Retentionsrapporten och sammanställning av remissvaren: Brevväxling mellan Havs och vattenmyndigheten och en av författarna till retentionsrapporten.

Från: Lennart Sorby [mailto:lennart.sorby@havochvatten.se]
Skickat: den 6 mars 2018 11:01
Till: Kungsgården <Kungsgarden@telia.com>
Ämne: SV: Retentionsrapporten och sammanställning av remissvaren

Hej,

Det är riksdagen och regeringen som beslutar om vem som ska pröva små avloppsanläggningar och vilka grundläggande krav som ska gälla.

Därefter tolkar varje myndighet (kommun) vad och hur de ska besluta.

HaV ger stöd i den tolkningen (tillsynsvägledning), och min bedömning är att vår tillsynsvägledning ger kommunerna möjlighet att göra avvägningar beroende på plats och omgivning, vilket jag framfört tidigare.

Den som inte är nöjd med kommunens beslut får överklaga.

I övrigt avstår jag ifrån att kommentera dina inspel.

Mvh
Lennart Sorby

Från: Kungsgården [mailto:Kungsgarden@telia.com]
Skickat: den 6 mars 2018 07:42
Till: Lennart Sorby
Kopia: Margareta Lundin Unger; Åsa Gunnarsson; ‘Peter Ridderstolpe’; ‘Björn Eriksson’
Ämne: SV: Retentionsrapporten och sammanställning av remissvaren

Hej igen Lennart!

Min verksamhet styrs av Högskolelagen (1992:1434) med krav på  utbildning som vilar på vetenskaplig grund, på beprövad erfarenhet och oberoende forskning (2 §). Vår verksamhet ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa (5§).

Leds även Din verksamhet av dessa kriterier?

Om Du svarar JA så önskar jag få förklarat hur rättviseaspekten beaktas när enskilda fastighetsägare med små avlopp, som under decennier ibland generationer bott på sina fastigheter, tvingas bort från sina hem eftersom de inte har råd att betala höga avgifter för kommunalt avlopp?

Givetvis ska enskilda fastighetsägare inte skada miljön men i ett flertal fall har fastighetsägare med miljömässigt bättre toalettlösningar än de kommunala tvångsanslutits, vilket ofta lett till ”social rensning” eftersom endast de välbeställda blivit kvar. ”Social rensning” brukar Sverige protestera kraftfullt mot när de genomförs i andra länder. Varför sätter HaV ramar som medger detta?

Hur kommer det sig att HaV i sin vägledning inte beaktar MB:s krav om ekonomisk rimlighet för enskilda avlopp, medan man gör det för kommunala avloppsreningsverk som  tillåts bräddas pga att de av ekonomiska skäl dimensioneras med underkapacitet?

Jag uppfattar att Du lastar över på kommunen såsom tillsynsmyndighet att besluta om avloppsanläggningen är godkänd utifrån de lokala förutsättningar som råder i varje enskilt fall. Men varför sätter HaV inte upp tydliga ramar där retention i mark inkluderas. Detta saknas på HaV:s hemsida, vilket försämrar rättssäkerheten eftersom det tyvärr är så att det som avgör tillståndet, med de nuvarande otydliga reglerna, är handläggarens inställning och kunskap. Jag har upplevt hur en handläggare i fjällkedjans skogsbygd dömde ut fullt fungerande infiltrationer utan risk för eutrofiering av öringvatten. Medan andra inspektörer ser mellan fingrarna med att slutna tankar med WC vid  stockholmarnas fritidshus längs Östersjön töms rätt ut på de kala klipporna eftersom lagenlig tömning anses alltför dyr. I det senare fallet är det torra lösningar som är miljö- och resursmässigt överlägsna. I vårt globala samhälle så behöver vi beakta global resurshushållning, vilket jag lärde mig vid arbete i Afrika, bland andra med Hans Rosling.

”Factfulness” lånar jag från familjen Roslings arbete som en passande sammanfattning av vår rapport. Eftersom jag, till skillnad mot en del som svarade på er remiss, inte har några ekonomiska skäl som styr mig så instämmer jag helt med Anna Rosling Rönnlunds ord ”Det är så oerhört avslappnande att bara basera sina åsikter på fakta”.

Vänliga hälsningar!

Lars

Från: Lennart Sorby [mailto:lennart.sorby@havochvatten.se]
Skickat: den 28 februari 2018 14:25
Till: Kungsgården <Kungsgarden@telia.com>
Kopia: Margareta Lundin Unger <margareta.lundinunger@havochvatten.se>; Åsa Gunnarsson <asa.gunnarsson@havochvatten.se>; ‘Peter Ridderstolpe’ <Peter.Ridderstolpe@wrs.se>; ‘Björn Eriksson’ <bjorn.eriksson@vaguiden.se>
Ämne: SV: Retentionsrapporten och sammanställning av remissvaren

Hej,

Ursäkta sent svar, och dina frågor är inte bortglömda, bara att det är flera andra frågor som också ska bearbetas.

Samtidigt anser jag att jag har besvarat och motiverat huvuddelen av dina frågor, utan att ha fördjupat mig i detaljer i juridiken eller rapporten.

Utgångspunkten är att det är fastighetsägaren som ska se till att han/hon har en godkänd avloppsanläggning, och att det är kommunen såsom tillsynsmyndighet som beslutar om avloppsanläggningen är godkänd (tillstånd) – utifrån de lokala förutsättningar som råder i varje enskilt fall vilket även inkluderar att beakta markretention. Vi ska ge vägledning som ger ramarna, inte hur de ska göra. När vi som myndighet ger ut vägledningar måste dessa kunna användas generellt, över hela landet och fungera som ett stöd för tillsynsmyndigheter och rättsväsende.

Vi har, som jag tidigare beskrev, skickat rapporten på remiss till flera instanser och baserat på remissvaren har vi beslutat att inte ge ut rapporten. Vi avser inte att skicka rapporten för ytterligare vetenskaplig granskning. Däremot avser HaV att arbeta vidare med markretentionsfrågorna.

I övrigt avser jag inte kommentera dina propåer om vad HaV ska göra, men dina synpunkter finns med i vårt framtida arbete.

Mvh
Lennart Sorby

Från: Kungsgården [mailto:Kungsgarden@telia.com]
Skickat: den 21 februari 2018 21:52
Till: Lennart Sorby
Kopia: Margareta Lundin Unger; Åsa Gunnarsson; ‘Peter Ridderstolpe’; ‘Björn Eriksson’
Ämne: SV: Retentionsrapporten och sammanställning av remissvaren

Hej igen Lennart!

Det är flera oklarheter i Ditt svar som jag emotser svar på.

Med anledning av att de initiala riktlinjerna från HaV var otydliga så har vi omarbetat rapporten två gånger för att tillmötesgå HaV:s synpunkter som framförts under resans gång. Vi önskar därför få reda på vad det är i rapportens upplägg som inte passar in i HaV:s format?

Vari består den oklara kopplingen till lagstiftningen?

Vi har beaktat Miljöbalkens krav på skydd av miljö och hälsa, krav på hushållning av resurser samt delvis även återvinning av fosfor via växtupptag. Det senare har vi utvecklat närmare i en bilaga till rapporten.

När ändrar ni i er vägledning så att Miljöbalkens krav på ekonomisk rimlighet beaktas för små avlopp och inte begränsas till att enbart gälla KARV, som underdimensioneras och därför tvingas brädda orimligt ofta?

När genomförs det tidigare utlysta dialogmötet på HaV för att diskutera rapportens slutsatser och frågan om små avloppsanläggningars betydelse för eutrofiering?

Jag uppmanar er att se över era räknemodeller och ta hänsyn till vad vi funnit.

Våra resultat är inte fullkomliga men ett stort steg framåt jämfört med nuläget.

Ni bör därför i den nya vägledningen inkludera våra resonemang och slutsatser.

Vi är gärna med i fortsatt arbete med råd och stöd till Hav.

Slutligen kvarstår vårt krav på vetenskaplig granskning av rapporten.

Granskningen kan följas av hearing/workshop med kunniga forskare som finns i både Sverige och Norge.

Därför undrar jag: NÄR skickar ni rapporten på vetenskaplig granskning?

Med vänliga hälsningar,
Lars Hylander

Från: Lennart Sorby [mailto:lennart.sorby@havochvatten.se]

Skickat: den 12 februari 2018 16:43
Till: Kungsgården <Kungsgarden@telia.com>
Kopia: Margareta Lundin Unger <margareta.lundinunger@havochvatten.se>; Åsa Gunnarsson <asa.gunnarsson@havochvatten.se>; ‘Peter Ridderstolpe’ <Peter.Ridderstolpe@wrs.se>; ‘Björn Eriksson’ <bjorn.eriksson@vaguiden.se>
Ämne: SV: Retentionsrapporten och sammanställning av remissvaren

Hej,

Tack själva för diskussionen.

Inledningsvis kan jag informera om att det är långt ifrån allt kunskapsunderlag som HaV beställer eller som vi lämnar bidrag till som publiceras i HaV:s rapportserie.

I detta fall så avsåg det ett kunskapsunderlag för HaV:s tillsynsvägledning för små avlopp. Tillsynsvägledningen har ett formellt upplägg och bygger på tolkning av lag och förordning och ska kunna tillämpas av alla kommuner. Vi anser att rapporten har ett upplägg som inte passar in i detta format och kopplingen till lagstiftningen är oklar, och kan därför inte användas direkt.

Kommunernas beslut kring små avlopp avser kraven på utformning av avloppsanläggningen i den givna situationen. I det beslutet ingår bland annat en bedömning av markretentionen för att ta hand om utgående vatten från avloppsanläggningen baserat på bland annat markförhållanden och närheten till fastigheter, vattentäkter, yt- och grundvatten.

I det perspektivet har vi nog inte olika generella bilder, utan frågeställningarna uppkommer när man översätter detta till generella tumregler, d.v.s. ska kunna tillämpas överallt. Vår erfarenhet är att det är betydligt större variation i landskapet, och det blir stor skillnad om det avser en anläggning eller tjugo anläggningar inom ett mindre område.

Med utgångspunkt i denna frågeställning gjorde vi därför en begränsad remiss. Remissinstanserna ställde sig också frågande inför en alltför enkel och generell tillämpning av markretentionen.

Rapporten väcker ett flertal intressant frågeställningar kring markretention och presenterar ett intressant kunskapsunderlag för att gå vidare med fler studier. HaV har dock gjort bedömningen att de slutsatser som författarna drar om kvantifiering av retention inte är tillräckligt väl underbyggda och rapporten kan därför inte kan användas som en del av vår tillsynsvägledning.

Remissammanställningar gör vi när det avser föreskrifter och vägledningar, och motivet är oftast att det handlar om att sammanfatta många remissinstansers synpunkter.

Eftersom rapporten inte är ett sådant dokument, och remissvaren inte är särskilt många, kommer vi inte att göra någon särskild remissammanställning.

Rapporten, remissen och remissvaren är allmän handling som alla som vill kan ta del av.

Med vänliga hälsningar,

Lennart Sorby

Tjänsteförrättande enhetschef
Enheten för tillsynsvägledning och miljöbalksprövning

lennart.sorby@havochvatten.se
010-698 60 13
0727-01 57 40

Havs- och vattenmyndigheten
Gullbergs strandväg 15, 404 39 Göteborg
Postadress: Box 11 930, 404 39 Göteborg

www.havochvatten.se

cid:image001.png@01CFC242.D79351E0

Vi arbetar för levande hav, sjöar och vattendrag
till glädje och nytta för alla.

Från: Kungsgården [mailto:Kungsgarden@telia.com]
Skickat: den 9 februari 2018 13:50
Till: Lennart Sorby
Kopia: Margareta Lundin Unger; Åsa Gunnarsson; ‘Peter Ridderstolpe’; ‘Björn Eriksson’
Ämne: Retentionsrapporten och sammanställning av remissvaren
Prioritet: Hög

Tack Lennart för telefonmötet i tisdags. Jag uppfattade det som en bra diskussion och vi fick möjlighet att redogöra för markretentionens betydelse för att förhindra att smittämnen och fosfor når vatten, där de kan medföra smittrisk eller eutrofiering. Jag blev därför mycket förvånad när Du meddelade att HaV inte kommer att publicera vår rapport. Jag önskar därför en förklaring till varför HaV inte kommer att publicera rapporten ”Bedömning av självrening och retention i mark vid prövning av små avlopp – smittskydd och fosfor”.

Jag har förstått att det är osäkert om HaV gör någon formell sammanställning av remissynpunkterna. Det förvånar mig eftersom jag trodde det ingår i en komplett remisshantering. Det är trots allt mycket arbetstid remissinstanserna lagt ner på sina svar. Det vore även mycket olyckligt för tilliten till myndigheterna om en inställning sprider sig att remisshanteringen i vissa fall inte tas seriöst. Därför önskar jag en förklaring till varför HaV inte sammanställer remissynpunkterna.

Vänliga hälsningar!
Lars Hylander

Lars.Hylander@slu.se
Kungsgarden@telia.com

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *