Bblat/Replik till kommunens insändare i Bergslagsbladet

Köpings kommun publicerade den 18 juli 2018 en insändare där man uppger sig svara på olika frågor angående VA-frågan.

Den är helt uppenbart ett spel för gallerierna.

Kommunen erkänner att man ”inte varit tillräckligt bra i sin kommunikation kring detta komplexa ärende”, samtidigt som man säger att man ”vill och har fört dialog med boende och markägare i området under många år”. Vad man helt missar här är att en dialog per definition innebär en tvåvägskommunikation. När till exempel berörda fastighetsägare ville få framföra sin syn på saken och sina förslag kring VA-frågan i samband med ett möte som kommunen arrangerade i Ullvigymnasiet i maj 2017 möttes man av kalla handen från kommunens sida, vilket tydligt illustrerar att kommunen inte är intresserad av en dialog. Nämnda enkätundersökningar genomfördes för åtta-tio år sedan och visade tydligt att en stor majoritet av fastighetsägarna inte ville ha kommunalt vatten. Och då har dessutom anslutningskostnaderna flerdubblats sedan dess.

Att beslutet att göra norra mälarstranden till verksamhetsområde enligt lagen om allmänna vattentjänster är förenligt med lagens tillämpning innebär inte att beslutet är bra, och utesluter heller inte lokala lösningar eftersom lagen är teknikneutral. Det står bortom allt tvivel att kommunens projekt kommer att medföra stora och irreparabla ingrepp i naturen där man måste spränga bort hundratals ton urberg, vilket nästan helt går att undvika med lokala lösningar. Det kommer också att innebära en rad permanenta ingrepp och installationer i strandskyddat område i form av pumpstationer och ledningar. Projektet är också mycket tekniskt komplicerat jämfört med lokala lösningar och kommer helt säkert att drabbas av mer eller mindre frekventa driftsstopp med bräddningar som följd. Det är också klarlagt att kommunalt VA är mer resurskrävande på alla plan.

Vad gäller kostnadsfrågan så har fastighetsägarna tydligt redovisat att lokala lösningar, som skulle ge likvärdig eller bättre rening, kostar långt mindre än hälften av kommunens förslag. Den beräknade kostnaden för projektet på 80 miljoner kronor, som sannolikt är underskattad, kräver en anslutningskostnad på i snitt 267 000 kronor för de 300 fastigheter det är dimensionerat för (dock finns ju bara 235 fastigheter i verksamhetsområdet). Till detta kommer kostnader för installationer på den egna fastigheten på i snitt minst 100 000 kronor. Det är ett faktum att många kommer att tvingas ifrån sina hem och sommarstugor. Om man tittar på vilka som köpt fastigheter i området de senaste åren är det också uppenbart att det finns mycket få Köpingsbor bland dem.

Som ett sista argument för sin lösning tar kommunen upp dricksvattenfrågan. Det är sant att det nog inte finns tillräckligt mycket grundvatten av godtagbar kvalitet för att på sikt försörja området med dricksvatten. Men hur kommunens lösning ska kunna garantera dricksvatten till godtagbar kvalitet är minst lika tveksamt med tanke på de stora avstånden och på att en stor majoritet av fastigheterna utgörs av fritidshus, där vattenomsättningen under större delen av året blir liten eller i vissa delar rent av obefintlig. Kommunen talar om att med hjälp av genomspolning hålla vattentemperaturen på högst 13 grader, men på Runnskär som bara har en ledning på 500 meter lyckas man nu inte hålla temperaturen under 19 grader. Hur ska man då kunna hålla nere temperaturen i åtta kilometer långa sjöledningar en varm sommar? Dessutom innebär en kraftig genomspolning med renat vatten ett oerhört resursslöseri. Den mest uppenbara lösningen på dricksvattenproblematiken är att bygga gemensamma minivattenverk och ta vatten ur Mälaren, vilket skulle kosta 20-25 000 kronor per hushåll. Det kan väl inte ha undgått kommunen att långt över två miljoner människor får sitt dricksvatten från Mälaren?

Likt en papegoja fortsätter kommunens politiska ledning och tjänstemän att framföra sina till synes orubbliga ståndpunkter, oförmögna att ta till sig relevanta invändningar och ointresserade av att lyssna på de berörda fastighetsägarnas välunderbyggda förslag. Det är också tydligt att kommunens konsult – Sweco – bara har i uppdrag att genomdriva kommunens projekt. Inte att ta fram det miljö- och kostnadsmässigt bästa projektförslaget.

Roland Karlsson, Anders Segerberg, Bo Karlsson, Lars-Göran Carlsson, Jan Gustafsson, Kent Andersson, Bengt Säfström

för Strategigruppen för fastighetsägare på norra mälarstranden, som samlar cirka 160 fastighetsägare

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *