolkning till en annan. Utgångspunkten är att byta en befolkning som till stor del består av pensionärer till en mer lukrativ befolkning som får möjlighet att köpa tomter billigt av panikslagna fastighetsägare, som annars blir för mycket skuldsatta. Kommunerna hoppas genom detta få in högre skatteintäkter.
Lars- Göran refererade också till ett telsamtal med en av Köpings partiledare, som idag är kmmunalråd, dagen före verksamhetsområdet (VO) i Köping bestämdes, i nov 2016. Lars-Göran frågade om det för miljön som VO beslöts, och fick till svar att det var det inte, enbart ekonomin. 

Roland Karlsson, La Sandviken anförde att lokala lösningar kan byggas för ⅓ av kommunens kostnad för va och att områdes-representanter (strategigruppen) gått runt med en entrepenadfirma, BMED, specialiserad på små avlopp i respektive område och diskuterat olika avloppsreningslösningar. Kostnaden kan hållas låg genom att minska på behovet av grävning och sprängning och minska antalet pumpar från fastigheterna genom att ta hänsyn till topografin. Lokala lösningar behöver inte heller kopplas mot det centrala reningsverket, utan kan hållas lokala, ibland genom att förbinda 3-5 fastigheter, ibland hela områden som på Stäudd.
(anm:  I ett av yttranden från strategigruppen till MMd finns alternativa lösningar presenterat. Se vår hemsida, Norrmalarstrand.com.  Gruppen redovisade alternativ 2017-06-18 på ett välbesökt stormöte för fastighetsägarna på norra Mälarstranden.
Kommunen redovisade i sin presentation att alternativet till en sjöförlagd ledning är 3-4 mindre reningsverk. Dessa skulle kosta mer än sjöledningen och markförläggningen skulle bli densamma. Strategigruppens undersökningar och prisindikationer pekar på att va-lösningar går att göra betydligt billigare än kommunens alternativ.)

Stefan Jönsson, Bastviken anförde att bräddavloppet från pumpstationen på La Sandviken ligger mitt emellan tre badplatser på La. Sandviken, Bastviken och KMS båtklubbsö Kråkan, och att avståndet är mindre än 150 m till dessa badplatser. Vid normal sydvästlig vind förs bräddat orenat avloppsvatten direkt till Bastvikens och La: Sandvikens badplatser. Ett enda utsläpp genom bräddning står sannolikt för mer än vad områdena har släppt ut under 50 år. Miljökonsekvens utredningen är inte fullständig och Bastviken ställer sig bakom påståendet att MKBn är undermålig.

Avslutning

Domaren frågade avslutningsvis om jurist Norlén hade haft några utlägg som sakägare, och Norlen lämnade över krav till domaren för sig och Peter. Domaren kompletterade sin fråga med om inte också Roland Karlsson hade haft utgifter, vilka skall adderas till sakägarens kostnader gentemot kommunen. Kommunen begärde underlag för kostnaderna, vilket därefter också överlämnades.

Kommunen blev tillfrågade om de hade något mer att anföra, men man bad att återkomma när man tagit del av Peter och Norléns presentationer.
Små korta noteringar och förtydliganden kan domstolen nu ta emot, däremot ej längre skrifter.

Dom meddelas

Dom kommer att meddelas 15 feb kl 13. 30.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *