Ska vi rena vårt enskilda avlopp från fosfor med svenskt biokol eller importerad Polonite?

Rena våra enskilda avlopp från fosfor med biokol?

Hur skall slamberget tas om hand om efter reningsverken.

Jo, man kan utvinna fosfor ur det.  Genom att värma upp slammet så att vattnet avdunstar så får man en brännbar produkt. Detta torkade slam kan man sedan elda upp. Ur askan kan man därefter med en patenterad metod som Ragnsells äger få fram fosfor.

Mikroämnena , och andra näringsämnen, t ex N och K utvinns inte.
Är detta en bättre metod än att låta näringen från landsbygden tas om hand om av infiltrationsbäddar?

Rena våra avlopp från fosfor med importerad Polinite?

Om du har ett minireningsverk så skall i många fall det installeras en fosforfälla.
Fällan består av en stor säck på många hundra kilon som kan placeras efter minireningsverket eller en innesluten markbädd.
Säcken innehåller Polinite, dvs en kalkstensprodukt från Polen som också kallas Opoka (säljs av Svenska Ecofiltration). Forskning på KTH leds av samma person som är delägare i kommersialisering av produkterna.

  • Den suger åt sig den fosfor som går genom minireningsanläggningen.
    Säcken skall bytas med jämna intervaller, t ex var eller vart annat år. Säcken är tuung, så det behövs ofta kranbil för att lyfta den.
    Säckens innehåll anses av kommunerna som hushållssopor, men i alla fall i ett fall så hänvisar kommunen till en bonde som ”strukturkalkar” med detta.
    Fosformängden i säcken uppgår till något kilo när den är mättad och måste bytas. Det är mycket material och fossil energi som går åt för att återföra denna mängd fosfor till åkermark.  För fastighetsägaren är kostnaderna höga (2000-3000 kr per år) och för jordbrukaren är näringsinnehållet försvinnande litet. En normal spannmålsbonde omsätter flera tusen kg fosfor per år vid brukande av sina åkrar.  En normal svensk leråker innehåller 2000 -3000 kg fosfor/ha.
  • Varför skall minireningsverket ha fosforfällan om fosforn ändå inte kan bli en resurs för jordbruket?
  • Varför använda fosforfällor överhuvudtaget. Den fosfor som samlas upp fastnar så gott som alltid i marken intill. Om ej så får man åtgärda just dessa avlopp. Mängden fosfor som fångas för att inte göda vattendragen är marginellt i förhållande till alla andra källor.
  • Är det någon som tjänar pengar på denna produkt och som vill att den används?

En kommentar

  1.  
    Fosforfiltren typ Polonite och bränd kalk är stora CO2-bomber, främst vid tillverkning men även vid transporterna för Polonite, som ska fraktas över Östersjön och ut till fastigheterna för att sorbera några få procent P som det återigen går åt fossil energi för att sprida på mark tillsammans med sorptionsmaterialet Polonite. Det krävs inte så mycket sunt förnuft för att inse hur fel detta med P-filter är tänkt. Folk luras på dessa filter trots att de vanligen inte behövs om det renade spillvattnet släpps ut i mark. Det är dessutom förrädiskt att man tvingar på dessa filter på fastighetsägare med hänvisning till miljön. Om man inte är insett i täkt- och tillverkningsprocessen i Polen så är det naturligt att man accepterar det för att inte skada miljön.

    Mvh!

    Lars Hylander

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *