Replik Bostadspolitik, Dalademokraten. Schyman och Engman – glöm inte vanligt folk som hotas av kommunalt VA-bedrägeri

Hej alla!

Det är otroligt spännande att läsa om alla de initiativ som tas lokalt av alla er. Jag är mycket imponerad av det som skrivs och framförs. För mig som tidigare var involverad på detaljnivå kring olika utbyggnadsprojekt i våra primära rekreationsområden känns som frågorna ”stått stilla” under ganska så lång tid.
Jag läste en artikel i Dala Demokraten i går apropå bostadspolitiken av Gudrun Schyman och Barbro Engman. Den var riktigt bra men jag saknade en grupp i samhället; här är min replik;
Bästa hälsning
Ulf

Schyman och Engman – glöm inte vanligt folk som hotas av kommunalt VA-bedrägeri

Replik: Bostadspolitik

Gudrun Schyman, Partiledare Feministiskt initiativ och Barbro Engman, F. d. förbundsordförande Hyresgästföreningen har skrivit den kanske hittills viktigaste artikeln om bristen på bostadspolitik och dess konsekvenser (DD 24/04). Artikeln är en utmärkt ingång till en beskrivning av de orättvisor som i dag råder på detta centrala samhällsområde. Utan bostad blir vårt samhälle successivt alltmer dysfunktionellt.

Många negativa krafter vid ombildning till bostadsrätt

I vårt bostadsområde, mitt i Stockholm, ombildades ett väl fungerande hyresrättsboende till en bostadsrättsförening med över 500 bostäder. Förutom att prisnivån från kommunens attraktiva erbjudande, där priset fördubblades dag 1 efter ombildningen, inleddes en process där lokaler för social service sades upp som exempelvis dagverksamhet för barn och ungdomar med särskilda behov, stadens familjeenhet, äldreomsorgen samt ett populärt dagis. Resultatet blev nya, dyra smålägenheter för en liten grupp höginkomsttagare.

Denna omvandlingsprocess har inte varit exklusivt för just denna bostadsrättsförening utan är ett mönster inom Stockholms stad. Vi börjar nu se konsekvenserna i form av svårigheter att fylla vakanser inom sjukvården och omsorgen. Även hitech-företagen i Stockholm har svårt att rekrytera personal där just bristen på överkomliga bostäder är en viktig förklaringsfaktor.

Småhus, villor och enklare stugor

Förutom de problem som Schyman & Engman apostroferar kan nu en ny grupp läggas till de som har, eller är på väg att få problem med sin bostadssituation, en grupp husägare som numera också omfattas av medelinkomsttagare. Denna grupp bor i tidigare perifera lägen gentemot tätorternas centrala delar, områden som tidigare varit relativt ointressanta för den kommunala bostadsförsörjningen men i takt med bostadsbristen och tätortsexpansionen nu är högintressanta för bostadsexploatering. Även landsbygden omfattas av denna nya politik vilket är förödande för landsbygdsutvecklingen. I denna grupp finns de som har villor, fritidshus och enklare stugor. Denna grupp är nu hotad av kommunala VA-anslutningar på flera hundratusentals kronor där kommunerna säger – betala eller flytta!

Skälen som framförs av kommunpolitiker och kommunala tjänstemän, eller snarare svepskälen, är brister i VA-anordningar och små enskilda avlopp. Även de som har av kommunen godkända VA-anordningar omfattas numera av detta hot. Efter att själv ha uppmärksammat frågan utifrån problematiken med växtnäringsslöseriet, dvs bristen på kretslopp mellan stad till land, via ett arbete för den tidigare Europaparlamentarikern Marit Paulsen, kan jag konstatera att denna kommunala process är mycket tveksam ur miljö- och hälsosynpunkt, rättvisesynpunkt samt klimat- och hållbarhetsaspekter. För att inte tala om social hållbarhet. Dessutom finns forskning som talar ett helt annat språk än det som kommunala företrädare nu framför och som nu börjar sippra fram i media. Senast en forskningrapport från SLU om markretention, ett ämne som nyligen var uppe i en interpellationsdebatt i Riksdagen mellan miljöminister Karolina Skog och den moderata riksdagsledamoten Riedl Edward, som nu kommer att ses i nytt ljus.

Statlig utredning missar målet?

För närvarande pågår en statlig ensamutredning – Hållbara vattentjänster – som under maj månad kommer att presentera sina utredningsförslag. På deras sida på Facebook – 14 april 2018 – kan man bland annat läsa följande om ett av förslagen:

” – Ett tillägga till §6 i vattentjänstlagen som säger att kommunerna ska beakta möjligheten till andra enskilda lösningar som har ett motsvarande skydd för miljö och hälsa innan de bygger ut kommunalt vatten och avlopp.”

Med tanke på att den nuvarande lagen redan ger en fastighetsägare möjligheten att påvisa att om de har en bättre lösning än den kommunala lösningen så ska den lösningen godkännas. Hittills har ingen fastighetsägare fått rätt under denna lagstiftning vilket gör utredningens förslag mycket vag – vad händer om kommunen inte VILL beakta möjligheten till andra enskilda lösningar?

I andra sammanhang är det olagligt att pracka på människor produkter och tjänster som man inte har beställt och inte har behov av följt av en faktura. Det kallas då bedrägeri. Frågan är om Sveriges kommuner gör sig skyldiga till ett brott eller inte. Det pågående Stugupproret och sajten VA-i-tiden ger mer kött på benen för de som vill veta mer om denna ödesfråga för hundratusentals svenskar.

Ulf Svensson, civilekonom och tidigare forskningsassistent på Chalmers Arkitektur

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *