Slam från reningsverk/Vi skall inte godta spridning av PCB och dioxiner i vår framställning av barnmat.

Hej våra slamkritiker!

Trots att Livsmedelsverket tidigare varnat för de farliga miljögifterna dioxin och PCB, har man nu skärpt riskbedömningen ytterligare.

Se nedan:
– Insändare 2018-11-21 i GP
– Livsmedelsverkets skärpta syn på miljögifterna.
– Kommentar av Gunnar Lindgren

I och med att jordbruket fortsätter att sprida ut de i reningsverken ihopsamlade miljögifterna, trots denna skärpta syn på miljögifterna, måste vi nu agera mer kraftfullt.

Gunnar Lindgren

______________________________________________________

Insändare i GP 2018-11-21

Till Fria Ord GP

I lördagens och söndagens GP fanns två artiklar om mat och hälsa. Hälsosamma ämnen i vår kost redovisades och diskuterades. Men en viktig och närmast avgörande information saknades i båda artiklarna. Det gäller hälsoskadliga miljögifter i våra animaliska livsmedel.

Livsmedelsverket har redovisat ett 80-tal allvarliga miljögifter i kött och mjölk. För vissa anger Livsmedelverket att de utgör en ”betydande risk” för barn, samt att vi måste se till att våra barn få i sig så lite som möjligt”.

Livsmedelsverket slår fast att ”Risken beror inte bara på hur farligt ett ämne är, utan även på hur mycket man får i sig av det.”

”Vissa grupper kan också vara mer känsliga, till exempel små barn.” Dessa får mer allvarliga miljögifter från mjölk och kött än från fisk.

Enligt Livsmedelsverket kan denna typ av miljögifter påverka fortplantningen, immunförsvarets funktion, hormonsystemen, utvecklingen av centrala nervsystemet, barnens motoriska och kognitiva utveckling samt orsaka cancer.

Det som föranleder detta inlägg är det faktum att de flesta av dessa miljögifter samlas upp i slammet vid våra reningsverk och sprids sedan på jordbruksmark. Kor får beta på slamspridd mark efter en tid, s k ”karens”. All slamspridning måste upphöra omedelbart.

Gunnar Lindgren Älvängen

__________________________________________

Livsmedelsverkets skärpta syn på miljögifterna.

Efsa skärper bedömningen av dioxiner och PCB, Lyssna 2018-11-20

Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, Efsa, skärper sin bedömning av hur mycket dioxiner och PCB man kan få i sig utan risk för hälsan. Dioxiner och PCB är gifter som tidigare spridits i naturen och därmed också finns i mat, särskilt i vissa feta fiskar.

PCB och dioxiner är miljögifter som vi får i oss via maten. Ämnena finns i feta animaliska livsmedel som fisk, kött och mejeriprodukter. Särskilt höga halter finns i fet fisk som strömming och vildfångad lax från förorenade områden, till exempel Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern.

Efsa har gjort en ny, omfattande riskbedömning som lett till en kraftig sänkning av den mängd som bedöms att man kan få i sig varje vecka, hela livet, utan risk för hälsan – det tolerabla veckointaget (TVI). En stor del av befolkningen, både i Sverige och andra länder, ligger i dagsläget över Efsas nya TVI, samtidigt som halterna av dessa ämnen i miljön och vår mat har minskat kraftigt sedan 70-talet.

– Livsmedelsverket tittar nu närmare på vad den nya bedömningen betyder för oss i Sverige. Dioxiner och PCB är miljögifter som fått stor spridning i naturen och finns därmed tyvärr i en stor del av den mat vi äter. Det går alltså inte att undvika ämnena helt, men ett enkelt sätt att minska risken att få i sig höga halter är att följa våra råd om fet fisk från Östersjön och Bottniska viken, säger Emma Halldin Ankarberg, toxikolog vid Livsmedelsverket.

Tidigare bedömning

Den tidigare bedömningen gjordes 2001 av EU:s vetenskapliga livsmedelskommitté (SCF) och baserades på studier på råttor. Efsas nya bedömning baseras bland annat på studier på människor. Studierna visar att dioxin och PCB kan påverka bland annat våra spermier, hormoner och tandemaljen om vi utsätts för ämnena under känsliga perioder.

– Det är bra att kunskapen ökar om hur dessa ämnen riskerar att påverka oss. Även om mängden av dessa miljögifter glädjande nog sjunker i miljön får vi alltså fortfarande i oss för mycket dioxin och PCB via maten, säger Emma Halldin Ankarberg.

I Sverige har problematiken med dioxiner och PCB varit aktuell i många år och Livsmedelsverket följer forskningsläget noggrant.

– Vi har haft råd om fisk som innehåller höga halter av dioxin och PCB på olika sätt ända sedan 1970-talet, och med den här nya informationen behöver vi se över om vi måste justera de konsumentråd vi har idag, säger Emma Halldin Ankarberg.

Fakta om Dioxin

  • Dioxiner och PCB är organiska miljöföroreningar som fått stor spridning i miljön.
  • Ämnena är fettlösliga och finns främst i feta, animaliska livsmedel som fisk, kött och mejeriprodukter.
  • Vi människor får i oss mest dioxiner och PCB via maten.
  • Särskilt höga halter finns i fet fisk som strömming och vildfångad lax från förorenade områden, till exempel Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern.
  • Barn, ungdomar, kvinnor i fertil ålder samt gravida och ammande bör inte äta denna fisk mer än två till tre gånger om året. Övriga rekommenderas att inte äta den mer än en gång i veckan.
  • Efsa bedömer att det tolerabla veckointaget (TVI), det vill säga den mängd som man kan få i sig varje vecka hela livet utan hälsorisker, är 2 pikogram per kilo kroppsvikt. Det gamla värdet var 14 pikogram per kilo kroppsvikt.

Dioxiner och PCB 

All fisk är inte nyttig – råd för olika grupper

Livsmedelsverkets råd om fiskkonsumtion

EFSA: Dioxins and related PCBs: tolerable intake level updated

_____________________

Kommentar av Gunnar Lindgren

Myndigheter vill gärna förknippa PCB och dioxiner med fiskkonsumtion – särskilt ”fet Östersjöfisk”. Troligen för att inte sprida ”oro”. Men det avgörande för vår hälsa är INTE halterna i olika livsmedel utan storleken på INTAGET. Då framträder en annan och mer bekymmersam bild. Här redovisas hur mjölk och kött är den stora källan för PCB och dioxiner till våra särskilt känsliga barn.

Barns, 4-12 år , intag av dioxin och dioxinliknande PCB-er. Fisk/skaldjur 30 procent, kött 33 procent, mejer 33 procent, ägg 1 procent och oljor/fett 3 procent.

Figur 4. Olika livsmedelsgruppers bidrag till det totala intaget av dioxiner och dioxinlika PCB hos barn (4-12 år). Beräknat utifrån medelkonsumtion i matvaneundersökningen Riksmaten 2003.

Gunnar Lindgren

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *