Små avlopp, Interpellationsdebatt 2018-04-17

Karolina Skoog fick 2018-04-17 återigen förklara varför kommuner får fortsätta tvångsansluta FÄ på landet till kommunala verk när bättre och mycket billigare alternativ finns. Även behov och rimligheten i kraven på P rening ifrågasätts. Retentionsrapporten och kalla fakta nämns i sammanhanget.

2 kommentarer

  1. Brev till va-i-tiden nätverket, samt till en del riksdagsmän inkl Edward Riedel (M) som debatterade samt en del media som TV4-Kalla fakta, P1-ekot, BBlat, villaägarna, Hela svergige skall leva, Land m fl

    Hej,

    Carolina Skoog fick igår återigen förklara varför kommuner får fortsätta tvångsansluta FÄ på landet till kommunala verk när bättre och mycket billigare alternativ finns. Även behov och rimligheten i kraven på P rening ifrågasätts. Retentionsrapporten och kalla fakta nämns i sammanhanget. 
    https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/interpellationsdebatt/enskilda-avlopp_H510454

    Jag hör på inledande svaret från CS att hon (MD och Hav som informerar henne) tagit visst intryck. Rapporten om markretention gerr hon inte mycket för.  Vad säger ni?

    Som jag skrev i påskbrevet- fungerar makretentionen?
    Hur fungerar den ifall man bygger kretsloppshus i städerna och bdt vattnet blir gödning i stora växthus och leds sen ut i parkerna. Urin och bajs sugs ner och våtkomposteras och blir gödsel.  Dagvattnet skall inte till reningsverken och led också ner i parkerna, t ex i det stora projekteten Norra djurgårdsstaden. 

    Hur fungerar markrenentionen för städernas avloppsledningar, då de läcker. Är det risk för salmonella och kolera då. Aldrig hört det, trots stora läckage.  
    Ett av reningsverken i Umeå brann ner, och allt avlopp rann ut i fjärden. Man konstaterar efteråt att ingen större påverkan skett. 
    Reningsverket i Smedjebacken fungerade inte tillfredställande i somras och släppte ut för 1000 Pe (personekvivalenter). Ingen fara säger man från kommunen, sjön barken är undernärd. 
    Vänersborgs reningsverk släpper ut 18 000 m3 orenat avloppsvatten, inga problem. Köping 50 000 m3.  Inga problem. 
    En av badplatserna på Värmdö stängdes i somras pga av bräddning. 

    CS talar om att många vill flytta ut på landet. Ja, det är väl den drivande frågan. Då vill kommunen ha kommunalt vatten och avloppp installerat i fastigheterna. Det leder till snabba omvandlingar av fritidshusområden, landsbygdsfolk som levt i generationer på landet tvingas snabt och effektivt bort om de inte har säg en halv miljon i fickan.
    Men är det då rimligt att ta bort mulltoor, septiktankar, förbränningstoaletter, torrdass, trekammarbrunnar med infiltrationsbäddar och långt till grannar och byta ut det meot kommunala anläggningar. Vinner vi en så mycket bättre miljö, att det är värt att människor tvingas från sina hem? Kostnaden spelar ingen större roll, det är ju enskilda som betalar, inte kommunerna. 
    Varför inte ordna järnväg och spårvagnslinjer till områdena då också, eller större säkrare vägar och låta de enskilda i områdena betala direkt? Eller går det bara att tvinga folk att betala om man kan hänvisa till LAV.?

    Se http://www.va-i-tiden.se/2018/04/16/umea-reningsverk-forstort-i-brand-toaletter-paverkas/
    http://www.va-i-tiden.se/2018/04/09/vanersborg-solvarms-naturhus-3-stang-systemet-del-3-av-stefan-karvlings-blogg/ Det har kommit flera avsnitt av Stefan Kärvlings rapporter, där Vänersborgs förvaltning krånglar med tillstånd, och inte alls vill godkänna Solvarms lösning, trots att utsläppen är högst  en tiondel av kommunens. Men det är ju som Carl Lindström fått till svar av Tyresö kommun, det är bättre att släppa ut avloppet i Östersjön, än inget alls. 
    Här är en av alla som nu är hotad= tvingas flytta: http://www.va-i-tiden.se/2018/04/07/hur-skall-jag-kunna-bo-kvar-fragar-fattigpensionar-pa-ekero-faringso/

    /Anders

  2. Hej Anders!

    Bifogar en kommentar till ditt utmärkta inlägg!

    Som jag ser det finns ett antal luckor i resonemanget från Regeringens/statens sida gällande VA-frågorna;

    a) Vart tog kretsloppet vägen? Det pågår ett antal projekt i Sverige där man tar hand om växtnäringen – antingen via torr teknik (långkompostering) eller blötare sortiment (vakuumtoaletter som minimerar vattenanvändningen). Det finns även långt gångna planer på mer storskaliga, källsorterande system med efterföljande produktutveckling till gagn för jordbruksföretagen. Dessa system kan ses som slutna. I fallet med långkompostering kan vi också tala om att det är avloppsfritt. Denna innovation skedde redan 1939 i Sverige och är trots skaplig spridning en ganska anonym teknik.
    b) Cirkulär ekonomi. Genom att ta vara på växtnäringen i vårt toalettavfall – innan de når reningsverken – skulle vi kunna minimera kemikaliejordbrukets dominans och få tillbaka levande jordar. En baksida av vårt nuvarande avloppsystem är ju att det hotar både jorden (via slamspridning från våra s.k. reningsverk) och allt som släpps ut från våra reningsverk i havet/vattendragen (och då tänker jag inte på den allt frekventare bräddningen som sker). Avloppen hotas således både åkerjorden och haven vilka är våra huvudsakliga källor till våra livsmedel. Att blanda resursen dricksvatten med resursen toalettavfall till en omöjlig soppa verkar inte så genomtänkt från början.
    c) Koldioxidutsläppen. Ingen har räknat på CO2 utsläppen av våra VA-system vad jag har fått fram – material, schaktning, rördragning, massförflyttning, underhåll, drift osv.
    d) Om människor ska dra ner sitt resande med flyg (vilket är bra), åker kortare sträckor – helst med kollektiva färdmedel (enligt vår vice statsminister) – borde man tillbringa mer av sin fritid/semester i Sverige med omnejd. Många har en mindre stuga/hus som man vårdar ömt men som i dag hotas av kommunala VA-investeringar. Eftersom politikerna misslyckats med att göra våra 25 primära rekreationsområden tillgängliga för människor med normala eller låga inkomster blir en stugvistelse i ett koloniområde eller i ett fritidshusområde ett gott alternativ. Man kan fråga sig vad de med små inkomster ska ta vägen på sin fritid och sin semester om man tvingas betala flera hundratusen för ett avlopp som man inte beställt, inte behöver och som skapar problem för miljön.
    e) Senaste kommentarer från Gunnar Lindgren – Ren åker, ren mat – som senast häromdagen levererade följande fakta:

    ”Observera att plastpartiklar kommer till slammet dels från samhällets avloppsvatten, men en väsentlig del sätter reningsverken till själva som processkemikalie (aminoakrylat). År 2017 kom last/tankbilar till Ryaverket i Göteborg med följande kemikalier:
    polyaluminiumklorid 647 ton
    aminoakrylat 271 ton (plast)
    järnsulfat 3 239 ton
    natriumhypoklorit 60 ton
    metanol 2 448 ton och så vidare.

    Verket tar därtill emot cirka
    1 000 ton kemiskt avfall från
    reningen av dricksvatten. Totalt
    motsvarar detta cirka 700
    tankbilar, var och en lastad med
    10 ton kemikalier. Vart tar allt
    detta vägen? Merparten hamnar i slammet och därmed i vår livsmedelsproduktio.n

    Källa:

    http://www.gryaab.se/wp-content/uploads/2018/04/Miljörapport-Ryaverket-2017-rev.pdf

    Hade jag varit miljöminister hade jag varit mer noggrann med fakta.
    Bästa hälsning
    Ulf

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *