Interpellationsdebatt 2018-04-16 ang små avlopp, kommentarer

Hej,
Carolina Skoog fick igår återigen förklara varför kommuner får fortsätta tvångsansluta FÄ på landet till kommunala verk när bättre och mycket billigare alternativ finns. Även behov och rimligheten i kraven på P rening ifrågasätts. Retentionsrapporten och kalla fakta nämns i sammanhanget.
Jag hör på inledande svaret från CS att hon (MD och Hav som informerar henne) tagit visst intryck. Rapporten om markretention ger hon inte mycket för.  Vad säger ni?
Som jag skrev i påskbrevet- fungerar makretentionen?
Hur fungerar den ifall man bygger kretsloppshus i städerna och BDT vattnet blir gödning i stora växthus och leds sen ut i parkerna. Urin och bajs sugs ner och våtkomposteras och blir gödsel.  Dagvattnet skall inte till reningsverken och led också ner i parkerna, t ex i det stora projekteten Norra djurgårdsstaden.
Hur fungerar markrenentionen för städernas avloppsledningar, då de läcker. Är det risk för salmonella och kolera då. Aldrig hört det, trots stora läckage.
Ett av reningsverken i Umeå brann ner, och allt avlopp rann ut i fjärden. Man konstaterar efteråt att ingen större påverkan skett.
Reningsverket i Smedjebacken fungerade inte tillfredställande i somras och släppte ut för 1000 Pe (personekvivalenter). Ingen fara säger man från kommunen, sjön barken är undernärd.
Vänersborgs reningsverk släpper ut 18 000 m3 orenat avloppsvatten, inga problem. Köping 50 000 m3.  Inga problem.
En av badplatserna på Värmdö stängdes i somras pga av bräddning.
CS talar om att många vill flytta ut på landet. Ja, det är väl den drivande frågan. Då vill kommunen ha kommunalt vatten och avloppp installerat i fastigheterna. Det leder till snabba omvandlingar av fritidshusområden, landsbygdsfolk som levt i generationer på landet tvingas snabt och effektivt bort om de inte har säg en halv miljon i fickan.
Men är det då rimligt att ta bort mulltoor, septiktankar, förbränningstoaletter, torrdass, trekammarbrunnar med infiltrationsbäddar och långt till grannar och byta ut det meot kommunala anläggningar. Vinner vi en så mycket bättre miljö, att det är värt att människor tvingas från sina hem? Kostnaden spelar ingen större roll, det är ju enskilda som betalar, inte kommunerna.
Varför inte ordna järnväg och spårvagnslinjer till områdena då också, eller större säkrare vägar och låta de enskilda i områdena betala direkt? Eller går det bara att tvinga folk att betala om man kan hänvisa till LAV.?
http://www.va-i-tiden.se/2018/04/09/vanersborg-solvarms-naturhus-3-stang-systemet-del-3-av-stefan-karvlings-blogg/ Det har kommit flera avsnitt av Stefan Kärvlings rapporter, där Vänersborgs förvaltning krånglar med tillstånd, och inte alls vill godkänna Solvarms lösning, trots att utsläppen är högst  en tiondel av kommunens. Men det är ju som Carl Lindström fått till svar av Tyresö kommun, det är bättre att släppa ut avloppet i Östersjön, än inget alls.
/Anders

En kommentar

  1. Hej! Vet inte vad man skall säga, tycker att man står kvar på ruta ett och att allt hänger på utredningens utgång?

    CS hävdar att det finns en kvarts miljon enskilda avlopp som orenade går ut i vattendrag diken osv. Hur har man kommit fram till denna siffra? Miljökontoret i Smb. har inte kontroll på många av de anläggningar som finns i bruk. Många finns inte heller arkiverade och ingen vet varför det blivit så. Jag blev själv tillfrågad nyligen om min anläggning trots att jag förde direkta samtal med miljöinspektören och huruvida jag skulle gå tillväga då jag ersatte den gamla infiltrationsbädden (1970) med den ny i början av 90-talet. Kan denna denna siffra, en kvarts miljon, vara rimlig? Har miljöministern eller någon rådgivare tagit den ur luften?

    CS påstår att det redan idag görs en bedömning för vilken rening som är rimlig för varje anläggning. Om en anläggning inte riskerar att bidra till övergödning krävs ingen särskild fosforrengöring , enligt dagens regler?
    Vilken kommun är det?
    Det måste väl vara retention man syftar på?

    Intressant när CS påpekar att det har varit en olycklig tillämpning av lagstiftningen. Att det är därför som utredningen tillsatts.
    Märkligt att kommunerna inte uppmärksammat detta? Vi vet ju att detta bara utnyttjats av kommunerna och att det är sånt som måste komma allmänheten tillkänna.

    Åter igen visar miljöministern en uppenbar brist på insikt i frågan, kanske Grönvalls utredning kan bringa någorlunda klarhet och tydlighet i frågan som till och med politiker kan begripa. Den lagtext som nu gällt har tydligen inte efterlevts utifrån lagstiftarens intentioner?

    Så det var väl egentligen inga nyheter, eller……..?

    Mvh. / Kent Leonardsson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *