Yttranden till MMd, enkät 2009, va-på St Aspholmen, detaljplaneändring Tavsta Hage

Hej, ni på Köpings norra Mälarstrand.
Utskick från mark och miljödomstolen (MMd) ang sjöförlagd va-ledning
Mark och miljödomstolen har till flera av er skickat ut om kommunens ansökan om att få lägga en sjöförlagd ledning i Mälaren till våra områden. 8 km ledning, 4 pumpstationer med bräddavlopp placerade intill badplatserna.
Vi har i strategigruppen varit osäkra på om vi alla kan skriva till domstolen eller om det bara är sakägarna, dvs vattenägarna. Lars-Göran har därför varit i kontakt med domare Tidblom, som kommer driva målet som en förhandling som sker i Köping, trol före jul.
Vi har fått reda på att vi alla kan skriva till domstolen.
SÅ: Ifall ni vill förmedla synpunkter till Mark och miljödomstolen, så passa på till den 30 okt. Ni har två helger på er. 
Skicka det till   Mark och Miljödomstolen, Nacka tingsrätt: nacka.tingsratt@dom.se. Märk med mål M 2878-17.
Lite bakgrundsfakta:
Enkät
Enkät 2019 från kommunen om våra vatten och avlopp.
Köping skickade ut en enkät 2009 och frågade om vår va status.
Lars- Göran har fått ut enkäterna och gått igenom svaren. Av 235 fastigheter, bedömde han ca 15 som ev. olämpliga. Grunden till Köpings beslut om va ledeningen grundar sig på denna enkät, trots att det övervägande antalet avlopp och brunnar var ok, att vår hälsa och miljö hotades.
St. Aspholmen
Diskussioner pågår i Köpings kommun om att bryta ut St Aspholmen ifrån de som skall tvångsanslutas till kommunalt va.
Anledningen är att Västerås inte kommer koppla upp öarna till kommunalt va.  Då kan Köping göra likadant!
När frågan om st Aspholmen jämfört med båtklubbarna togs upp på stormötet i maj 2017, så svarade Göran Nilsson, miljöchefen, att vi i församlingen skulle inte begripa varför och att frågan var för svår för oss, och så förklarade han att på båtklubbarna finns 1 fastighet, men på St Aspholmen finns 20 fastigheter.
På båtklubben stavbyskär, ”kråkan” uppfördes en mulltoa 2016. Tanken är ca 4 m3 stor och är placerad direkt under dasset. St aApholmens innevånare är nog betydligt färre än vad det är på Kråkan. Under för och eftersäsong är det ca 10-15 båtar där varje helg, på storhelger som midsommar och städdagar ca 40-45 båtar.
Kommunen skriver ju också om vår dricksvattenförmåga, att vid midsommar så kommer vattnet inte räcka i våra områden pga befolkningsmängden. Av någon anledning räcker vattnet på Kråkan, eftersom man tar med sig vatten hemifrån. Båtfolkets häsla är inte hotad, de som valt att ha låg standard på fritidshuset och använder det på sommaren, de hotas av dålig hälsa eftersom några inte har bra vatten. Det finns kanske 50 brunnar på Norra Mälarstrand, alla döms ut utan undersökning.
Så, på vilka miljö och hälsomässiga grunder skulle st. Aspholmen anslutastidigare, och vad har förändrats sen beslutet? Har man insett att det är en ö utan fast förbindelse, så man kommer inte få en fast bebyggelse där? Det är dags att tjänstemännen gör ett besök och utövar tillsyn av avloppen på st Aspholmen. Men det krävs båt, bilen går inte att köra dit.
Är det samma lösa antaganden om miljö och hälsofara för resten av Norra Mälarstranden?
Ändring av detaljplan för Tavsta hage.
Köpings kommun skriver i Konsekvenser av planens genomförande: ”En kvantifiering av dagens utsläpp är inte möjlig med den information om anläggningarna som finns insamlad. Det är dock rimligt att anta att det kommunala avloppsreningsverket har en effektivare rening på BDT-vattnet än vad stenkistor i tunna jordlager kan ha. Sammantaget borde kvaliteten på vatten som når Mälaren förbättras väsentligt vilket bidrar till att uppfylla miljökvalitetsnormerna”
Båtarna på båtklubbarna på Gliparna och Kråkan  släpper ut disk och handfatsvatten och i vissa fall duschvatten direkt ut i Mälaren. Det är det som är BDT vatten. Hur det ena vattnet kan förstöra Mälaren, men inte det andra är inte begripligt. Särskilt när markens upptagningsförmåga för t ex fosfor är 1 miljard gånger bättre i mark än vatten. 1 m3 jord motsvarar 1 km3 vatten.  Sedan 2014 är det inte tillåtet med fosfor i disk och tvättmedel.
Leder åtgärderna till bättre miljö, och står den ekonomiska kostnaden i proportion till miljövinsten? När vi i strategigruppen resp Peter Ridderstolpe/WRS, föredragshållaren hos Roland Karlsson i somras,  räknat på utsläppen, så blir utsläppen större genom anslutningen till reningsverket, än i dag.
Vi står för högst 20 kg fosfor ut i Mälaren,  Köpings kommuns utsläpp är 20 000 kg + hamn+ åkrar och skog intil Mälaren. Därav  står sedimentlagren i Mälaren för 3 000 kg, reningsverket 1000 kg+ 100 kg pga breddningarna.
Hur kan kommunen hävda att reningsverket har en effektivare rening, och att bidraget till kvalitetsnormen för att nå god vattenstatus i Mälaren 2021 är så stort att vår insats på ca 100 miljoner kronor står i rimlig proportion till miljönyttan, det som miljöbalken 2:7 föreskriver.
För strategigruppen
/Anders Segerberg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *